Svenska företag har under många år använt sig av incitamentsprogram för anställda. Bonus, optioner och pensioner är incitamentsprogram som bolagen använder sig av för att locka, rekrytera, motivera och behålla nyckelpersoner. Ett exempel på en nyckelperson är den verkställande direktören. Det senaste decenniet har präglats av stora finansskandaler runt omkring i världen. Sverige har sedan 2000 gått igenom ett antal skandaler kring incitamentsprogram, där Skandiaskandalen är ett uppmärksamhet exempel. Men trots alla skandaler runtom i världen tycks lusten att belöna direktörer inte ha dämpats. Huvudsyftet med vår studie har varit att göra en undersökning på hur trenden för bonus- och optionsprogram som är riktade till de verkställande direktörerna har utvecklats över tiden och hur aktieägarna ser på dessa program. Undersökning har genomförts med hjälp av granskning av årsredovisningar för år 2005 och 2006 där dessa presenteras i siffror och diagram. Vi har även intervjuat Aktiespararna för att undersöka hur dem ser på incitamentsprogram. Studien har visat att Aktieägarna inte har något emot incitamentsprogram så länge ersättningen är rimlig i förhållande till VD:ns insatser. Dem föredrar optionsprogram framför bonusprogram eftersom VD då får vara med och ta lika stor risk som aktietagarna och kan på så sätt inte tro sig ha garanterad vinst. Vi har även kommit fram till att de uppmärksammande skandalerna inte har påverkat utvecklingen av bonus- och optionsprogram då vi ser en positiv utveckling för användandet av incitamentsprogram

The corporate opportunity doctrine constitutes a prohibition for the directors and officers of a company to pursue for themselves any opportunity which falls within the scope of the corporation’s business. In Swedish law the doctrine has not yet seemed to attract any greater attention. This doctrine has been the focus of a multitude of cases in a both American and English law, however mainly in the America law. Therefore, the American legal framework can serve as guidance in trying to define the doctrine as it has developed, or perhaps more correctly not developed, in national law. The perhaps most crucial question to be answered in the area of corporate opportunities is how the law indentify an opportunity as a “corporate” one. This is done by an overall assessment of the opportunity. First there needs to be established weather there exist some tie between the opportunity and the scope of the corporation’s business. Secondly, if a tie exists, it has to be taken into account weather the corporation e.g. had an interest or expectancy in the opportunity, the financial ability to undertake the opportunity and the capacity in which the opportunity was presented to the director or officer.   If the company rejects the opportunity or if the director or officer receives authorization from the company, the opportunity is available to exploitation of the director or officer. A difference should be made between private and public companies, but not between full-time and part-time directors or officers.

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne. Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd. Studien kommer dessutom klargöra hur prestationen påverkas av en VD:s egenskaper. Teorier: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i strategic management samt den effektiva marknadshypotesen. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att tillämpa två olika metoder, den ena är en eventstudie som används för att studera marknadens reaktioner då information angående successionen blir offentlig. Den andra är en regressionsanalys som söker samband mellan de oberoende och den beroende variabeln. Den beroende variabeln har i båda fallen varit företagens utveckling på börsen vilket bidrar till intressanta diskussioner. Resultat: Vi har observerat att mindre bolag i större utsträckning reagerar negativt på information angående VD-byten. Större bolag kan vi däremot inte uttala oss om då resultaten i tillräckligt hög grad inte varit signifikanta. Liknande resultat har dessutom kunnat observeras vid undersökning av hur företagen presterar efter en succession. Slutsatser: Studien har bevisat att små bolag påverkas mer av en succession än stora bolag. Detta har kunnat konstateras både genom eventstudien samt av regressionsanalysen.

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

Baserat på ett agentteoretiskt perspektiv förväntas en verkställande direktör, under högt handlings- utrymme, agera opportunistiskt och inte dra sig för att fiffla med redovisningen. Tidigare forskning har studerat hur den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag påverkar redovisningsval med avseende på nedskrivningar av goodwill. Som en avgörande faktor för den verkställande direktörens förmåga att fatta beslut har handlingsutrymmet i tidigare studier visat sig vara av stor betydelse. Det finns välkända incidenter såsom Worldcomskandalen, där ledande befattningshavare missbrukat handlingsutrymmet och utformat redovisningen opportunistiskt på aktieägarnas bekostnad. Denna studie kombinerar den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag (Attribut) med kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme, i syfte att förklara hur den verkställande direktörens attribut påverkar ett bolags goodwillnedskrivningar. För att uppfylla syftet med studien används en deduktiv ansats med en kvantitativ forskningsdesign, baserad på arkivdata i form av årsredovisningar. Resultaten av studien indikerar på att den verkställande direktörens attribut påverkar storleken och frekvensen av företagets goodwillnedskrivningar. Närmare bestämt leder ett byte av verkställande direktör, hög bonus i förhållande till lön och hög medial uppmärksamhet till större och mer frekventa goodwillnedskrivningar. Vidare finns det indikationer på att det kontextuella handlingsutrymmet har en modererande effekt på styrkan av sambandet mellan den verkställande direktörens kompensation och nedskrivningar av goodwill. Till författarnas vetskap är detta den första studien, som i en svensk kontext analyserar påverkan av VD attribut på goodwillnedskrivningar, betingat av kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme. Studien bidrar således till att belysa vikten av att styrelsen och ägarna tillför rätt kontrollmekanismer för att begränsa den verkställande direktörens opportunistiska beteende.

Enligt Famas teori om den effektiva marknaden ska det inte vara möjligt att använda sig av offentlig information för att generera överavkastning. Tidigare studier har dock kommit fram till att investerare kan genom att följa verkställande direktörens aktieköp i det anställa bolaget generera överavkastning. Med denna kontrast byggdes frågeställningen till denna studie vilket lyder; Är överavkastning möjligt genom att imitera verkställande direktörers köp av aktier i det egna bolaget? För att besvara detta har en eventstudie tillämpats där händelsen är köptransaktionerna. En multipel regressionsanalys har gjorts, där den beroende variabeln är CAR. Data har hämtats från Finansinspektionens hemsida samt Nasdaq. Beräkningar har gjorts med hjälp av den justerade marknadsmodellen där bland annat den genomsnittliga överavkastningen samt den kumulativa överavkastningen har räknats ut. Med stöd från tidigare forskning samt studiens empiri kunde slutsatsen dras att investerare kan till viss mån generera överavkastning genom att imitera verkställande direktörers förvärv.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan verkställande direktörers insynshandel och resultatstyrning. Metod: Studien baseras på arkivforskning och data har inhämtats från två databaser, Thomson Reuters Eikon och Finansinspektionens insynsregister. Totalt har 10 971 insyntransaktioner inhämtas och finansiella data har inhämtats för 296 företag noterade i Nasdaq First North. Data har analyserats statistiskt och måttet för resultatstyrningen beräknades med diskretionära periodiseringar. Kotharis et. al (2005) modell användes för ändamålet. Samband med signifikansnivå p <5% eftersöks. Resultat: Resultatet från den statistiska inferensen ger inget stöd för de två huvudhypoteser som testats. Detta kan tolkas som att vd inte använder resultatstyrning för att profitera på insynshandel. När resultatet diskuteras har ett flertal orsaker härletts från den teoretiska referensramen. Dessa orsaker kan sammanfattas till; urvalets representativitet, tidsramen mellan insynshandel och resultatstyrning, handelsmönster hos vd, periodiseringsanomali, regelefterlevnad, alternativa metoder för mätning av resultatstyrning och andra typer av resultatstyrning. Slutsats: För att utesluta att vd använder resultatstyrning som ett verktyg för att profitera på insynshandel, behövs ytterligare forskning där data undersöks för andra urvalsgrupper och i tätare tidsintervall. Andra modeller för uppskattning av diskretionära periodiseringar kan prövas och alternativa proxys för resultatstyrning än diskretionära periodiseringar bör undersökas.

I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhälle är starkt förändrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhällsliv. Tillsammans med organisationers jakt på effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förändringar i organiseringen och organisationssamhället skapas även en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i. Mer aktuellt än någonsin verkar också de många avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag därför huruvida ansvar och krav på en VD är anpassade till dagens organisationssamhälle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen. Denna frågeställning besvarar jag genom att studera vilka krav som ställs av omgivningen på individen i en VD-roll, hur individen i VD-rollen ser på sin roll och vad VD-rollen innebär i praktiken. Vad jag såg var att man i dagens organisering kan se en anpassning till den komplexitet som dagens organisationssamhälle innebär. Den ökade kunskaps-nivån i samhället och organisationerna som man kan se idag skapar en möjlighet till en ökad decentralisering som också medger en anpassning av ledarrollen. Jag såg dock en diskrepans i de krav som ställs av företagsstyrelsen på individerna i rollen mot hur de själva upplever innehållet i sin roll och där-igenom även sin person eftersom deras självidentitet påverkas till stor del av deras egenupplevelse av sin ledarroll. En diskrepans såg jag även mellan rollens praktik relaterat till både hur individen ser på sin roll samt hur omgivningen ställer krav på individen. Dessa delar anser jag bör ligga på företagsstyrelserna att arbeta med för att utforma sina krav anpassat till rollens praktik och individens egenupplevelse av rollen. Detta skulle kunna underlätta individernas möjlighet att uppfylla kraven på VD-rollen och lyckas i sitt arbete eftersom de idag har en mycket krävande arbetssituation med långa arbetsdagar och stora ansvar. / In the beginning of organisations there was a different kind of reality to what we see today. Today´s organisational society is profoundly altered with a greater globalisation and a more fragmented society. Together with the strive for increased efficiency and profit maximisation by the organisations, this leads to new structures and organisational models. These changes in the organising and organisational society also create a new reality for the individuals in a CEO´s role to operate in.  More topical than ever seem also the many defections and dismissals of individuals in this role to be. In my research I therefore studied whether responsibilities and requirements for a CEO are adapted to today´s organizational society to enable the fulfilment of the role. I reach the conclusion for this question by studying the requirements for the CEO role, the individual’s self-experience of the role and the practice of the CEO role. What I found was that an adaption to the complexity of today´s organizational society can be seen in today´s organisational models. The increased level of knowledge in society and organisations create an opportunity for greater decentralisation which also allows for an adjustment of the leadership role. I did, however, find a discrepancy in the demands made by the board of directors for the individuals in the role relative to their own self-experience of the role, and thereby also their persona as their self-identity is largely influenced by their self-experience of their leadership role. I also found a discrepancy between the practice of the role and the individuals self-experience of the role as well as the requirements made on the individual in the role. I consider these discrepancies to be the responsibility of the board of directors to ensure they are taken into account for when the requirements for the individuals in the role are defined. This could facilitate better possibilities for the individuals in the role to succeed as today´s reality includes a demanding working environment with long hours and great responsibility.

Purpose: The study aims to show if there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company between the industries. The goal is to compare the size of a company with the variable that shows performance and which of them who has the strongest connection to the recompense. Method: The essay stands on a quantitative approach where secondary data has been gathered from the year of 2015 annual reports. The population includes all the Swedish companies in the real estate-, finance- and pharmaceutical industry that are listed on the stock exchange. Selection has been made on 30 of these companies, 10 in each industry. With the statistical analyses the methods that have been used are multiple regression model and correlation analysis. Results: The results show that the company that paid the highest recompense in the real estate industry was Kungsleden. The company in the finance industry was Kinnevik and in the pharmaceutical industry it was Pfizer. Conclusion: After analyzing the result the conclusion can be made that there is a significant relationship between the CEOs recompense and the size of the company only in the real estate industry. When comparing the variable that dictates the size of the company (net sales)  and the performance variable (MVA), the conclusion that can be made is that MVA has a stronger connection to the CEOs total recompense in the pharmaceutical industry in relation to the other industries. Within the finance industry there was no significant relationship with the CEOs recompense and the selected variables.