The purpose of this study was to describe senior nurses’ expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews. Subject matter was analyzed based on qualitative content analysis.  The analysis yielded in a first category practical examples of how using ICT as a tool could strengthen the ties between theory and practice in order to understand the usefulness of theory in practice.  The informants also gave specific examples of ICT content that could be given to students and also to supervisors both in terms of information and education. The second category described the supervisors’ views on receiving students in clinical placements. The senior care nurses felt that at present the reception of students was unsatisfactory due to a muddled organization. It was often unclear what responsibilities they had as mentors and what the responsibility of the student was for his or her practice placement. Conclusions of the study are that the supervisors could see ICT as a tool to clarify these ambiguities. In the future it is necessary to respond to the needs of supervisors with respect to their views on what an ICT system should provide them with in order to improve their care supervision. By providing an ICT learning tool the two worlds could meet and the ties between theory and practice in the nursing program could be strengthened.

Aim: The overall aim is to create knowledge about how nursing students’ learning in pairs can be supported in order to create prerequisites for encounters that provide caring and learning support during clinical practice. Approach and method: A reflective lifeworld research (RLR) approach founded on the epistemology of phenomenology and hermeneutics was used. Based on interviews, diary entries and observations with patients, students and supervisors, descriptive and interpretive analysis in accordance with the RLR approach was performed. Main findings: Students’ learning in pairs is based on encountering and caring for the patients together. The responsibility of caring for the patients, which is given to the students by their supervisors, is based on supportive relationships that are characterized by movements between independence and cooperation. Supporting students learning in pairs is characterized by a reflective approach focusing on learning in togetherness, where the individual student is also reached and seen, providing opportunities for developing important abilities for learning and caring. Depending on the ability to show respect and to take responsibility a more or less supportive relationship between the patients, the students and the supervisors is created within the learning space. Conclusions: Supporting students’ learning in pairs is complex due to it taking place in a caring context, where respect must be given towards the patients, the students, the supervisors and other participants who are closely connected to the learning space. Since learning in pairs affects and interweaves learning and caring environments, a reduction to either one of them, learning or caring, is not possible but instead the learning space must be understood as a whole. Optimal conditions for learning in pairs are based on dynamic movements, which require a reflective supervising approach. If these conditions are missing, there is a risk of creating both fragmented caring and learning, where the patients ́ vulnerability and safety needs to be taken into account. Keywords: caring science; clinical practice; learning space; learning support; pairs of nursing students; reflective lifeworld approach

Syftet med denna studie är att undersöka vilken potential en digital multimodal loggbok kan ha som digital bro mellan studenter och lärarutbildare under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) för att stötta studenterna i deras profession- och kunskapsutveckling, med hjälp av sociosemiotiska resurser, såsom digitala verktyg. Jag har undersökt hur en grupp yrkeslärarstudenter använder de sociosemiotiska resurser som erbjuds i den multimodala loggboken under deras VFU, för att kommunicera kunskaps- och professionsutveckling via en digital bro till lärosätet. Genom textanalys, inspirerad av hermeneutiken – och i termer av ett vidgat textbegrepp – undersöks studenternas arbete i de digitala, multimodala loggböckerna. Resultatet redovisas och diskuteras med fokus på studenternas användning av sociosemiotiska resurser och multimodaliter. Valet av textanalys som metod föregicks av en önskan att identifiera de faktorer som påverkade kommunikationen via digitala broar i en digital multimodal loggbok.  Undersökningen omfattade 13 loggböcker som har analyserats från helhet till del vid fem tillfällen. Resultatet visar att de studenter som hade digitala förkunskaper kunde kommunicera sina förväntningar och sitt lärande i loggböckerna med hjälp av de erbjudna sociosemiotiska resurserna. De studenter som hade begränsade digitala förkunskaper har inte använt de resurser som erbjöds vilket resulterade i att det åsyftade meningsskapandet gick förlorat i denna kontext. / The purpose of this study is to investigate what potential a digital multimodal logbook can have as a digital bridge between students and teacher educator during the practice-based part of the education, to support students in their professional development as well as in their development of knowledge. Socio-semiotic resources, such as digital tools, were used for this purpose. I have studied how a group of student teachers use the semiotic resources offered in the digital multimodal logbook during the practice-based part of their education, aiming to communicate their professional development and their knowledge development by a digital bridge to the university. By using text analysis, influenced by a hermeneutic model, I have studied what can facilitate, but also prevent students' work in the logbooks and the result are discussed in relation to the concept of semiotic resources and multimodality. Through a text analysis, influenced by a hermeneutic modell – in terms of an expanded text concept – are the students work in the digital multimodal log books investigated. The results are reported and discussed with a focus on the students’ use of socio-semiotic resources and multimodalities. The reason for using text analysis as a method was a desire to identify factors that could influence communication through digital bridges in a digital multimodal logbook. The study contained 13 logbooks who have been analysed from whole to parts at four occasions. The results show that students with digital knowledge could communicate their expectations and their learning by using the socio-semiotic resources that were offered. Students with limited basic digital knowledge did not use the resources they were offered which resulted in the fact that they lost the opportunity to create meaning in this context by using the offered resources.

Bakgrund: Omhändertagande och omsorg ses vanligen som en uppgift förkvinnor, vilket gör att rollen som sjuksköterska kan vara svår att hantera för män.Andelen män i vården har under de senaste decennierna förblivit låg. Det finnsidag en påtaglig önskan att jämna ut könsskillnaderna inom sjuksköterskeyrket.Ett viktigt steg i att attrahera män till sjuksköterskeutbildningen är att skapatilltalande miljöer för den manliga sjuksköterskestudenten.Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Som datainsamling genomfördesintervjuer. Materialet analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativainnehållsanalys.Syfte: Att undersöka hur manliga sjuksköterskestudenter i ett kvinnodomineratyrke upplevde bemötandet från patienter och kollegor under sinverksamhetsförlagda utbildning (VFU).Resultat: Det framkom att manliga sjuksköterskestudenter generellt upplevdebemötandet positivt från såväl patienter som kollegor. Dock lever mångatraditionella uppfattningar av att män är läkare och kvinnor sjuksköterskor kvarhos huvudsakligen patienter som gör att manliga sjuksköterskestudentersomvårdnadskompetens kan bli i ifrågasatt.Konklusion: Studien indikerar på att det goda bemötandet som manligasjuksköterskestudenter upplever är på grund av att de är eftertraktade och män blirdärför en uppskattad minoritet. De kan dock ställas inför hinder vid intimaomvårdnadssituationer på grund av sitt manliga kön. / Background: Nursing care is usually seen as a task for women, which makes thenursing role difficult to manage for men. The proportion of men in healthcareover the past decades has remained low. Today, there is a desire to even out thegender disparities in the nursing profession.An important step in obtaining men into nursing education is to create attractiveenvironments for the male nursing student.Aim: To examine how male nursing students in a female-dominated professionexperienced treatment from patients and colleagues during clinical placement.Method: An empirical study with qualitative approach. Data was collected byinterviews. The material was analyzed with Graneheim & Lundman's qualitativecontent analysis.Results: It was found that male nursing students generally felt positive about thetreatment from both patients and colleagues. However, many traditional beliefsthat men are doctors and women are nurses remain mainly with patients, whichallow male nursing students to be questioned for their nursing skills.Conclusion: The study indicates that the good treatment which male studentnurses experience is because they are sought after and therefore becomes anappreciated minority. Although they can be put to difficulties during intimatecaring situations due to their male gender.

Reflektion eftersträvas ofta i högre utbildning. Forskning och beprövad erfarenhet visar att aktiviteten ska ha avgörande betydelse för studenters djuplärande. Reflektion har även visat sig ha en central betydelse för studenters professionella lärande. Denna studie fokuserar på reflektion hos blivande biomedicinska analytiker (BMA). Syftet är att utveckla förståelse och ökad kunskap om vad BMA-studenter reflekterar över under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det teoretiska ramverket utgörs av pragmatismen och är utgångspunkt för tolkningen av resultatet tillsamman med tidigare forskning. Det empiriska materialet utgörs av åtta reflektionsloggar som BMA-studenter skrev under sin sista VFU. Tre huvudteman var identifierades genom tematisk analys. Dessa var kvalitetssäkring (preanalytiska aspekter och funktionskontroller), interaktion (mänskliga interaktioner och emotioner, och materiella interaktioner och emotioner) och professionalisering (professionskompetens och professionsetik). BMA är en tekniskt och medicinskt kvalificerat och, självständig profession vars centrala arbetsuppgift är att kvalitetssäkra laboratoriearbete med syfte att kunna leverera snabba och trovärdiga provsvar. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning på nationell och internationell nivå. / Reflection is often strived for in higher education. Research and proven experience show that it has adecisive role in the deep learning as well as the professional learning of the students. This studyfocuses on reflection by future soon-to-be biomedical laboratory scientists. The purpose is to acquiremore knowledge and deeper understanding about students’ reflection during their workplace-locatedpractice in the clinical education. Pragmatism is the basis on which the interpretation and discussionof the results are based and related to earlier studies. The empirical material consists of eightreflection-logs written by biomedical laboratory scientist students during their workplace-locatedpractice. Three main themes were identified, quality assurance, interaction, and professionalization,through thematic analysis. These themes are quality assurance (preanalytical aspects and functionchecks), interaction (human interactions and emotions, and materialistic interaction and emotions) andprofessionalization (professional competence and professional ethics). The biomedical scientistprofession is a technically and medically qualified and independent profession in which its primarytask is quality assurance of laboratory work with the goal of delivering fast and reliable test results.Lastly, suggestions of further studies, nationally and internationally, are presented.

Society is constantly evolving and changes are taking place, which creates the opportunity to collaborate around several different areas. Working for a work-integrated learning (WIL) could mean that you work structured together with healthcare and college with common goals and collaborative issues. The content of the study deals with healthcare representatives´ perceptions of the importance of collaboration, the possibility of nursing education's vocational education. Method used in the study is qualitative method with focus group interviews. In the study, three focus groups and one interview were interviewed. Interviewees consisted of managers, supervisors and supervisors. The care activities that the informants represented were somatic care in emergency medical care, psychiatric care and home care. A qualitative content analysis was made by the interviews that were themed by interpretation of the interviews. Healthcare representatives wanted a collaborative perspective in various areas, such as development and collaboration of teaching models, assessment and evaluation. Working together with work-integrated learning as a model can be a way of interacting. There is a hope that the healthcare and higher education institutions will find development pathways in the future to ensure the knowledge of nursing students and their future occupational role, as to ensure the quality of care. / Denna studie handlar om vårdverksamhetsföreträdares uppfattning av samverkan i sjuksköterskeprogrammet verksamhetsförlagda utbildning. I studien framkom flera olika önskemål från vårdverksamheternas företrädare om utvecklingsområden för större samverkan. Det framkom att det i dag finns samverkan, men att nuvarande samverkan inte fokuserar mål i utbildningen, gemensam utveckling av pedagogiska modeller eller skapar utbyte av högskolan och vårdverksamheternas verksamheter. Det var inte alltid möjligt att vårdverksamhetsföreträdare kunde ta sig till informationen på högskolan inför studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Vårdverksamhetsföreträdarna önskade en samverkansform inom olika områden, så som utveckling och samverkan av handledningsuppdraget, pedagogiska metoder, stöd vid bedömning och behov av utvärdering. Att samverka med arbetsintegrerat lärande som metod kan vara ett sätt att samverka. Att arbeta efter ett arbetsintegrerat lärande innebär att man arbetar strukturerat tillsammans med gemensamma mål och samverkansfrågor. Samtliga parter måste veta hur man arbetar med ett arbetsintegrerat lärande perspektiv. Resultatet av studien gav flera utvecklingsområden. De nuvarande samverkansformerna är viktigt att fortsätta med men en annan form av samverkansträffar önskades där samverkan kan ske tillsammans mellan vårdverksamheternas och högskolans efter dagens rådande kontext. Samhället utvecklas hela tiden och förändringar sker vilket skapar möjlighet att samverka kring flera olika områden. En förhoppning finns att vårdverksamheterna och högskola i framtiden hittar utvecklingsvägar i samverkan för att säkra sjuksköterskestudenternas kunskaper och för sjuksköterskeprogrammets studerande i deras kommande yrkesroll samt för att säkerställa kvaliteten av vård och omsorg.

Sjuksköterskehandledare bedömer och handleder studenter på den verksamhetsförlagda utbildningen, något som ingår i deras arbetsuppgifter. Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad handledare anser att en student ska ha för kunskaper, förmågor och attityder. Fokus låg på att undersöka fenomenet ur handledarens perspektiv, eftersom jag upplevde att det saknades forskning ur den synvinkeln. Studiens teoretiska referensram utgick från yrkeshabitus, ett begrepp som har utvecklats från Pierre Bourdieus begrepp habitus. Empirin inhämtades med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, som genomfördes digitalt med sjuksköterskor som hade erfarenhet av att handleda studenter. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier och 15 underkategorier skapades. Resultatet visade att handledarna ansåg det vara viktigare att studenterna uppvisade sociala och emotionella förmågor, framför praktiska och teoretiska kunskaper. De kunskaper och förmågor som framkom, överensstämde i stort med examensmålen för sjuksköterskor. Informanterna hade alla en relativt homogen bild över vad studenter bör inneha och sträva efter för dispositioner som finns i sjuksköterskans yrkeshabitus. Resultatet påvisade även oskrivna och dolda kriterier och förmågor som en student bör uppfylla, där det ansågs att för att bli rätt person för yrket behövde de socialisera sig med dessa yrkesidentiteter som finns i sjuksköterskan yrkeshabitus. Åsikter om vad en student ska kunna grundar sig inte enbart på vad de gör utan även på hur de är. / Nursing supervisors assess and supervise students on the clinical training, which is part of their work. The purpose of the study was to get a deeper understanding of what supervisors believe a student should have in terms of knowledge, abilities and attitudes. The focus was on investigating the phenomenon from the supervisor's perspective, as I felt that there was a lack of research from that point of view. The study's theoretical frame of reference was based on professional habitus, a concept that has been developed from Pierre Bourdieu's concept of habitus. The data was collected using ten qualitative interviews that were conducted digitally, with nurses who had experience of supervising students. The data was analyzed using a qualitative content analysis and five categories and 15 subcategories were created. The result showed that the supervisors considered that the most important abilities for the students were social and emotional abilities, rather than the practical and theoretical knowledge. The knowledge and abilities that emerged corresponded well to the graduation goals for nurses. The informants all had a relatively homogenous view of the dispositions that students should have and strive for and that are found in the nurse's professional habitus. The result also demonstrated unwritten and hidden criteria and abilities that a student should meet, where it was believed that to become the right person for the profession, they needed to socialize with these professional identities found in the nursing professional habitus. Opinions about what a student should know are not only based on what they do but also on how they are.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan genomföra verksamhetsförlagd utbildning inom utbildningsvårdavdelningar. En modell benämns Utvecklande och Lärande Vårdenhet (ULVE), där studenter handleds och vårdar i par. Det finns studier som visar att modellen stödjer studenters lärande, men det finns få studier om hur patienter upplever det att vårdas av studenter i par. Därför är det intressant att undersöka hur patienterna ser på att det är två studenter som vårdar dem och hur de upplever den vård de får. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter som handleds och vårdar i par. Metod: Studien är genomförd med en reflekterande livsvärldsansats grundad i fenomenologisk kunskapsteori. Fenomenet i studien är ”Att vårdas av sjuksköterskestudenter som vårdar och handleds i par”. Data har samlats in via intervjuer av sjutton patienter som vårdats inom ULVE. Resultat: Att vårdas av studenter som handleds i par innebär att bli involverad i studenternas lärande och att mötas av ansvarstagande och en vilja att vårda och lära.  Patienterna känner trygghet och är positivt inställda till att vårdas av studentpar. Tilltro till att vården ges med stöd av handledning bidrar även till trygghet i vårdsituationen. Resultatet beskrivs vidare med innebördselementen: Involverad i lärande och vårdande, Att vara i centrum för vård, Tilltro och tillit till vårdens kvalitet och Att få något utöver det ”vanliga”. Konklusion: Studien visar att patienter som vårdas av studenter som handleds och vårdar i par sätts i centrum, blir tagna på allvar och lyssnade till som människor. Det visar sig i respektfulla möten som präglas av omtänksamhet, engagemang, närvaro och där behov tillgodoses. Studien stödjer att studenter ger god vård när de handleds och vårdar  i par. / Background: Nursing students can complete clinical training in educational hospital wards. A model called Developing and Learning Care Unit (ULVE), where students care and supports in pair. Studies show that the model supports student learning, but there are few studies about how patients perceive to be cared for by students in pairs. It would be of interest to examine what patient’s experience are, what they think about being cared of students who work in pairs and if they believe that they receive good care.  Aim: The aim of this study is to describe how patients’ experience being cared for by student nurses who are caring and supervised in pairs.     Method: The study was conducted with a reflective lifeworld approach based on phenomenological epistemology. The phenomenon of the study is ”to be cared for by  student nurses caring and supports in pairs”. Data was collected through interviews of seventeen patients cared for  within ULVE.       Results: The care of students who are supported in pairs means to become involved in student learning and to meet the responsibility and a desire to nurture and learn. Patients feel secure and are positive to be looked after by student nurses in pair.  Confidence in the healthcare provided under the supervision also contributes to security in the care situation. The result is further described with four meaningful elements: Being involved  in learning and caring, being the center of care,  confidence and trust in the quality of care and  getting something out of the ”ordinary”. Conclusion: The study showed that patients cared by pairs of students is taken seriously and humanly during supervision of nursing clinician and it focuses in a patient centered care. This method of pair nursing students care shows respect, thoughtfulness, engagement and presence to patients where needs are fulfilled.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden? Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden. I linje med grundsynen inom forskningsämnet Yrkeskunnande och teknologi har exempel från praktisk yrkesverksamhet, både utifrån författarens egna och blivande handledares upplevelser, fått utgöra stommen i arbetet. Utöver konkreta exempel på dilemman i koppling till handledning beskrivs forskning inom handledningsområdet. Olika perspektiv på kunskap och yrkeskunnande är ytterligare en beståndsdel i arbetet. Avslutningsvis förs ett resonemang kring de kritiska punkterna i handledarrollen och hur man kan betrakta dem i koppling till olika perspektiv på kunskap samt hur denna relation påverkar möjligheten att utbilda yrkeskunniga handledare enligt ”en modell för verkligheten”. / This essay has its basis in issues concerning supervisors’ skills. The term supervisor, in this case, refers to teachers functioning as supervisors during teacher students’ placements or as mentors during the probationary year. What is the crucial point in the role of the supervisor? Is it possible to follow a model and what works in reality? What fields of interest and which questions are relevant for future supervisors? How can you educate these individuals so the will be able to handle such issues? The empirical material that is a part of this essay is a result of the dialogue seminar. According to the basic outlook of the research subject Skill and technology examples from practice is the foundation of this work. Beyond these practical examples of dilemmas in connection to supervision research in the field of supervision is described. Different perspectives of knowledge and skill are other components in this essay. Finally, a discussion about the crucial points in the role of the supervisor is conducted. It is illustrated how different perspectives of knowledge affects the possibility to educate skilled supervisors by using “a model for reality”.

Sammanfattning Det här är en kvalitativ studie i syfte att undersöka hur vetenskapliga teorier synliggörs i lärarstudenters reflektioner över sin undervisning i ämnet svenska på lågstadiet. Materialet är insamlat i samband med lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning och består av intervjuer, observationer av undervisning och texter i form av pedagogiska planeringar. Resultatet visar att lärarkandidaters reflektioner håller en låg nivå när det gäller skoldidaktisk reflektion och att grunda sina resonemang i teorier om lärande och i professionella ämneskunskaper i svenska, även om deras undervisning håller god kvalitet.                       Sammantaget är min slutsats att olika metoder eller förklaringsmodeller som används inom forskning skulle kunna synliggöras i större utsträckning inom ramen för svenskkurser i lärarutbildningen. De kan dessutom användas som redskap för dokumentation av elevers kunskaper samt studenters egna skoldidaktiska reflektioner men även för det systematiska arbetet med att dokumentera elevers lärande som en förutsättning och utgångspunkt för planering av kommande undervisning, det vill säga formativ undervisning. Det skulle kunna vara ett sätt att överbrygga teori-praktikproblemet i lärarutbildningen såväl som att höja nivån av hur studenter relaterar till vetenskapliga modeller som stöd för skoldidaktisk reflektion. / Title: “At least I thought the pupils were good”: Theorisation in education students’ didactic reflections on teaching Swedish   This qualitative study aimed to investigate the role of theory in education students’ reflections on their teaching of Swedish in lower primary school. The material was collected in connection with the students’ practical placements and comprises of interviews and observations. Although these prospective teachers performed well in the classroom, the study shows that the students’ didactic reflections were generally below par and inadequately founded in theories of learning or Swedish subject knowledge.        The overall conclusion is that different methods or models used in research can be highlighted to a greater extent in the Swedish subject courses on the primary education program. Students may not only use such theoretical tools to document pupils’ knowledge and formulate their own didactic reflections, but these tools could also prove useful in formative teaching, that is, in systematically documenting pupils’ learning in order to plan future teaching. This could therefore be a way to bridge the theory-practice gap in teacher training as well as improve education students’ use of theoretical models in their didactic reflections.