Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar. Fisket i Motala ström har pågått i flera hundra år men i början av 1900-talet försvann den vilda populationen på grund av föroreningar och en hård reglering av strömmen. I dag finns det två kraftverk som har större kapacitet än någon av de tidigare. Kraftverken producerar varje år 122 GWh eller lika mycket ström som går åt för att förse Norrköping med hushållsel. När man talar om tvister mellan olika intressen och när denna konflikt handlar om en naturresurs, kommer man lätt in på etiska och moraliska frågor. Det finns en gren av etiken som hanterar miljöetiska frågor. Denna gren har två olika huvudinriktningar kopplade till hur de ser på förhållandet mellan människan och naturen. Det gäller antropocentrism, som hävdar att bara människor har ett inneboende värde. Medan icke- antropocentrister anser att det finns varelser förutom människan som har ett instrumentellt värde. I fallet med Motala ström och dess flöde genom Norrköping är det framförallt tre olika intressen som agerar mot varandra. Jag har koncentrerat mig på att göra intervjuer med representanter från dessa intressegrupper och försöka få en uppfattning om hur de ser på saken. Intervjuerna har varit öppna och de inledande frågor har varit samma för alla informanterna. Jag har även tagit del av de vattenhushållningsbestämmelser som gäller för Motala ström och den del som rinner genom Norrköping samt andra dokument för att få en uppfattning om de tvister som finns kring Motala ströms passage genom Norrköping. Resultaten från studien visar att vattenkraften i Motala ström kommer att brukas som elproducent under lång tid. Det skulle kosta för mycket pengar att ändra vattenflöden så att en självreproduktion av fisk kan ske, och det har varken kommunen eller kraftbolaget råd med. Det ökade vattenflödena som en planerad självreproduktion skulle innebära, kan även påverka kulturmiljön och de estetiska värdena på ett oönskat sätt. I denna studie har jag kommit fram till att det inte går att både ha en vacker och en levande stad. I alla fall inte om man ska följa de lagar som är uppsatta. Det finns vattenflödesbestämmelser och det finns miniminivåer för vattnet. Dessa är reglerade av lagar och de är svåra att ändra på.

The water level at Hjälta power station in Faxälven varies depending on the water flow that passes through the power station. The varying water level causes head losses, lesser energy generation and loss of income. The varying water level is caused by a short but narrow and shallow part of the river, known as Klockarforsen. To increase the water flow and decrease the resulting head losses, it is possible to dredge the stream bed in Klockarforsen in order to achieve a greater depth.  By using a sonar to map the bathymetry in Klockarforsen, it has been possible to create a model of this part of the river. The model has been constructed and processed in ArcGIS and HEC-RAS, in order to examine how a dredging would affect the water level, head losses, energy generation, income and retention water levels.  The results show that a dredging to a depth of four or six meters could raise the water level and the head height at Hjälta power station with an average of 0.32 and 0.41 meters, respectively. During the period between 2014-2019, 1.11-3.84 GWh more energy would have been generated annually if Klockarforsen had been dredged. Which means that the income for the power station would have increased by between MSEK 0.39-1.3 per year. The increased energy generation and income are considerable, but in terms of how much energy and income is generated annually, the figures are more modest. The energy production and income increase by between 0.13-0.3 percent annually.

Hydropower dams have been helping our society with electricity production for a long time now. In the past there have been several serious dam accidents in many parts of the world and the continuous work with dam safety is very important to Swedish hydropower industry. There are many measurements that must be recorded and analysed in order to guarantee safe operations and there are several ongoing digitisation projects that focus on that area of interest. This master thesis project was done in cooperation with Vattenfall R&D and its main focus was measuring of the water level in open stand pipes with wireless sensors using LoRa radio technology. This aspect is important since this water level represents the uplift pressure that acts on gravity dams and how it varies over time. The goal of this thesis was to accumulate knowledge about wireless transmission from sensors and to analyse and evaluate the proposed, LoRa-based system. This goal was met by conducting a literature study about wireless transmission from sensors and different aspects of the LoRa-technology, performing practical test of the proposed system and finally by doing a risk analysis with focus on potential attack paths into the system. The study showed that even though LoRa is a quite new technology, it has matured fast enough to be of interest for dam safety monitoring applications and it also provides relatively high level of security in the most cases. There are unfortunately several methods of jamming or disrupting the system, which could be potentially used by a malicious entity. The motivation level for this kind of attack was deemed to be low since the data transferred is of no interest for a third party. Apart from such potential attacks, LoRa is a technology that is well suited for applications in the hydroelectric sector that do not require large transmission capacities because of its low energy usage and the ability to connect to several sensors placed at larger distances. Several minor problems were discovered during the practical tests that were conducted during this project but those were solved quickly in dialogue with the supplier, Iot AB and the manufacturer, Keller. The nature of those tests was quite improvised since a standardised test procedure for such innovative solutions is lacking. Nevertheless, those tests were concluded with satisfying results. The test installation of the system at the power plant was performed well and all parts of the system functioned as expected. The results pointed to the conclusion that the system was functioning correctly and there is a good potential for a wide implementation despite its potential security risks. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet. Utgivningsort U ppsal a/Visby. H andledare: Christi an Bernstone, Äm nesgranskare: Urban Lundin, Exami nator: Petra Jönsson

Sammanfattning Biflödesområden och sammanflödeszoner spelar en viktig roll, inte minst genom deras förmåga att förändra miljöförhållandena och framkalla ett biologiskt svar i huvudfåran de rinner ut i. Biflödesområden utgör även platser med högt inneboende ekologiskt värde, där särskilda biofysiska processer och ekologiska tjänster ofta är koncentrerade. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde utgjorde hotspots för fisk samt kartlägga eventuella fluviala påverkansfaktorer. Parametrar som studerades var artförekomst och medeltäthet samt omvärldsfaktorerna medeldjup, lokalbredd, bottensubstrat, vattennivå, vattenhastighet och förekomsten av vandringshinder i vattendraget. Flest arter återfanns i Klarälvens huvudfåra, varpå biflödesmynningarna hade näst flest arter och uppströms biflödena lägst antal arter. Medeltäthet av arterna bergsimpa (Cottus poecilopus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och lake (Lota lota) var störst i biflödesmynningarna, medan medeltätheten av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) var som störst uppströms biflödena. Resultatet visade också att öring, i större utsträckning än lax, förekom högre uppströms i biflödena, ett förhållande som även stödjs av tidigare studier. Gällande omvärldsfaktorerna var vattenhastigheten signifikant högre i biflödemynningarna och uppströms biflödena jämfört med i huvudfåran, samtidigt som det högsta diversitetsvärdet för bottensubstratkompositionen återfanns i huvudfåran. Utifrån dessa resultat var det svårt att dra en slutsats kring om biflödesmynningarna faktiskt utgjorde hotspots för fisk eller inte, då det skiftade beroende på vilka parametrar som studerades. En bedömning gjordes att biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde inte utgjorde hotspots för fisk. Nyckelord: Biflödesmynning, biflöde, huvudfåra, Klarälven, flottning, vattenkraft / Abstract Tributary areas and confluence zones play an important role, not least through their ability to change environmental conditions and elicit a biological response in the main stream they flow into. Tributary areas also provide sites of high inherent ecological value, where specific biophysical processes and ecological services are often concentrated. The purpose of this study was to investigate whether tributary mouths within the catchment area of Klarälven constituted hotspots for fish and to identify possible environmental factors associated with hotspots. Parameters studied were species composition and mean density, as well as the physical factors such as average depth, local width, bottom substrate, water level, water velocity and the occurrence of migratory obstacles in the watercourse. Most species were found in the mainstream, whereas tributary mouths had the second highest species richness and upstream tributaries had the lowest number of species. The mean density of the alpine bullhead (Cottus poecilopus), eurasian minnow (Phoxinus phoxinus) and burbot (Lota lota) was greatest in the tributary mouths, while the mean density of salmon (Salmo salar) and trout (Salmo trutta) was greatest upstream of the tributaries. The results also showed that trout, to a greater extent than salmon, occurred higher upstream in the tributaries, a relationship that is also supported by previous studies. Regarding the physical factors, water velocity was significantly higher in the tributary mouths and upstream tributaries than in the mainstream, while the highest diversity for bottom substrate composition was found in the mainstream. Based on these results, it was difficult to conclude whether tributary mouths actually constituted hotspots for fish or not, as it varied depending on the parameters studied. Overall tributary mouths within the catchment area of Klarälven did not constitute hotspots for fish. Keywords: Estuary, tributary, mainstream, river, rafting, hydropower

Degraded rivers and streams caused by disturbances have created a need for reliable tools to assess the ecological status of such ecosystems. Numerous methods and programs have been developed to assess ecological status using biological indicators, benthic macroinvertebrates are the most commonly used biotic indicator. The Hester-Dendy multi-plate sampler is a commonly used tool for sampling benthic macroinvertebrates, but its effectiveness under different environmental conditions has not been adequately tested. The aim of this study was to investigate if HD samplers assess the benthic macroinvertebrate community equally under different flow conditions. I investigated if the colonization of BMI in a constant flow differed from that of a variable flow (simulating a hydropeaking flow regime). This was studied using six aquariums, three as control with constant flows and three with variable flow conditions. One Hester-Dendy sampler and 50 benthic macro invertebrates from five different taxonomic orders were place in each aquarium. After five days of colonization the Hester-Dendy samplers were retrieved and benthic macroinvertebrates colonizing the Hester-Dendy samplers and still remaining in the aquariums were collected, preserved and analysed. Results showed that the mean sampling efficiency did not differ between the two treatments. On the other hand species diversity calculated from Shannon-Wiener index was significantly higher in the control treatment than in the variable flow treatment. The lower species diversity in the variable flow treatment is consistent with previous research on benthic macroinvertebrates affected by hydropeaking powerplants. These results can be seen as an indication of how a variable flow regime might affect the samples collected by HD samplers in a natural environment. As the artificial environments created are greatly different from a natural environment, this result might not therefore be representative in a natural environment. / Vattendrag kraftigt påverkade av antropogena störningarna har skapat ett behov av tillförlitliga verktyg för att kunna bedöma dessa vattendrags ekologiska status. Många olika metoder och program har utvecklats genom att använda olika biologiska indikatorer. Bentiska makroevertebrater är en av de vanligaste biotiska indikatorerna. En vanlig metod för att prov ta bentiska makroevertebrater är Hester-Dendy provtagaren. Syftet med denna studie var således att testa om provtagningseffektiviteten för Hester-Dendy provtagare påverkas olika av ett variabelt vattenflöde jämfört med ett jämnt vattenflöde. Detta studerades i sex akvarium, där tre akvarium agerade kontroll och utsattes för ett jämt flöde samt tre akvarium med variabelt flöde. En Hester-Dendy provtagare och 50 bentiska makroevertebrater från fem olika taxonomiska ordningar placerades i varje akvarium. Efter fem dagars koloniserings tid hämtades Hester-Dendy provtagarna och de bentiska makroevertebrater som koloniserade provtagaren såväl som akvariet bevarades i etanol och analyserades i labbet. Resultaten visade att den genomsnittliga provtagningseffektiviteten inte skilde sig åt mellan de två behandlingarna. Däremot var artdiversiteten beräknad med Shannon-Wiener-index signifikant högre i kontrollbehandlingen. Den lägre artdiversiteten i behandlingen med variabelt flöde stämmer överens med tidigare forskning om bentiska makroevertebrater påverkade av korttidsreglerande vattenkraftverk. Resultaten i denna studie bör ses som en indikation av hur ett varierande flöde kan påverka provtagnings effektiviteten hos en Hester-Dendy-provtagare. Detta med anledning av att den konstgjorda miljön som försöket utfördes i är vitt skilt från organismernas naturliga miljö vilket kan ha påverkat resultatet.

EU och Sverige har satt mål kring att öka användningen av förnybara energislag samt mål om att uppnå god kvalitet i sjöar och vattendrag. Vattenkraften är avgörande för att uppnå målet om förnybar energi, men det finns frågor kring vilken effekt vattenkraften kan få för älvars möj-lighet att uppnå målet om god vattenmiljö. Denna studie syftar till att undersöka vilken miljöpåverkan vattenkraft har på älvar, och utvärdera i vilken utsträckning åtta olika älvar i norra Sverige uppnår vattenmiljömå-let. Studien bygger på data från den senaste klassningen av Sveriges vat-tenförekomsters ekologiska och kemiska status, vilken tagits fram av vat-tenmyndigheterna i Sverige och är direkt kopplad till de nationella vattenmiljömålen. Analysen genomförs genom att jämföra statusen i fyra reglerade respektive fyra oreglerade älvar i norra Sverige, och därigenom dra slutsatser om potentiell påverkan från vattenkraft. Resultatet tyder på att vattenkraft verkligen medför negativ påverkan på älvar, och i nuläget försvårar möjligheterna att uppnå vattenmiljömålen, då en tydlig skillnad uppvisas mellan reglerade och oreglerade älvar i hur stor del av älven som uppnår miljökvalitetsnormerna. Dock är det osäkert ifall det kom-mer göras så även i framtiden då definitionen av god ekologisk potential ger utrymme för tolkning, vilket skulle medföra att statusklassningen tappar sitt huvudsakliga syfte.

Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

No description available.

Rapporten ämnar utvärdera potentiella begränsningar inom vattenkraftsindustrin i relation till högvattenföring under ett skiftande klimat. Detta görs genom en litteraturstudie gällande lagar och föreskrifter, samt med en modellering av de flödesförändringar som uppstår i den övre delen av Pite älv i norra Sverige som en konsekvens av ett skiftande klimat. Modelleringen görs med HBV-96 och fyra olika scenarion med ett modellerat referensflöde. Vattenkraftsindustrin är för det mesta reglerad privat med egenkontroller, med krav för inrapportering till länsstyrelsen för de dammar vars bristning kan orsaka stor skada.Modelleringen och scenarierna fann en tendens till svagare vårfloder som en konsekvens av ökad medeltemperatur. Ökningen i medeltemperatur har inga observerade direkta effekter på vattenföring under sensommar och höst, men potential för indirekt påverkan finns. Om nederbörd ökar, som förväntat, kommer vi se en ökning i volym av vatten i älven. Resultatet ser ingen krav för anpassning till större flöden i en snar framtid då de kraftigaste flödena under våren kommer minska, däremot lär ett skifte i beteendet av den årliga vattenföringen ske med ett flöde som är mer beroende av nederbörd istället för snösmältning. Detta medför en uppmaning till förändring i korttidsstrategi med hjälp av större marginal i dammens vattenhöjd tillsammans med modellering och väderprognoser, främst under sensommar och höst. / The focus of this paper is on the changing conditions in the hydrological flow of the upper half of Pite älv in Northern Sweden as a consequence of the changes that comes with global warming. This was done by modelling the water flow with the HBV-96 model as its basis which then ran four different scenarios based on predictions for how the climate will have changed by year 2100. The paper also discusses the limitations with this applied method. The study found that in the case of dam failure the owner is responsible for the damages, furthermore the owner is recommended to model potential limitations and dangers, but there is no requirement for this. State actors which oversees and keep tabs on all issues regarding water safety exists for every county, though their involvement appear somewhat limited and does not extend to close monitoring of the dams. The study found a decrease in the volume of spring floods due to a decrease in snow storage because of increasing temperatures. Furthermore, the increase in mean temperature has no notable direct effect on the autumn precipitation and water flow but potential indirect consequences are discussed. If precipitation were to increase during autumn as predicted, we will see an increase in both the peaks and amount of autumn high flows. However, these peaks will be lower than the current spring floods. We conclude that in large there is no reason for large changes in how the hydro industry conducts itself in relation to regulation of water flow in terms of infrastructure. There is however, possibly a need to increase the margin which one can store water in dams during longer periods with high flow together with more reliance on meteorological short term analysis to be better prepared for more sudden high flows.