1 |
Verksamhetsrekvisitet i relation till förvaltande fåmansföretag : När anses delägare vara verksamma i betydande omfattning?Genfors, Marcus January 2014 (has links)
No description available.
|
2 |
Verksam i betydande omfattning vid arbetsinsatser utförda i annat företag : Kan en delägare anses verksam i betydande omfattning i sitt fåmansföretag enligt 57 kap. 4 § 1 st. 2 p. IL när denne utfört arbetsinsatser åt fåmansföretaget i egenskap av anställd i annat företag? / Active to a significant extent when work has been performed in another company : Can a shareholder be considered active to a significant extent in the shareholder’s closely held company according to chapter 57, section 4, first subparagraph, point 2 of the Swedish Income Tax Act, when the shareholder has performed work to the closely held company as an employee in another company?Burwall, Lisa January 2018 (has links)
No description available.
|
3 |
”Oftast har eleverna koll på när de gör rätt och fel” : En studie över pedagogers arbetssätt kring konflikthantering. / A study in educationalists work procedure concerning conflict managementKratz, Johanna, Oscarsson, Sofia January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering. Vi har även gjort intervjuer med fyra informanter som har konflikthantering som arbetsuppgift. Den skola vi valde för intervjuer och enkätstudier är en partnerskola till Mälardalens Högskola, detta för att underlätta samarbetet mellan oss och pedagogerna. Resultatet visar att informanterna anser att verbala konflikter är bland de vanligaste. Informanterna anser sig ha goda interna resurser på skolan för att lösa konflikter. Både elever och pedagoger har funnit ett behov av att bilda ett MåBra-team på skolan, för att lättare kunna kommunicera och lösa konflikter med varandra. Likabehandlingsplanen är känd på skolan och 50 % av informanterna anger att den genomsyrar deras undervisning. I vår diskussion lyfter vi upp de resultat vi fått fram och diskuterar hur vi ser på dessa.</p>
|
4 |
”Oftast har eleverna koll på när de gör rätt och fel” : En studie över pedagogers arbetssätt kring konflikthantering. / A study in educationalists work procedure concerning conflict managementKratz, Johanna, Oscarsson, Sofia January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är: att belysa hur en skola i Västerås kommun arbetar med konflikthantering. För att nå syftet behandlas följande områden: vad en konflikt är, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi använder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie för att få ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkätundersökningar. Genom enkäter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering. Vi har även gjort intervjuer med fyra informanter som har konflikthantering som arbetsuppgift. Den skola vi valde för intervjuer och enkätstudier är en partnerskola till Mälardalens Högskola, detta för att underlätta samarbetet mellan oss och pedagogerna. Resultatet visar att informanterna anser att verbala konflikter är bland de vanligaste. Informanterna anser sig ha goda interna resurser på skolan för att lösa konflikter. Både elever och pedagoger har funnit ett behov av att bilda ett MåBra-team på skolan, för att lättare kunna kommunicera och lösa konflikter med varandra. Likabehandlingsplanen är känd på skolan och 50 % av informanterna anger att den genomsyrar deras undervisning. I vår diskussion lyfter vi upp de resultat vi fått fram och diskuterar hur vi ser på dessa.
|
5 |
Den pedagogiska kullerbyttan : Förändras den verksamma pedagogens förhållningssätt vid en akademisk utbildning? / The pedagogical somersault : Does the active pre-school teacher's approach change when attending an academic education?Erkenheed, Marlene,, Svendsén, Caroline January 2018 (has links)
Tillsammans har vi varit verksamma barnskötare och montessoripedagog i 15–20 år. Under en längre tid har önskan om kompetensutveckling varit närvarande och därmed sökte vi in till förskollärarutbildningen för pedagogiskt verksamma. Studien handlar om pedagogens förändrade förhållningssätt vid en formell akademisk utbildning. Vilken betydelse har den praktiska erfarenheten som dessa studenter innehar innan sin utbildning? Det förändrade förhållningssättet är relaterat till teoretisk och formell kompetens och kan därmed berika förskollärarens praktiska utövande. Studien vill ta reda på om den praktiska erfarenheten kan berika den akademiska utbildningen som respondenterna har genomfört. Läroplanen för förskolan är en viktig del av detta arbete och är ständigt närvarande. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar om vilken betydelse den akademiska utbildningen har för yrkesutövningen. Tillsammans med detta syfte har studien två frågeställningar att förhålla sig till. På vilket sätt kan verksamma pedagoger som studerat till förskollärare se en förändring i sitt förhållningssätt? Hur anser respondenterna att de gynnats av att ha en praktisk yrkeskunskap innan sin förskollärarutbildning? Metoden för denna studie är kvalitativ med hjälp av en self report. Self report innebär att respondenterna svarar på studiens öppna frågor. Här ges möjligheten att med egna ord reflektera och svara anonymt. Svaren på studiens frågeställningar får med detta eventuellt en större bredd och blir mer innovativa. Resultatet för denna studie visar vikten av reflektion, kopplingen mellan teori och praktik och vikten av den tidigare praktiska kunskapen. Respondenterna upplever att den praktiska kunskapen de hade i sin ”ryggsäck” innan utbildningen berikat diskussioner, workshops och övriga undervisningsmetoder. Respondenterna påvisar att de blivit mer aktiva med att utveckla förskolan och dess verksamhet, då de nu vet när, hur och på vilket sätt något ska ske. De beskriver sin nya teoretiska kunskap som att de fått ”mer kött på benen” och kan numera ”sätta ord” på det de gör. Resultatet visar även att respondenterna som har slutfört denna utbildning och därmed berikats av teori, praktik, reflektion och givande undervisningsformer genomgåren pedagogisk kullerbytta.
|
6 |
Bevisfrågor i utomståenderegeln i 3:12-reglerna : Bevistema, bevisbörda och bevismedel – samt rimlighet / Evidentiary issues in the outsider rule in the 3:12-rules : Theme of proof, burden of proof and means of proof -andreasonablenessEriksson, Elin January 2023 (has links)
En stor andel, eller i stort sett samtliga, i Sverige registrerade aktiebolag är fåmansföretag. Fåmansföretag är en skatterättslig benämning som medför att företagets delägare beskattas med särskilda beskattningsregler för att begränsa möjligheterna för delägare att kunna skatteplanera. I aktiebolag med få ägare har lagstiftaren bedömt att det föreligger en risk för att ägarna utnyttjar tvåpartsförhållandet mellan ägare och företaget och därigenom bestämmer hur överskott ska hanteras utifrån vilket alternativ som är mest fördelaktigt skattemässigt. Detta benämns inkomstomvandling. Lagstiftaren har emellertid funnit att det i vissa situationer inte föreligger en risk för inkomstomvandling. Utomståenderegeln infördes av den anledningen som en möjlighet för delägare att undgå att beskattas enligt de särskilda beskattningsreglerna. För att utomståenderegeln ska kunna tillämpas behöver det visas att utomstående, direkt eller indirekt, inte innehar kvalificerade andelar och att det inte föreligger särskilda skäl för att den utomståendes andelar ska ses som kvalificerade. Sedan utomståenderegeln infördes i nationell lagstiftning har det skett förändringar på regelns tillämplighet på grund av lagändringar och prejudikat. Rättsutvecklingen har medfört att det är mer som behöver visas för att kunna bedöma om utomståenderegeln ska kunna tillämpas. I takt med att rättsutvecklingen har påverkat utomståenderegeln har bevisningen för regelns tillämplighet även blivit svårare. När utomståenderegeln infördes klargjordes det i förarbetena att det är sökanden som har bevisbördan, men med hänsyn till rättsutvecklingens inverkan på bevisningen har det blivit mer oklart. I denna uppsats utreds det om eller i vilken mån sökanden fortsatt ska ha bevisbördan för utomståenderegeln. Med anledning av att det är sökanden som normalt har störst intresse och lättast att få fram bevisning dras slutsatsen att sökanden fortsatt har bevisbördan. Om det emellertid föreligger situationer där Skatteverket bedöms ha större tillgång till nödvändig information ska Skatteverket kunna behöva ge ut informationen till sökanden. Det innebär emellertid inte att Skatteverket övertar en del av bevisbördan. Om varken sökanden eller Skatteverket har det enklare att få fram bevisning är utgångspunkten att sökanden bär bevisbördan och därigenom även bär risken för att utomståenderegeln inte kan tillämpas. Sökandens intresse av utomståenderegeln är det som är avgörande.
|
7 |
Verksam i betydande omfattning : Analys utifrån "vanliga anställdas" perspektiv i personalägda företag / Significantly active : Analysis in relation to "ordinary employees" in employee-owned privateJonsson, Julia January 2015 (has links)
Denna uppsats inriktar sig på rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ”vanliga anställda” i personalägda fåmansföretag. Det framgår i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt när delägarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn här är om delägaren genom arbetsinsatser genererat intäkter till företaget. Arbetsinsatser av ”vanliga anställda”, dvs. anställda utan någon ledarbefattning eller utan kvalifikationer för företagets kärnverksamhet, anses i vanliga fall inte generera vinster till företaget. Det avgjordes dock några rättsfall där domstolen ansåg att ”vanliga anställda” var verksamma i betydande omfattning. Det är därför relevant att utreda om domstolens bedömningar i de här rättsfallen avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet. Uppsatsens syfte är att utreda om domstolens bedömningar i rättspraxis som berör rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” i relation till ”vanliga anställda” i personalägda företag avviker från lagstiftarens syfte bakom rekvisitet. Lagtexten ger ingen förklaring till hur verksamhetsrekvisitet ska tolkas. I uppsatsen läggs därför vikt vid analysen av förarbeten för att fastställa motivet till lagstiftningen. För att uppnå uppsatsens syfte görs därefter en jämförande analys av praxis med förarbetena. Författaren finner att domstolens bedömningar avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet beträffande ”vanliga anställda” i personalägda företag. Uppsatsen visar att domstolen stegvis har slutat ta ställning till om arbetsinsatser av sådana anställda har någon betydelse för vinstgenereringen. Domstolen betraktar ”vanliga anställda” som aktivt verksamma utan att ge övertygande skäl till sitt avgörande. Det visas även att domstolens avgöranden påverkar framtida bedömningar i likartade mål. / This thesis focuses on the criterion significantly active in relation to ordinary employees in employee-owned private companies. Shareholders in close companies are considered to be significantly active when their undertakings are essential for the company’s profit. The decisive factor here is whether the shareholders contribute profits to the company. Ordinary employees usually are not concidered to generate profits to the company. Nevertheless, there have been several legal cases in which the Court stated that ordinary employees were significantly active. The question that arises is if the Court’s judgement in these cases deviates from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees. The purpose of this thesis is to investigate whether the Courts’s judgement in the case law that concerns the criterion “significantly active” in relation to ordinary employees in employee-owned private companies deviates from what the legislator meant with this criterion. The law does not provide any guidance to how the criterion shoud be interpreted. The thesis is based therefore on the comparative analysis of the preparatory work with the relevant case law in order to answer the purpose of this thesis. The conclusion made in this thesis is that the Court’s judgement does deviate from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees in employee-owned private companies. The analysis shows that the Court does not take into consideration whether such employees’ contribution is profitable to the company. The Court states that ordinary employees are significantly active without giving any convincing justification for its decision. Furthermore, the Court’s decisions affect future judgements in similar cases.
|
Page generated in 0.0485 seconds