KLINISKA LÄRARES UPPFATTNINGAROM FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖRIMPLEMENTERING AV PEER LEARNING IVERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNINGINOM ANESTESI OCH OPERATION -EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOHAN LINDBLOMMARIA NORÈN Lindblom, J & Norén, M. Kliniska lärares uppfattningar om implementering av PeerLearning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,Institutionen för vårdvetenskap, 2023. Bakgrund: Behovet av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ökar men enbegränsande faktor för att kunna utbilda fler är den obligatoriska verksamhetsförlagdautbildningen. Varje student som befinner sig i verksamhetsförlagd utbildning behöver enhandledare vilket det råder brist på. En pedagogisk modell som Peer Learning (PL), där ensjuksköterska handleder två studenter, används med gott resultat inomsjuksköterskeutbildningen men är inte implementerad i någon större utsträckning i denverksamhets förlagda utbildningen för blivande specialistsjuksköterskor inom anestesi ochoperation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kliniska lärares uppfattningar om förutsättningarnaför implementering av Peer Learning i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi ochoperation. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes blandnio kliniska lärare i Region Skåne. Insamlad data transkriberades och analyserades medinnehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman: Organisationens betydelse, Vikten avutbildning och kunskap, Struktur för PL och PL riskerar äventyra patientsäkerheten. Slutsats: Kliniska lärare i Region Skåne ser både förutsättningar och hinder för attimplementera PL i verksamhetsförlagd utbildning inom anestesi och operation. En önskan omen regional struktur för PL och ökad kunskap om PL var ledord hos de kliniska lärarna.Förutsättningarna för PL varierade mellan sjukhusen och kunde härledas till sjukhusensorganisation.Nyckelord: Anestesi, avancerad nivå, implementering, operation, peer learning,verksamhetsförlagd utbildning

Syftet med denna studie var att undersöka hur en socionomstudent kan förbereda sig på ett arbetsliv som kräver mer praktisk övning än vad socionomutbildningen kan erbjuda och därmed känna mer kontroll över de praktiska delarna av arbetet. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts tillsammans med en abduktiv ansats. Sex enskilda intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma handledare för socionomstudenter samt två yrkesverksamma chefer till socionomer. Resultatet har tolkats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och genomsyrats av de teoretiska perspektiven situerat lärande, ett lärande i samspel med andra människor, och praktiska kunskapens teori, hur kunskap blir en del av en människa. Resultatet visade att det inte är särskilt viktigt var studenten har haft sin praktik trots att olika kommuner har olika arbetssätt, utan det centrala för att vara förberedd inför arbetslivet handlar om mängden samtal studenten får träna på. Resultatet visade också att arbetsmängden samt svårighetsgraden på fallen under introduktionen för nyexaminerade socionomer, är för höga. Till sist visade resultatet att studenten kan förbereda sig på arbetslivet utöver socionomutbildningen genom att arbeta extra, antingen inom eller utanför socialt arbete. Studenten kan också reflektera över sina personliga egenskaper och färdigheter eftersom den behöver både ge och få stöd från arbetskollegor för att klara av arbetet.

Verksamhetsförlagd utbildning utgör en stor del av sjuksköterskeprogrammet. Studenten ska tillämpa och integrera sina teoretiska kunskaper samt öva upp praktiska färdigheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. Handledning av sjuksköterskestudenter ingår i sjuksköterskan kompetensområde enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestuderandes erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning under sista terminen av sjuksköterskeprogrammet. Fokus var på kommunikationen mellan handledare och student, relationen mellan handledare och student samt integrationen av teori i praktiken. Studien var en kvalitativ intervjustudie. Sex stycken sjuksköterskestuderande som går sista terminen intervjuades från en högskola i södra Sverige. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå enligt Granheims och Lundmans modell med en deduktiv induktiv ansats. I studien framkom subkategorierna öppenhet, lyhördhet och feedback under huvudkategorin kommunikation mellan handledare och student. Engagemang och ansvar uppstod som subkategorier till huvudkategorin relation mellan handledare och student. Under huvudkategorin integration av teori i praktiken genererades subkategorierna handledningsteknik samt utvärdering och bedömning. Handledningen påverkade studenterna både positivt och negativt. Studenterna upplevde skillnad mellan handledningen under korta placeringar och basplaceringen. / Clinical placements are a major part of the education of future nurses. The students should apply and integrate their theoretical knowledge and practice on their practical skills during the clinical placements. Preceptoring nurse students is a part of nurses' responsibilities. The aim of the study was to investigate nursing students' experiences of preceptorship during clinical training during the last semester of the nursing program. The emphasis was on communication between mentor and student, the relationship between mentor and student, and the integration of theory into practice. The study was a qualitative interview study. Six nurse students during their final semester were interviewed at a university in Southern Sweden. Granheim and Lundman’s model of qualitative content analysis was used to analyze the results at a manifest level with a deductive inductive approach. The subcategories openness, perceptiveness and feedback were revealed under the main category communication between preceptor and student. Commitment and responsibility emerged as subcategories to the main category of relationship between mentor and student. The main category integration of theory into practice generated the subcategories precepting techniques and evaluation and assessment. The preceptorship affected students both positively and negatively. The students experienced a difference of preceptorship between the shorter clinical placements and the longer placement.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra studenternas upplevelse av handledningen under den verksamhetsförlagda tiden i utbildningen. Vi problematiserade hur handledningen leder till en progression som möjliggör att studenterna kan uppnå lärandemålen under sin praktik. Detta gjorde vi genom att studera handledarteorier samt Malmö högskolas syfte med den verksamhetsförlagda tiden. Vi använde oss av en webbaserad enkätundersökning för informationsinsamlingen och analyserade resultatet efter de valda teorierna. I resultatet uppgav de tillfrågade studenterna en positiv bild av sin progression men vi anser i vår slutsats att handledningen till stor del inte getts på ett sätt som är förenligt med styrdokument och de handledningsteorier vi studerat.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier. Interaktionen mellan studenterna ansågs utveckla förmågan till kommunikation och samarbete. Studenterna kunde fortsätta att bygga på befintlig kunskap, betraktades mer som jämbördiga och frångick en hämmande studentroll. Patient och anhöriga upplevdes inte misstycka till studenternas resonemang utan uttryckte snarare att de tog lärdom av det. Det unika sättet att tillvarata studenternas kunskaper och färdigheter på ledde till en tidig vidareutveckling av deras befintliga kunskaper. Den tidiga träningen i kommunikation och samarbete kan ses fördelaktigt eftersom brister i dessa genererar flest avvikelser idag. Slutsatsen är att peer learning är lämplig som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Fortsatt forskning om peer learning inom specialistsjuksköterskeutbildningar samt patienters och anhörigas upplevelser av studenternas resonemang är av stort intresse. / Peer learning is a precepting method that clarifies the link between theoretical knowledge and practical skills, and at the same time enables more students to be offered placement for clinical education. Therefore, it would be of interest to explore if the precepting strategy can be appropriate in the postgraduate nursing education in critical care. The purpose of the study was to explore peer learning as a precepting method in the postgraduate nursing education in critical care in preceptors’ point of view. The study was conducted by a focus group interview with a descriptive design with an inductive approach and data was analysed with manifest content analysis. The study revealed six categories and four subcategories. The interaction between the students was considered to develop the ability of communication and cooperation. The students could build on their former knowledge, considered as equals, and went from an inhibitive role as students. The patient and the relatives were not perceived to resent the student reasoning, they rather expressed they learned from it. The unique way to preserve students' knowledge and skills led to an early development of their already existing knowledge. The early training in communication and cooperation can be considered beneficial because deficiencies in these areas generate the most common incidents in healthcare today. The conclusion is that peer learning can be applied as a precepting method in the postgraduate nursing education in critical care. Further research of peer learning in postgraduate nursing educations is needed and also how the patient and family members experience the students' reasoning, are of great interest.

Syftet med den här studien har varit att beskriva lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning (vfu) under lärarutbildningen. Studien belyser studenternas upplevelser om den verksamhetsförlagda utbildningen i allmänhet och av sin utveckling under vfun i synnerhet. Tidigare forskning visar att studenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning är varierande. Olika faktorer påverkar utvecklingen under den verksamhetsförlagda utbildningen och resultat visar att den kan anses som en komplex process där bland annat relationer och skolkulturer på skolor och förskolor påverkar studenternas måluppfyllelse. Frågeställningarna som studien utgick från var: Vilka förväntningar har studenterna på den verksamhetsförlagda utbildningen? Vilka faktorer upplever studenterna bidrar till deras utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer samt genom analys av studenternas portfoliotexter. Ur analysen framkom tre teman: förberedelser/förväntningar, motivation samt handledning. Resultatet visar att studenterna har identifierat sitt lärande under vfun genom eget intresse, god handledning och trygga relationer på förskola/skola. Tillit och förtroende från arbetslag och handledare har också visat sig bidra till upplevd utveckling från studenterna.

Syftet med studien var att undersöka VFU-handledares syn på förskollärarstudenters förutsättningar till progression under VFU. Studien belyser VFU-handledarnas erfarenheter av och uppfattningar om förutsättningar för studenters progression under VFU:n i allmänhet och under studentens sista VFU-period i synnerhet. Tidigare forskning visar att det finns en komplexitet kring den växelverkan mellan de två utbildningsdelarna i utbildningen, högskoleförlagd utbildning och verksamhetsförlagd utbildning. Integrationen mellan teori och praktik sker inte i den utsträckning som förväntas. Vidare visar tidigare forskning att förväntningar och ambitioner hos studenten behöver anpassas till handledarens erfarenheter av och uppfattningar om tankar kring lärande och undervisning. Handledares egna målsättningar för studentens progression visar sig i sättet de handleder, handledaren ser sig som förmedlare av kunskap. Frågeställningen som studien utgick ifrån var: Vilka förutsättningar under studenters VFU behöver finnas enligt VFU-handledarna? Empirin inhämtades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju VFU-handledare inom förskollärarprogrammet. Ur bearbetning och analys av empirin framkom fyra kategorier: gemensamt projektet, ömsesidigt engagemang, gemensam repertoar och gemensam reflektion och progression. Resultatet visar att VFU-handledarna uppfattar att stöd i olika former är en förutsättning för studenters progression under VFU:n. Studentens eget intresse och engagemang i sin utbildning är också en viktig förutsättning för lärande. Handledarna betonar vikten av att studenterna behöver kunna kommunicera, både med vårdnadshavare och barn men också med handledarna. De beskriver hur de då kan utveckla sitt handledande och tillsammans med studenten tydligt se progressionsområden. Att de har ett gemensamt projekt, där progressionen för studenten är viktigt.

Bakgrund: I samtliga vårdverksamheter kommer patienter i kontakt med sjuksköterskestudenter, som under den verksamhetsförlagda utbildningen förväntas erbjuda patienter god vård under handledning av legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod:Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes, grundad i kvalitativ ansats. Resultat: Patienter upplevde att studenters bemötande kunde präglas av ett genuint förhållningssätt vilket ökade patienters välbefinnande. Studenters närvaro kunde även bidra till en vård utöver det vanliga, en förbättrad vård som var mer anpassad efter individen. En ömsesidig gemenskap kunde infinna sig i mötet mellan studenter och patienter, men att som patient vara navet i lärandeprocessen kunde även upplevas som sårbart. Slutsats: Patienters upplevelser av sjuksköterskestudenter var övervägande positiva. Studenter bidrog med genuin närvaro och var generösa med sin tid, vilket bidrog till ökat välbefinnande hos patienter. Med studenter närvarande kunde patienter hamna i ett lärande sammanhang vilket kunde påverka patienters vårdupplevelse både positivt och negativt. / Background: In all care activities, patients come into contact with nursing students. Students are expected to offer patients good care at their clinical placements under the supervision of licensed nurses. Aim: To describe patients’ experiences of being cared for by nursing students. Method: Systematic literature study with a descriptive synthesis, based in qualitative approach. Results: The patients experienced an increased well-being through students’ genuine approach. The presence of students could also result in a care beyond the ordinary, as an improved care which was more adapted to the individual. A mutual togetherness could occur in the encounter between students and patients,but as a patient being the hub of the learning process could also be perceived as vulnerable. Conclusion: Patients' experiences of nursing students were predominantly positive. Students contributed with a genuine presence and were generous with their time, which contributed to increased well-being of patients. With students present, patients could end up in a learning context, which could affect patients' care experience both positively and negatively.

Det här är en kandidatuppsats som är skriven av studenter på Ersta Sköndal högskola under 2016. Den är skriven med utgångspunkt i problematiken vad som potentiellt händer om socionomstudenter har en alltför negativ bild av socialtjänsten, som grundar sig i en negativ bild som massmedia målar upp. Uppsatsen strävar efter att undersöka om socionomstudenter förändrar sin attityd till socialtjänsten som arbetsplats genom att genomföra sin praktik på socialtjänsten och försöker besvara vilka orsakerna till attitydförändringen har varit. Den har en kvalitativ ansats och bygger på sex intervjuer av socionomstudenter som praktiserat på olika socialtjänster i Stockholm. Uppsatsen utgår från tre teman för att lättare kunna studera hur attityder kan förändras, dessa teman är: innan praktik, under praktik och efter praktik. För att analysera vår insamlade empiri har vi använt av oss socialpsykologisk teori om attityder samt teori om professionsidentitet. Vi har även kopplat vår empiri till tidigare forskning om attitydförändring, praktik, utbildning och professionsidentitet. Uppsatsens resultat visar att attityden till socialtjänsten har förändrats från något negativ till något positiv för samtliga sex respondenter. Det visar sig nu att majoriteten av respondenterna har sökt sig till och arbetar vid sidan av studierna på de arbetsplatser där de utförde sin praktikperiod.

Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap. Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige. Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål. En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap. / The purpose of the dissertation is to examine how teacher knowledge is formulated and assessed in the school-based education (SBE) in Swedish teacher education. The basis is that teachers’ vocational knowledge has been divided and described as theoretical and practical, i.e., expressed as teachers’ thinking versus their actions, or what teachers know in relation to what they can do. The recent policy document for Swedish teacher education reflects this division and stresses the importance of integrating practice and theory within both university-based education as well as SBE. Thus, the intention of the policy is directed towards a more research-based SBE at the same time the university-based education is proposed to take its starting point in experience-based knowledge. An epistemological analytical tool is used where teacher knowledge is understood as being propositional or procedural, and knowledge-for-practice (research-based) or knowledge-in-practice (experience-based). In Study I the learning objectives directed to SBE in seventeen Swedish teacher education programs are analyzed. In Study II and Study III student-teaching conferences in two different school-based courses at one (1) Swedish teacher education program are studied. The results from Study I show that the learning objectives can be understood as a mishmash of propositional and procedural teacher knowledge, though procedural knowledge dominates, and the learning objectives’ basis of knowledge can hardly be traced. In Study II and Study III the teacher educators’ school visits and the studentteaching conferences are arranged in different ways, and affect what and how student teachers’ knowledge is assessed. In Study II teacher educators visit the student teachers at their school placements without having done any lesson observations prior the student-teaching conferences. In Study III observations are done. The results from these two studies show that the student-teaching conferences are explicitly characterized by formative assessments where student teachers’ procedural knowledge and knowledge-in-practice is emphasized. An assessment of propositional knowledge and knowledge-for-practice can hardly be traced. In Study III the assessment of student teachers’ procedural knowledge-in-practice is also analyzed within a framework of models for assessment of vocational knowledge. The results show that a holistic model characterizes the assessment of student teachers’ procedural knowledge where teacher educators refer to several circumstances that affect student teachers’ vocational actions, according to their experience-based and tacit teacher knowledge, rather than the course’s formal learning objectives. A discussion is held about the absence of knowledge-for-practice in SBE, in relation to theories of vocational knowledge and vocational learning. Furthermore, the clear presence of knowledge-in-practice in SBE is discussed in accordance with theories of the tacit dimensions of vocational knowledge.