How environmentally conscious people choose to transport themselves and why they choose the type of transport they do in their everyday life to get to various leisure activities, to pick up and leave the children at preschool and school and to be able to shop for food for the family is complex and depends on several different factors. The car, public transport and the bike are used at different times and for different purposes. Private car's contribution to carbon dioxide emissions and to the global warming is great. It contributes to emissions of climate gases and emissions of air pollutions, acidification of the environment, and the formation of ground-level ozone and contributes to noise and increased land use, and to meet the environmental goals that Sweden has adopted, more people need to switch to using public transport and the bicycle instead of the car. Public transport and the bike's advantage is that they are better off from the environmental point of view than using the car. In this study, the use of the means of transport and the reasons why environmentally conscious people use different modes of transport are described. The purpose of this study has been to investigate how environmentally conscious people in the two municipalities choose to transport themselves in their everyday lives and why they make the choices they make. In total, seven interviews have been conducted face to face. Four of the respondents are living in Karlstad municipality and the other three in Huddinge municipality. The collected material has been analyzed through a qualitative content analysis and a discussion has been conducted where the two theories Value-Belief-Norm theory and Pro-environmental behavior have been used to explain the respondents' choice of means of transport This study has produced several interesting results. The collected material indicates that there are several different factors that determine which means of transport are used. The amount of time, convenience and practicalities have proved crucial for the type of means of transport to be used. The result shows that the three factors interact but that the transport type differs. For transports that take place on a daily basis, such as getting to and from work, most respondents choose to take public transport or the bike, while the car is largely chosen for activities that are carried out weekly, such as shopping or bring their children for training and other activities. Keywords: Transport, Environmental awareness, Everyday life, Public transport, Car, Bicycle

<p>Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.</p><p>Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.</p><p>Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.</p>

<p>Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.</p>

<p>Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.</p>

Det gemensamma syftet med antologin är att genom deltagande observationer och intervjuer få en inblick i barns vardagskultur. Detta fokus har vi valt på grund av att vi tycker att det är intressant att se hur barn tar efter vuxenvärlden och hur de socialiseras in i samhällets normsystem. Barns vardagskultur är uppbyggd av en mängd olika företeelser som sker på många olika platser i samhället. Vi har därför valt att diskutera några utav dessa företeelser. Magnus Palmqvist skriver i sin del, Barns lek ur ett genusperspektiv, om hur barn, i åldrarna 6-9, leker ur ett genusperspektiv. Han diskuterar detta utifrån hur flickor och pojkar ritar och beter sig på ett fritidshem. Stina Jornefelt skriver i sin del, Barns lek – En studie om lekens betydelse i förskolan, om hur barn, i åldrarna 3-5, använder sig av lek i förskolan. Viktiga aspekter i antologidelen är leksaker och den ”fria leken”. Linda Forss skriver i sin del, Barns kläder – En studie med fokus på förhandlingen om och synen på barns kläder, om barns och vuxnas syn på kläder, hon diskuterar även förhandlingen om kläder dem emellan. Den åldersgrupp hon fokuserat sig på är barn upp till 12 år.

Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte. Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse. Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.

Bakgrund: Vid diabetes mellitus typ 1 förstörs de celler i bukspottkörteln som producerar insulin och detta sker genom autoimmuna processer. Tidigare forskning om diabetes mellitus typ 1 handlar främst om barn och hur familjen påverkas av sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 samt hur sjukdomen påverkar vardagen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex informanter, varav fyra kvinnor och två män i åldrarna 18-46 år. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans manifesta kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att sjukdomen inte upplevdes som en sjukdom utan mer som ett tillstånd eller en livsstil och sjukdomen sågs som en naturlig del av livet. Dock beskrevs en oro för komplikationer. För att få ihop vardagen med sjukdomen krävdes planering framförallt kring aktivitet, kost och resor. En viktig del i att hantera sjukdomen var att acceptera och lära sig leva med den. Slutsats: En slutsats dras att då informanterna ser sjukdomen som en naturlig del av livet och har levt med sjukdomen större delen av deras liv så är de därför experter på sin egen sjukdom, och det är av stor betydelse att de görs delaktiga i vården.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar på barns transportsätt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsätt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primära datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till föräldrar på Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets ålder och avståndet mellan hemmet och skolan påverkar vilket transportsätt elever tar sig till skolan på. Många föräldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ändå ska ta bilen till jobbet. Av föräldrarna, som skjutsar är en del nöjda och en del missnöjda med sättet deras barn tar sig till skolan på. Vilket indikerar att vissa föräldrar kan se bilskjutsandet som ett positivt inslag i vardagslivet, samtidigt som de missnöjda föräldrarna skjutsar, för att de inte får vardagen att gå ihop utan bilen. Även om uppsatsen inte är normativt upplagd, kan studien bistå beslutsfattare i deras planering för säkrare skolvägar.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft). Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen. Gemenskapen är väldig stark och innebär både trygghet och ett starkt socialt nätverk samt stöttning och vägledning. Individerna hade en kristen bakgrund från start, vilket påverkat deras val att bli medlem i just en kristen rörelse. Ritualerna samt traditionen har utvecklats efter dagens samhälle, där exempelvis det intuitva tänket bidrar. Samhällets förändring har bidragit till att kyrkan förändrat sig vilket främst visar sig i rörelsens alltmer individualiserade drag, där individen respekterar varandras olikheter. Utanförskapet finns idag inte på samma sätt, det är exempelvis inget problem att gå på bio idag eller ta ett glas vin som det kunde vara förr. En del ritualer och traditioner har utvecklats alltmer och ses med mer "moderna" ögon och är inte lika traditionsbundna.