Den här uppsatsen har sin startpunkt i lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (vfu). Sveriges lärarutbildning har omarbetats då det funnits brister i vfun när det gäller ämneskunskaper och när det gäller vfu-placering inom relevant verksamhetsområde för planerad examen. I den här studien belyses andra kvalitéer relaterade till vfu utifrån ett studentperspektiv där studenter själva har beskrivit sina upplevelser på sin vfu. Det finns nationell och internationell vfu-forskning som fokuserar faktorer runt studentens vfu, ur andra perspektiv än studentens. Den här studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters upplevelse av bemötandet av personalen ute på förskolor och skolor under vfu. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur beskriver studenter sin upplevelse av bemötandet av personalen på skolorna? Hur kan beskrivningarna förstås i relation till studenternas vfu-placering på olika skolor? Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med åtta lärarstuderande vid Mittuniversitetet. Ur analysen framkom fem kvalitéer med relevans till studenternas beskrivna upplevelser: Pedagogers delaktighet och medvetenhet om handledaruppdraget, trygghet, studentens känsla av delaktighet i arbetslaget, studentens uppgifter och övningar, samt nyfikenhet och engagemang i studenten. Resultatet visar att studenterna överlag har upplevt bemötandet positivt. Resultatet visar också att det finns vissa skillnader i studenternas beskrivna upplevelser som kan förstås i relation till den skola de har gjort vfu på.

Bakgrund: För att den framtida sjuksköterskan ska uppnå professionell kompetens är denverksamhetsförlagda utbildningen, VFU, en viktig del i utbildningen. Ett flertal faktorer påverkar studenters upplevelser under VFU:n vilka i förlängningen leder till olika nivåer av lärande. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt angreppssätt. Sex sjuksköterskestudenter intervjuades om upplevelser av lärande under verksamhetsförlagd utbildning med hjälp av en ostrukturerad och öppen intervjuguide. Dataanalysen genomfördes enligt en modell för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Sjuksköterskestudenter upplever att lärande under VFU:n påverkas av ett flertal faktorer. Handledning och lärandemiljö har stor betydelse för studentens upplevelse och leder till att lärandet påverkas. Slutsatser: Lärandet under VFU:n ligger som grund för den utveckling av kunskap och redskap som krävs inför den framtida professionen, därför är utbildning under VFU:n av storvikt för att kunna upprätthålla patientsäkerhet.

Bakgrund: Behovet av kompetenta handledare som ser handledning som en attraktiv arbetsuppgift ökar stadigt allteftersom fler sjuksköterskestudenter går ut för att göra sin VFU. För att få svar på frågan hur stöd och kompetensutveckling för dessa handledare skulle kunna bli bättre behöver kunskap inhämtas om handledares syn på den egna handledarrollen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka variationer i sjuksköterskans uppfattning av sin handledande roll. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som handleder sjuksköterskestudenter på en sjukhusavdelning har genomförts och analyserats med en fenomenografisk ansats. Resultat: Fem olika beskrivningskategorier kunde urskiljas; ”Handledarens vad och hur?” ”Motstånd mot att handleda”, ”Osäkerhet vid handledning”, ”Vad studenten har med sig” och ”Vad handledaren får tillbaka”. Slutsats: Handledares olika uppfattningar om sin roll i handledningsprocessen kan beskrivas på olika sätt och med hjälp av den kunskapen som framkommit kan stödet utvecklas vidare. Nyckelord: Handledare, handledarskap, rollmodell, sjuksköterskestudent, verksamhetsförlagd utbildning, / Background:The needs of competent preceptors who find precepting an attractive work task is steadily increasing as more nursing students make their clinical placement. In order to get an answer to the question how support and competence development for these preceptors’could be better, knowledge needs to be obtained about preceptors’ view on their own precepting role. Aim: The aim of the study was to investigate variations in the nurse's perception of his / her supervisory role. Method: Semi-structured interviews with nurses who precept nursing students at a hospital department have been carried out and analyzed with a phenomenographic approach. Result: Five different description cathegories could be distinguished; ”The preceptors’ what? and how?” ”Uncertainty in preceptoring”, ”Resistance to preceptoring”, ”What the student brings” and ”What the preceptor gets back.” Conclusion: The preceptors different views on their role in the precepting process can be described in different ways and with help of the knowledge that emerged, the support can be further developed.Keywords: Clinical practice, nursing student, preceptor, preceptorship, role model

Bakgrund: En god relation mellan patienter och sjuksköterskestudenter skapas i det goda mötet, vilket anses vara en viktig del i omvårdnaden. För att få förståelse för den teoretiska kunskapen är sjuksköterskestudenters möten med patienter i verksamhetsförlagd utbildning viktig för att främja trygghet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod analyserades. Resultat: Tre teman återfanns. I temat Mötets betydelse framkom att när sjuksköterskestudenter visade engagemang erfor patienter en känsla av att vara värdefull. I temat kunskapens betydelse framkom att patienter erfor sjuksköterskestudenter som kunniga, samtdigt gav handledares tillgänglighet en känsla av trygghet. I temat kommunikationens betydelse framkom att patienter erfor delaktighet genom god kommunikation, en del av den goda kommunikationen handlade om att delges tillräcklig information. Slutsats: Engagemang hos sjuksköterskestudenter är av betydelse för att skapa en god vårdrelation i mötet med patienter. Det är av vikt att sjuksköterskestudenter ges möjlighet i verksamhetsförlagd utbildning att möta patienter, för att omsätta teoretisk kunskap i klinisk praxis. God kommunikation mellan sjuksköterskestudenter och patienter är av vikt för att skapa en känsla av delaktighet i den egna vården.

Background: Nursing students who undergo undergraduate education are trained theoretically and practically to become licensed nurses. During the work-based part of the education, nursing students meet patients in the health care system and are expected to provide the patient with good and safe care. Problem: Analysing patients' experiences on whether nursing students provide good-quality care by promoting health and reducing suffering. Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of being cared for by nursing students. Method: A general literature review based on eleven scientific articles, where a majority were of a qualitative approach. Results: The patient's experience of the care provided by nursing students was largely positive. The patient described nursing students as caring, interested and responsive, and willing to communicate and spend time together. In some cases, the experience was negative, and the patient could experience a lack of trust in the care provided by nursing students. Emotions such as anxiety and dissatisfaction could also occur when nursing students acted with uncertainty or had insufficient communication skills. Conclusion: By contributing knowledge about the patient’s experience of care provided by nursing students, the understanding of the phenomenon can increase and lead to improved care. This is done by taking advantage of what is experienced positively and improving what is experienced negatively by the patient.  Keywords: Care, Experience, Patient, Student nurses, Work integrated learning

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding student democracy and the different attitudes to it from student- and teacher perspectives. The world we live in is in a constant state of change and even though the world changes, we can’t forget the democratic values that society relies on. This work aims to help my future colleagues in the Swedish school environment to better understand, develop and work with democratic values. So that democracy can live on. My goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve my purpose, the following questions were formulated: What are the different expressions of student democracy?  Do students have knowledge of what democracy and student democracy are? In what way do students and teachers see democracy? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits with student democracy, one of the benefits is that pupils with higher understanding or knowledge of what student democracy is, are more likely to engage in his or her work in school. The research also showed that it is clear that it is a relevant topic and important for our future profession and that the expression student democracy has different meaning for a teacher and a student. The results of this work shows that younger pupils have the opportunity to influence certain things in the school context, but that it differs between the different school subjects. It also shows that student council is an important aspect, even if it is not primary.

Syftet är att undersöka innebörden av handledares förutsättningar och förmågor att möjliggöra lärande för studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen och att lyfta fram goda exempel som både direkt och indirekt kan hjälpa handledare till självreflektion och till att utveckla sin handledarfilosofi- och praktik. Studien bygger på enskilda intervjuer med handledare och fokusgruppsamtal med studenter inom lärarinritningarna förskola, grundskola och fritidshem. Det samlade materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys, vilken har framträtt som två huvudgrupper; förutsättningar för god handledning och handledares förmågor att genomföra god handledning. Materialet har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv vilket också utgör grunden för denna studie. I resultatet framträder faktorer som utgör god handledning, dessa är handledarutbildning, tidigare erfarenheter av ledarskap, motivation för uppdraget samt arbetslagets stöd och bidrag. Det är också handledares egna förmågor till uppdragsfokus, att skapa struktur och ordning och att metakommunicera, även förmågor att skapa tillåtande och utvecklande miljöer genom ömsesidigt och multipelt lyssnande, individanpassning och ömsesidigt reflekterande och lärande, att ge studenten möjligheter att pröva och ompröva i praktiken samt att eftersträva balans i bedömningen. Sammantaget är handledaruppdraget en stor uppgift som behöver lyftas och kontinuerligt följas upp för att kvalitet och likvärdighet ska möjliggöras, för blivande lärares skull – och för barnens. / The purpose is to investigate the significance of supervisors' prerequisites and abilities to enable learning for students during the internship program and to highlight good examples that can both directly and indirectly assist supervisors in self-reflection and in developing their supervisor philosophy and practice. The study is based on individual interviews with supervisors and focus group interviews with students in the teacher educations preschool, elementary school and after school programme. The collected material has been processed using thematic analysis, which has emerged as two main groups; prerequisites for good supervision and supervisor's abilities to conduct good supervision. The material has been interpreted from a socio-cultural perspective, which also forms the basis for this study. The results show factors that constitute good supervision, these are supervisor education, previous experiences of leadership, motivation for the assignment and the work team's support and supplement. It is also the supervisor's own abilities for mission focus, to create structure and order and to meta-communicate, also the ability to create permissive and developing environments through mutual and multiple listening, individual adaptation and mutual reflective and learning, to give the student opportunities to try and re-try in practice and to strive for balance in the assessment. All in all, the supervisor assignment is a major task that needs to be highlighted and continuously monitored in order for quality and equivalence to be made possible, for the sake of prospective teachers - and for the children.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år. Tyvärr fanns det ej några studenter med erfarenhet inom förskolan att tillgå. Intervjuerna analyserades sedan utifrån mansforskning (Connell, 1995), genusforskning (Tallberg Broman, 2002; Persson & Tallberg Broman, 2002; Nordberg, 2005) och minoritets- och majoritetsforskning (Kanter, 1993).Vi fann att traditionella normer än gör sig gällande i skolan. I vissa situationer syns ett individbaserat tänkande vilket vi tolkar som att skolorna befinner sig i en övergångsfas mellan gamla och moderna normer. Ett annat problemområde vi identifierade var att där kan finnas en beroenderelation mellan studenten och handledaren. Det är handledaren som skriver omdöme på studenten och det gör i vissa fall att studenten undviker diskussioner som kritiserar handledarens arbete och arbetsplats.

<p>Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken. Resultaten av intervjuer med nio verksamma lärare på olika stadier visar, att flertalet har ett förhållningssätt som liknar det vetenskapliga, är reflekterande praktiker. Dock ser de olika på vad teori är och kan vara. Vad gäller ansvar lades det såväl på VFU-lärarna själva som på de centralt arbetande campuslärarna eller ansågs som lämpligt att dela mellan parterna. Traditioner i och ett förändrat styrsystem i utbildningsvärlden samt oro i tider av förändring fann jag som skäl till svaren. Men jag fann även ett omedvetet, med transaktionsanalytiska termer, mer förmanande föräldraliknande förhållningssätt från Lärarhögskolans sida gentemot VFU-lärarna. En förbättrad samverkan kräver mer möten mellan inblandade, möten med metaspråk, där bakom- eller underliggande innehåll lyfts fram i ljuset – vi behöver samtala öppet kring vad som styr vårt tänkande och därefter vårt handlande.</p>

<p>Handledning av sjuksköterskestudenter är ett komplext arbete som kräver tid och. Handledare upplever brist på stöttning från kollegor och avdelningschef. Det är önskvärt om kollegor är villiga att ta över en del av patientomvårdnande så att handledare får mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu där studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien består av 20 artiklar vilka analyserats utifrån studiens syfte och delats in i två teman utifrån handledares och studenters uppfattningar. Resultatet visar att det är tidsbrist som gör att handledare inte känner sig tillräckliga i student- och handledarrelationen. Studenter upplever att den viktigaste faktorn för en bra Vfu är att bli bemötta på ett respektfullt och trevligt sätt av både handledare och kollegor och att studenter blir en del av arbetsteamet och arbetet som utförs på avdelningen. Resultatet visar vidare att det är viktigt att studenter är medvetna om sitt egenansvar för att utvecklas och uppnå sina mål. Detta kräver att studenter vågar ta ett eget ansvar samtidigt som de vet sina begränsningar och när det är tid att stiga åt sidan. Slutsatsen är att handledare behöver få mer tid för planering, samt mer utbildning i studenthandledning. För att åstadkomma detta krävs det att kollegor och avdelningschefer är villiga att ta över en del av arbetsbördan samt vara medvetna om hur tidskrävande handledning är. Implikationen av denna litteraturstudie är att utbildningskvaliten kan höjas om utbildningen i handledning av sjuksköterskestudenter förbättras, samt sponsrar mer forskning kring samarbetet mellan handledare och lärosäten.</p> / <p>Precepting nursing students is a complex assignment which is time consuming and requires planning. Preceptors experience lack of support from co-workers and their manager. Ideally the preceptor’s regular work assignments should be reprioritized enabling the preceptor to allocate more time for student supervision. The purpose of this literature review is to highlight student preceptorship during clinical placement and explore the students’ and preceptor’s opinions of each others roles during the clinical placement period. The review is build upon 20 articles that have been analyzed with the help of different themes comprising of supervisor and student relationship. The study concludes that lack of the adequate time is the main reason why preceptors experience their student supervision insufficient. The students express that most important factor for a valuable clinical placement is that they are met with respect and an inviting tone from both the preceptor and the co-workers. It was also found important that the students must be aware of their personal responsibility, understand their limitations and understands when to step back and let someone with more experience take over. The conclusion is that preceptors need more allocated time to supervise the students during, as well as training in student supervision. To make the preceptors workload balanced, their co-workers and manager must help them decrease their regular work assignments. The co-workers and manager also needs to understand how time consuming precepting students during clinical placement can be. The implication of this review is that the quality of the nursing training can get better if we improve training in precepting of nursing students, and sponsors more research around collaboration between the preceptors and the university.</p>