Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell. Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke. / The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model. The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.

Det föreligger ett ökat behov av placeringar inom sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med den här interventionsstudien är att kartlägga sjuksköterskestudenters tillfredsställelse med lärandemiljön och handledningen i två olika handledningsmodeller. Interventionsgruppen (IG) handleds i par av en handledare i en studentsal, s.k. peer learning och kontrollgruppen (KG) enligt traditionell handledningsmodell. För datainsamlingen har en validerad enkät, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) använts. Data (N = 247) har samlats in från sjuksköterskestudenter i termin 3 och 4 på Ersta Sköndal högskola under tre terminer (VT 2011-Vt 2012). Resultatet visar att båda grupperna generellt är tillfredsställda med lärandemiljön och handledningen. IG upplever en större tillfredsställelse med lärandemiljön än KG. KG upplever generellt en större tillfredsställelse i relationen med handledaren och har fått individuell handledning i större utsträckning än IG. / There is an increasing need for placements in the clinical education of the nursing education. The purpose of this intervention study is to identify nursing students’ satisfaction with the learning environment and the supervision in two different supervision models. The intervention group (IG) is supervised in pairs by a tutor in a student ward, so called peer learning, and the control group (KG) is supervised according to a traditional supervision model. A validated questionnaire, CLES + T (Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher evaluation scale) was used for data collection. Data (N = 247) were collected from nursing students in term 3 and 4 attending Ersta Sköndal högskola during three terms (spring 2011-spring 2012). The results show that both groups are generally satisfied with the learning environment and the supervision. IG is experiencing a greater satisfaction with the learning environment than KG. KG generally experience greater satisfaction in the relationship with the supervisor and received individual supervision to a greater extent than IG.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag  av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte  fått utbildning för att handleda men önskade detta. / Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande. Studenter uttalar olika förväntningar och möter olika förutsättningar för handledning i den sociala praktiken. Vad studenterna säger om handledning har framträtt i följande fyra diskurser: Relationer i fokus, Dirigerande samtal i fokus, Sociala praktiken i fokus och Innehåll och kompetens i fokus. Hur studenterna önskar att detta genomförs beskrivs och diskuteras utifrån två huvuddiskurser: Kriterier för lärarutbildarens uppdrag och Kriterier för handledningssamtalets innehåll, form och funktion. Resultatet visar på att olika förutsättningar, kunskaper och kompetenser för handledning ger olika kvalitativa skillnader i studenternas utbildning. Förskolans sociala praktik präglas av begreppen omsorg, fostran och lärande, dess kultur och tradition kan ha en viss påverkan hur handledningssamtalen utformas. Uppdraget att handleda är oftast ålagt utan specifik kunskap eller kompetens att handleda efterfrågas. Relationsorienterade vardagliga möten uttrycks som en grund för god handledning. Innehållet i handledningssamtalen ska förena yrke, ämne och forskning, vilket i sig inte är självklart att lärarutbildaren har förmåga att göra. Yrkesspråket har en avgörande roll för hur studenten utmanas i sitt lärande. Den sociala praktiken blir oftast raster för bedömning och bekräftelse, där snarare studentens beteende bedöms än att studenten ges möjlighet till reflektion över sin kommande yrkesroll. Detta leder till om och hur lärarutbildningen ska förbereda studenter för handledning som en naturlig del i lärarutbildningen, för att på längre sikt kunna säkerställa god kvalitet under den verksamhetsförlagda utbildningen?

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av “skolövertagning”, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lärarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU är förkortningen för ”verksamhetsförlagd utbildning” som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge. Undersökningen fokuseras på vad individerna ser som möjligheter och hinder med skolövertagning och hur de i Kalmar tar ställning till ett eventuellt införande av en sådan modell.</p><p>Resultaten visar att majoriteten av de tillfrågade är positiva till denna modell och att skolövertagning kan, genom noga planering och strukturering, vara en möjlig VFU-modell för lärarutbildningen i Kalmar. Av resultatet framgår att en skolövertagning kan ses som en möjlighet för både studenter och lärare då studenterna får träna rollen som lärare och ordinarie lärare får möjlighet till fortbildning. Ytterligare fördelar såsom verklighetstrogen VFU, att studenten får ta mer ansvar och att det är en lärorik erfarenhet uttrycks i resultaten. Hinder som förs fram är bland annat ansvar, oro hos elever och bedömning av studenter. Resultaten från undersökningen i Volda visar att lärarstudenter lär sig ta ett stort ansvar under skolövertagningen, vilket förbereder dem inför sitt kommande yrke.</p> / <p>The main purpose of this degree project has been to examine the interest of introducing a “school takeover”, a practical training model inspired by Norway, as a part of the teacher education at the University of Kalmar, Sweden. The practical training in teacher education in Sweden is called VFU (Verksamhetsförlagd Utbildning). The survey has been carried out by the use of questionnaires and interviews to persons involved in VFU in Kalmar and school takeover in Volda, Norway. The survey concentrates on what possibilities and obstacles the individuals see with a school takeover and what position the individuals in Kalmar take concerning the issue of possibly introducing such a model.</p><p>The results of the study show that a majority of the participants are positive to this model and that a school takeover can, with thorough planning and structuring, be a possible model for the practical training in the teacher education at the University of Kalmar. The results show that a school takeover can be a possibility for students and teachers because students get to practice the role as teacher and the teachers can participate in further education. Additional possibilities such as a realistic practical training, the possibility for students to take bigger responsibility and a useful experience are shown in the results. The results also show obstacles such as responsibility, anxiety amongst pupils and grading of students. The results from the survey in Volda show that a school takeover allows teacher trainees to take great responsibility, which prepares them for their upcoming career.</p>

The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker’s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker’s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results. The results show that there is no direct link between newly graduated social worker’s employability and the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. However, there are indications that show that if the applicant has done their Supervised Practical Work Experience at the specific department that is advertising vacancies, then it can have a positive impact on employment opportunities at the given agency. There are differences between the participants in the study when it comes to what skills and experiences that are being highly valued.

Ämneslärarutbildningen idag baseras på proposition 2009/10:89 som bygger på de förändringar som införandet av proposition 1999/2000:135 innebar och syftar till att studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning och utbildning ska utveckla kognitiva, kulturella, kommunikativa, kreativa, kritiska, sociala och didaktiska kompetenser. Under min egen ämneslärarutbildning i samhällskunskap har jag upplevt svårigheter i att skapa delaktighet hos eleverna jag undervisat, då det har funnits en osäkerhet kring mina egna kompetenser och förmågor. Sociala och didaktiska kompetenser antas vara särskilt viktiga för lärares förmåga att skapa delaktighet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur fyra lärarstudenter i samhällskunskap upplever och beskriver sin egen utveckling av sociala och didaktiska kompetenser i skapandet av delaktighet i undervisningen. Empirin visar att respondenterna i synnerhet kopplar delaktighet till en relation mellan lärare och elev och till deras sociala kompetens. Resultatet visar också att ämneslärarstudenterna upplever att de utvecklat sociala kompetenser i störst utsträckning och att de saknar didaktiska kompetenser i vissa avseenden. Slutligen visar resultatet att respondenterna upplever att de har goda ämneskunskaper men att de efterfrågar mer verksamhetsförlagd utbildning för att få möjlighet att utveckla sina sociala och didaktiska kompetenser ytterligare. / The teacher education program today has a focus on enriching and develop the student’s different competences, during their practice. My own experience from the teacher education program with a major in civics is a difficulty to form an inclusive classroom due a feeling of missing crucial competences. The purpose with this study has been to establish how four teacher students in civics defines and portrait the term inclusion and their work to form an inclusive classroom during their practice in civics, linked to their own perception of their social and didactic competences. The result shows that the respondents in particular links the term inclusion to the social interaction between the teacher and the pupil and to their social competence. The result shows that the respondents seem to describe themselves to have a good academic and theoretical knowledge, but they are demanding more practice to develop and strengthen their social and didactic competences, something they feel a lacking.

Bakgrund: Varje år examineras det cirka 4300 sjuksköterskor i Sverige. Under deras utbildning varvas teori och praktik för att studenterna efter examen ska kunna utföra omvårdnadsuppgifter med skicklighet och leda omvårdnadsarbetet. Den verksamhetsförlagda utbildningen är en viktig del av utbildningen som ska ge studenterna kompetens och bygga upp en trygghet inför deras kommande yrke. Handledningen är viktig för att stödja studenterna i att kunna utvecklas och bygga upp ett självförtroende.   Motiv: För att kunna arbeta med att förbättra kvaliteten på handledning under verksamhetsförlagd utbildning är det viktigt att veta hur studenterna faktiskt erfar handledning.    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskestudenters erfarenheter av handledning under verksamhetsförlagd utbildning.    Metod: För att besvara syftet användes en kvalitativ intervjustudie med öppna frågor, resultatet baserades på åtta intervjuer från studenter som gjort verksamhetsförlags utbildning på ett regionsjukhus i södra Sverige.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, ”omhändertagandet av studenterna”, ”handledarens sätt att handleda” och ”reflektionens betydelse” samt nio subkategorier. I resultatet framkom det att studenter har både bra och mindre bra erfarenheter av sin VFU. För studenterna var det viktigt med ett bra bemötande och att VFU platserna var förbereda och engagerade i studenternas lärande. VFU gav studenterna kunskap och kompetens och gjorde att dem blev mer redo inför sitt kommande yrke som sjuksköterska.   Konklusion: Genom att arbetsplatser och handledare visar engagemang och har förberett sig inför att studenterna ankomst skapas bättre förutsättningar för att kunna inhämta kunskap och kompetens under VFU. Det är även viktigt att studenterna får handledare med förmågan att kunna handleda studenter. Ett dåligt bemötande under VFU kan påverka sjuksköterskestudenters möjlighet till inlärning negativt. VFU:n är en viktig del av studenternas utbildning och förbereder dem inför sitt kommande yrke. / Background: Every year, approximately 4,300 nurses are examined in Sweden. During their education, theory and practice are alternated so that the students after graduation can perform nursing tasks with skill and lead the nursing work. The clinical practice is an important part of the education that will give the students competence and build a sense of security for their future profession. The supervision during VFU is important to support the students in being able to develop and build self-confidence.   Motive: In order to be able to work on improving the quality of supervision during clinical practice, it is important to know how the students actually experience the supervision.    Aim: The aim of the study was to illuminate nursing students' experiences of supervision during clinical practice.   Methods: To answer the purpose, a qualitative interview study with open-ended questions was used. The results are based on eight interviews from students who had done clinical practice on a hospital in the southern Sweden.   Result: The analysis resulted in three categories, "The care of the students", "the supervisor's way of supervising" and "the significance of the reflection" as well as nine subcategories. The results showed that students have both good and less good experiences of their clinical practice. It was important for the students to have a good attitude and that the clinical practice units were prepared and engaged in the students' learning. The clinical practice gave the students’ knowledge and skills and made them more ready for their future profession as a nurse.   Conclusion: When workplaces and supervisors show commitment and have prepared for the arrival of students, better conditions are created for being able to acquire knowledge and skills during clinical practice. It is also important that students get supervisors with the ability to supervise students. A bad attitude during clinical practice can affect nursing students' opportunities for learning negatively. The clinical practice is an important part of the students' education and prepares them for their future profession.

Bakgrund: Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska sjuksköterskestudenter lära sig att vårda med stöd av sin handledare. Inom samtliga vårdverksamheter sker möten mellan patienter och sjuksköterskestudenter och under denna tid förväntas studenter erbjuda patienter god vård. Patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter är av betydelse för att belysa aspekter som är viktiga för vårdandet utifrån patienters perspektiv. Genom att belysa dessa aspekter kan området studeras och bidra till främjandet av en god vård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med tillämpning av beskrivande syntes av 10 artiklar. Resultat: Två teman identifierades; Det trygga vårdandet samt Att skapa en ömsesidig vårdrelation, med sammanlagt fyra tillhörande subteman. Slutsats: Patienter upplever både positiva och negativa upplevelser av att bli vårdade av sjuksköterskestudenter, dock övervägande positiva. Positivt för patienters välbefinnande är när sjuksköterskestudenter bidrar med trygghet och genuin vilja att lära känna patienter, vilket vidare skapar förutsättningar för vårdrelationer och kunskapsutbyten. Negativa upplevelser kan kopplas till otrygghet och brist i kommunikation vilket bidrar till känslor av oro, rädsla och otrygghet. Patienters upplevelser speglar det lagar, styrdokument och vårdvetenskaplig forskning redogör för som god vård.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter integrerar teori och praktiska moment med stöd av sjuksköterskor under verksamhetsförlagd utbildning. Vårdandets konst är en process som kräver ständig reflektion för att se och vårda patienters problem och behov. Sjuksköterskestudenter ska vårda ur ett humanistiskt förhållningssätt och vårda patientsäkert för att stödja patienters vårdprocess. Målet för sjuksköterskestudenter är att visa teoretiska och praktiska färdigheter som krävs för en legitimerad sjuksköterska för att få sjuksköterskeexamen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vårda patienter under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 14 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskestudenter skapade nya erfarenheter av att vårda patienter under den verksamhetsförlagda utbildningen. När sjuksköterskestudenter vårdade patienter ur ett humanistiskt förhållningssätt skapades det en vårdande relation. Den vårdande relationen missgynnades om sjuksköterskestudenter var osäkra i vårdandet. De handledande sjuksköterskor vägledde sjuksköterskestudenter för att överbrygga det teoretiska och praktiska kunskaperna. Vissa sjuksköterskestudenter missgynnades däremot i inlärningsprocessen av handledande sjuksköterskor när deras kunskaper ifrågasattes. Slutsats: Sjuksköterskestudenters erfarenheter utspelades olika under den verksamhetsförlagda utbildningen beroende på vart den ägde rum. Handledning från sjuksköterskor erhöll en avgörande roll för sjuksköterskestudenter i erfarenhetsinlärningen av att vårda patienter. Integreringen av de teoretiska och praktiska momenten var intensivt och sjuksköterskestudenter utvecklades i rollen som blivande sjuksköterskor. / Background: Nursing students integrate theory and practical training with the support of nurses during clinical practice. The art of caring is a process that needs constant reflection to see and care for patients problems and needs. Nursing students must follow a humanistic and a patient safety approach to support the caring process for patients. The goal for nursing students is to show theoretical and practical skills that are required for registered nurses to obtain a nursing degree. Aim: To describe nursing students' experience of caring during their clinical practice. Method: A literature study with descriptive synthesis based on 14 caring science articles. Result: Nursing students gained new experiences of caring for patients during the clinical practice. When nursing students cared for patients with a humanistic approach, they created a caring relationship. The caring relationship was lacking when the nursing students felt insecure of caring for the patients. The registered nurses’ guidance the nursing students to handle theoretical and practical knowledge. Some of the nursing students were disadvantaged in their learning process of the registered nurses and started to question themselves. Conclusion: Nursing students' experiences played out differently during the clinical practice depending where it took place. The guidance from the registered nurses played a crucial role in the experiential learning for the nursing students of caring for the patients. The integration of the theoretical and practical moments was intense, and the nursing students developed their role as future nurses.