Denna uppsats är en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prästers uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka ståndpunkter har informanterna i frågorna om vigsel och äktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frågorna om vigsel och äktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frågorna om vigsel och äktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 beträffande vigsel och äktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm är centralt för de två informanter som är emot beslutet. De tycker också att kyrkan behandlat frågan illa. För de informanter som är för beslutet utgör olika typer av kärleksmotiv samt hermeneutiskt medvetna tolkningar grunden för deras uppfattningar.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen. Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete. Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs rite de passage till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty.