<p>Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet.</p><p> </p><p>Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik. Tanken är att studenterna ska förstå att teori och praktik förutsätter varandra och att lärarutbildningen ska organiseras så att det finns ett tydligt samband mellan det kommande yrket och högskoleutbildningen. Handledaren är en nyckelperson när det gäller den studerandes lärande och olika handledarrollerna får skilda konsekvenser för deras yrkesmässiga utveckling.</p><p> </p><p>Metoden som använts är intervjuer och forskningsansatsen är kvalitativ, där det övergripande syftet är att få reda på hur studenterna uppfattar dessa fenomen. Resultatet visar att handledningen ser olika ut, allt ifrån att man hela tiden följer sin handledare och gör likadant som han eller hon gör, till att man i stort sett arbetar själv och förväntas sköta ett lärarjobb utan hjälp. Respondenterna är upptagna med och intresserade av hur lärare arbetar i praktiken. Mycket få av respondenterna kan se kopplingar mellan den teoretiska delen av utbildningen och praktikperioderna. Kontakten mellan högskolan och VFU-platsen har varit bristfällig och det menar respondenterna har skapat mycket oklarheter.</p>

I utbildningen till lärare ingår verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs på en skola, förskola eller fritidshem hos en lärare i verksamheten, en VFU-lärare. För bedömning och kvalitetssäkring av utbildningsmomentet besöker en lärarutbildare från universitetet den lärarstuderande på VFU-platsen. Under besöket genomför i regel den lärarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna där den besökande universitetslärarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information från VFU-läraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lärarutbildaren behöver för att kunna examinera den lärarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lärandemål, sker i det s.k. VFU-samtalet där parterna deltar och som vanligen hålls efter den studerandes undervisningsmoment. Det är inte ett tvång att dokumentera den lärarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rättsosäkerhet eftersom en ny bedömning utifrån det genomförda undervisningstillfället inte är möjlig. Den besökande universitetsläraren antas ha underlag för ett godkännande eller ett underkännande. Den verksamhetsförlagda utbildningen sker inte sällan på förskolor/skolor som befinner sig på ett betydande avstånd från universitetet, vilket innebär långa restider för lärarutbildaren och därmed förlorad arbetstid. Syftet med denna studie är att undersöka om den ovan beskrivna gången kan ersättas med videoinspelning av undervisningsmomentet samt ett VFU-samtal via telebild med bibehållen kvalitet och rättssäkerhet. Under höstterminen 2011 genomfördes ett mindre försök med en grupp frivilliga lärarstuderande som alla tidigare hade erfarenhet av besök under sin VFU. De tre aktörerna genomförde sedan, via telebild, ett regelrätt VFU-samtal, som samtidigt spelades in. Försöket visar att modellen, om den justeras något, kan vara ett alternativ till besök på VFU-platsen. De lärarstuderande var övervägande positiva till möjligheten att själva välja ett undervisningstillfälle och de hade inte heller någon direkt negativ inställning till VFU-samtal via telebild. Det störningsmoment som en lärarutbildare utgör då denne besöker VFU-platsen, både för barnen/eleverna och för den lärarstuderande, bortfaller vid videoinspelning. En ökad förståelse för den egna lärargärningen och med resultat ett fördjupat VFU-samtal borgar för en ökad kvalitet i utbildningen. Rättsäkerheten i examinationen går inte förlorad vid en videoinspelning av undervisningsmomentet eller vid genomförande av ett VFU-samtal via telebild.

Introduktion: På specialistsjuksköterskeprogrammet inom anestesisjukvård utgörverksamhetsförlagd utbildning en del av utbildningen, där man använderparhandledning. Parhandledning innebär att studentparet arbetar tillsammans under denverksamhetsförlagda utbildningen där de delar idéer, åsikter och tankesätt genom ettreflektionsbaserat lärande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexamineradeanestesisjuksköterskors upplevelser av att ha deltagit i parhandledning under sinverksamhetsförlagda utbildning inom operationsmiljö. Metod: En intervjustudiegenomfördes med deskriptiv design och kvalitativ ansats, bestående av åttasemistrukturerade intervjuer med nyutexaminerade anestesisjuksköterskor. Materialetanalyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av trekategorier: “Samarbete under parhandledning”, “Trygghet i parhandledning” samt“Handledarens roll under parhandledning”. Samarbetet hade betydelse hurparhandledning fungerade. Samarbetet och rollerna i paret bildades genom en processsom ställde krav på informanterna likväl som handledaren. Tryggheten var en av destora fördelarna med parhandledning. Likaså fördelen att kunna reflektera och diskuteramed varandra i paret samt att kunna lära sig av varandra. Det framkom även negativaaspekter med parhandledning, som exempelvis att behöva dela på praktiska moment.Det kunde också vara svårt att hitta sina roller, svårigheter med personkemin ochsvårigheter att ta plats. Det var viktigt för informanterna att handledaren såg dem somindivider, och även vara beredd på att bryta paret om samarbetet inte fungerade.Slutsats: Studiens resultat visar jämförbarhet med tidigare forskning inom andradiscipliner. Det framkom att anestesisjuksköterskestudenter upplevde det gynnsamt attlära sig genom observation. Den generella upplevelsen av parhandledning är positiv,men även vikten av viss enskild tid med handledaren betonades. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, Parhandledning, Upplevelser, Verksamhetsförlagdutbildning

Handledning av sjuksköterskestudenter är en viktig uppgift för leg. sjuksköterskordå studenterna är de framtida arbetskollegerna som ska kunna arbeta självständigtoch känna trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien var att belysa vilka faktorersom kunde vara betydelsefulla i handledningen av sjuksköterskestudenter underverksamhetsförlagd utbildning. Metoden var litteraturstudie med systematiskansats där Goodmans modell följdes. Tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar liggertill grund för denna studies resultat. Resultatet visade att betydelsefulla faktorerför handledning av sjuksköterskestudenter var handledarens förberedelse och roll,tid för handledning, studentens självförtroende och självständighet, attityder hoshandledaren samt möjlighet till reflektion och återkoppling. / Preceptoring student nurses is an important task for registered nurses because thestudents are their future colleagues, and has to be able to work independently andfeel secure in their future professional role. The aim of this study was to shed lighton the factors that are important in preceptoring student nurses in clinical education.The method is a study of literature based on the model of Goodman. Theresult of this study is based on a sample that consists of 10 scientific articles. Theresult consists of opinions from both registered nurses an student nurses. Fivethemes that are important in preceptoring student nurses in clinical education havebeen identified. These themes were: the role and preparation of the preceptor,time, self-confidence and independence, attitudes, and reflection and feedback.

Tidigare forskning påvisar att sjuksköterskor i ringa omfattning kan ta sig tid till att söka och läsa vetenskapliga rapporter vilket även speglar sig i handledarskapet. Om studenter inte ser sjuksköterskor söka ny kunskap i forskningen eller får handledning i att söka, kan vi då förutsätta att de kommer att uppfylla kravet från högskoleverket under studietiden samt socialstyrelsens kompetensbeskrivning när de är färdiga sjuksköterskor?Att belysa sjuksköterskors egna erfarenheter av att använda forskningsrapporter kan ge kunskaper om sjuksköterskor har behov av att stärka sitt eget kritiska tänkande och sin vetenskapliga hållning som sedan kan berika dem i deras handledarroll.Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att använda forskningsrapporter i sitt dagliga arbete med vård och handledning av studenter i klinisk verksamhet. För att belysa handledande sjuksköterskors erfarenheter valdes intervju som metod och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Uppsatsens resultat ger en nulägesbeskrivning av studiens forskningsområde och stöds av tidigare forskningsresultat. Resultatet redovisas i två domäner, hinder och begränsningar samt möjligheter och förutsättningar för att tillvarata forskningsresultat i vårdandet och studenthandledning.Hinder och begränsningar var tidsbrist, brist på vilja och engagemang, brist på kunskap i informationssökning och att kunna tillgodogöra sig det vetenskapliga språket och till sist bristande tillgänglighet på forskningsrapporter. Möjligheter och förutsättningar var önskan om mer tid, vilja och engagemang, att ha kunskap och erfarenhet och till sist tillgänglighet till forskningsrapporter. Diskussionen tar upp att flera av sjuksköterskorna skulle vilja stimulera studenterna mer att ta tillvara forskningsresultat men att många handledare saknade kunskaper som informationssökning och det vetenskapliga språket. / Program: Fristående kurs

Bakgrund Förskollärare är högt representerade bland patienter med röststörning på logoped-mottagningar vilket kan kopplas till långvarigt röstanvändande och belastande omgivningsfaktorer. Redan under utbildningen börjar röstbesvär uppkomma hos många studenter och detta verkar öka i samband med deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).   Syfte Syftet med studien var att undersöka om förskollärarstudenters röster påverkas av VFU. Studien undersökte även förekomst av individuella och arbetsmiljömässiga riskfaktorer för röstbesvär.      Metod Studien omfattade 11 förskollärarstudenter som läste termin 5 på Lärarhögskolan och genomförde VFU under vårterminen 2018. En inspelning samt självskattning av deras röster gjordes före och efter VFU. Inspelningarna bedömdes perceptuellt och jämfördes tillsammans med självskattningarna. Individuella och arbetsmiljömässiga faktorer samlades in genom frågeformulär.   Resultat Denna studie visade att det fanns en signifikant skillnad i hur deltagarna skattade sina kroppsliga röstbesvär före och efter VFU. För de perceptuella bedömningarna fanns inga signifikanta skillnader men det bedömdes att skrovlighet i rösten uppkom hos 18% av deltagarna efter VFU. Samtliga deltagare rapporterade hög ljudvolym och 73% rapporterade torr luftkvalité.   Slutsats Studiens resultat visade att uppkomst av skrovel kan förekomma efter genomförd VFU och att brist på kunskap om rösten kan vara orsaken till detta. Förskollärarutbildningar bör ha obligatorisk röstundervisning för att förebygga röstbesvär hos framtida förskollärare.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor.</p><p>Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers.</p><p>The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor. Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för. / The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers. The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.

Denna uppsats syftar till att undersöka fem lärarstudenters attityder till ämnet utbildningsvetenskap och deras upplevelser av vad som kan förändras för att förbättra detta ämne eller om de anser att ingenting behöver förändras inom ämnet utbildningsvetenskap. Detta med anledning av att högskoleverket tidigare har utrett ämnet utbildningsvetenskap, där de gett förslag till åtgärder på de moment där utbildningen tycks vara ofullkomlig. Vi vill se om våra intervjuade studenter verkar mer tillfreds efter högskoleverkets förslag på revideringar (HSV, 2008) som gjorts på de högskolor som inte uppnått fullgoda resultat inom ämnet utbildningsvetenskap. Vi har valt att inte specifikt inrikta oss på just den undersökta högskolans förslag från högskoleverket gällandes revideringar, utan valt teman som innefattar de moment som tycks vara vanligast förekommande att högskoleverket försöker förbättra. Arbetet ger en översikt över tidigare utredningar gjorda av bland annat högskoleverket, men även andra rapporter som innefattar de teman vi valt att inrikta oss på i detta arbete. Våra frågeställningar har uppkommit utifrån dessa teman, vilka vi tror kan bli betydelsefulla för våra valda intervjupersoners attityder och uppfattningar kring ämnet utbildningsvetenskap. Dessa tidigare utredningar och rapporter kommer att ligga till grund för vår jämförelse och diskussion kring intervjupersonernas resonemang kring ämnet utbildningsvetenskap. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med fem studenter på en lärarutbildning, alla studerandes på lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I resultatet framkom det att studenternas attityder och upplevelser stämde ganska väl överens med vad högskoleverket (2003, 2005 &amp; 2008) tidigare kommit fram till i sina gjorda undersökningar. Det vill säga att det fanns ett visst samband mellan de moment av utbildningen som högskoleverket valt att revidera, då de inte varit helt tillfreds med dessa moment, och våra undersökta studenters upplevelser av hur de uppfattat dessa moment under sin egen utbildning.  Det gavs däremot många bra förslag och alternativ på hur utbildningen kunde göras bättre, utifrån våra intervjuade studenters erfarenheter och perspektiv.

Bakgrund: För att ge patientsäker omvårdnad utifrån ett etiskt- och holistiskt förhållningssätt behövs välutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvårdnadskunskaper införlivas och grundläggs hos den blivande sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskestudenten får ut så mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbättra kommande studenters lärandemöjligheter är därför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lära sig omvårdnad på verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera. Syfte: Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lär sig omvårdnad under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram är Benners novis-expertmodell. Resultat: Tre kategorier framkom: Avgörande situationer i mötet med patienten; Avgörande situationer med handledaren och vårdpersonalen under den verksamhetsförlagda utbildningen; Avgörande situationer då studenterna uppfattar att deras självförtroende ökar. Diskussion: Studierna visar att det finns många sätt att lära sig omvårdnad praktiskt. Många handlade om att studenten lärde sig bäst när den kände att självförtroendet höjdes. Förutom detta nästan övergripande resultat så behövs alla lärandemetoder, de kompletterar varandra. Benner har betonat att om den så kallade sjuksköterskeexperten dokumenterar hur hen går tillväga i sitt praktiska arbete kan de som är i andra lärandefaser få möjligheten att ta till sig denna praktiska, tysta kunskap.