Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter. Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor. Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser. Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen. Resultatet visar på varierande upplevelser av att som kvinna behöva anpassa sig till en mansdominerad miljö. Vidare speglas upplevelser av möten med könsstereotypa uppfattningar och variationer i hur kvinnorna väljer att hantera dessa. Det lyfts fram att synlighet för sin kompetens är avgörande för att göra karriär, men att den synlighet som skapas på grund av att man tillhör det underrepresenterade könet, och därmed får medverka i riktade insatser för kvinnors karriärutveckling kan ha en negativ inverkan. Vidare framträder skilda uppfattningar gällande osynliga barriärer som hindrar kvinnor från att inta ledande och betydande positioner. I ett vidare socialt perspektiv anses mentorskap, nätverk samt hemsituationen ha inverkan på möjligheterna att utvecklas i karriären. Vidare anses en  grundläggande orsak till underrepresentationen av kvinnor i organisationen bero på att män dominerar i antal på tekniska utbildningar, samt att organisationens image grundar sig i en historik inom den militära industrin. Åtgärder för att attrahera kvinnor generellt samt kvinnliga chefer framkommer beröra förändring av företagets image, marknadsföring, annonsering, förmåner samt en ökad medvetenhet och ett systematiskt tillvägagångssätt i rekryteringssituationen.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.

<p>Sammanfattning</p><p>Europeiska gemenskapens domstol (EGD) har än en gång klarlagt att det inte är förenligt med EG-rätten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försäkringens värde, till en utländsk pensionsförsäkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsäkring. Med hänsyn till att Sveriges nuvarande regler</p><p>innehåller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag på hur skattereglerna för pensionsförsäkring bör ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten.</p><p>Förslaget innebär att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för att kunna säkerställa sambandet i skattesystemet föreslås bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som måste vara uppfyllt för att en försäkring ska anses vara en pensionsförsäkring. Villkoret innebär att</p><p>försäkringsbolag i sina avtalsvillkor måste införa ett villkor om att försäkringsgivaren tar på sig att lämna kontrolluppgifter samt att utländska försäkringsbolag även skriftligen gentemot Skatteverket måste åta sig att lämna kontrolluppgift. Vidare föreslås att skattskyldigheten för avkastningsskatt på en utländsk pensionsförsäkring ska ligga på försäkringstagaren medan skattskyldigheten på en svensk pensionsförsäkring ligger</p><p>på försäkringsbolaget.</p><p>De nya reglerna kommer att innebära en viss negativ särbehandling av utländska pensionsförsäkringar, dels p.g.a. att den administrativa bördan blir större för utländska försäkringsbolag då de även skriftligen måste åta sig kontrolluppgiftsskyldigheten, dels p.g.a. att skattskyldigheten för avkastningsskatt för utländska pensionsförsäkringar kommer att ligga på försäkringstagaren, vilket innebär att den enskilde får ökade kostnader vid tecknande av en utländsk pensionsförsäkring. Jag anser att det är tveksamt om dessa skillnader kan anses förenliga med EG-rätten då den negativa</p><p>särbehandlingen är större i förhållande till vad som ges. Ett annat problem som uppkommer med att kontrolluppgiftsskyldigheten tas in som ett villkor i försäkringsavtalet är att det kommer anses som en villkorsändring om kontrolluppgift inte lämnas, vilket kan leda till att avdrag för premier till pensionsförsäkringen inte medges och till</p><p>avskattning som yttersta sanktion. Vidare kommer de nya skattereglerna innebära stora administrativa problem främst för Skatteverket vid hantering av de nya kontrolluppgifterna samt vid tillämpningen av reglerna vid fastställande av beskattning på</p><p>pensioner.</p><p>Med anledning av att det fortfarande är oklart hur de nya skattereglerna kommer att fungera i praktiken och då det i nuläget inte går att avgöra om de nya skattereglerna kan anses förenliga med EG-rätten, anser jag att de svenska skattereglerna för pensionsförsäkring i förhållande till EG-rätten fortfarande är ett osäkert rättsområde.</p>

<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen. Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer. För att studera hur socioekonomiska villkor påverkar livet efter pensionen är det väsentligt att deltagarnas socioekonomiska positioner ser olika ut. Hälften av våra respondenter lever under sämre socioekonomiska villkor medan resterande har en mer fördelaktig social position i samhället. Uppsatsen tillämpar fem teoretiska perspektiv där alla har olika funktion i arbetets varierande delar. Teorierna tillsammans med internationell och nationell forskning har spelat en stor roll vid analysen av det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att ett antal faktorer under livsloppet har påverkan på de äldres liv efter pensionen. Dessa faktorer är samhällelig och historisk kontext, socioekonomiska villkor under uppväxten, kön och klass. Upplevelsen av livskvalitet efter pensioneringen visar sig vara relativt lika hos samtliga respondenter.

I denna uppsats utreds gränsdragningsproblematiken mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. Beroende på vilken benämning ett försäkringsvillkor får kan nämligen påverka i vilken utsträckning försäkringstagarens har rätt till ersättning eller inte. Täcker inte försäkringen en viss avtalad risk (omfattningsbestämmelse) innebär det att ingen ersättning utgår eftersom inget försäkringsfall har inträffat. Har emellertid försäkringstagarna eller annan som kan likställas med denne åsidosatt att iaktta en säkerhetsföreskrift innebär det inte alla gånger att ersättning helt uteblir. Istället görs ett avdrag med 20, 30 eller 100 % beroende på vad som föreskrivs i villkoren. Enligt 4 kap. 11 § FAL får försäkringsbolagen inte formulera villkor som enligt sin lydelse begränsar försäkringsskyddets omfattning när begränsning beror på att den försäkrade t.ex. åsidosatt att följa en säkerhetsföreskrift. När avdrag görs med 20 % vid åsidosättande av en säkerhetsföreskrift är det av stor vikt att kunna urskilja ett sådant villkor från en omfattningsbestämmelse. Utgångspunkt i uppsatsen är rättsfallet T 100–16 i Svea HovR som handlar om en tvist där Länsförsäkringar AB (LF) hävdade att ett villkor skulle vara en omfattningsbestämmelse medan försäkringstagaren hävdade att det istället – i sin helhet – rörde sig om en säkerhetsföreskrift.Syftet med uppsatsen är att försöka klargöra vad det är som avgör att det ena skiljer sig från det andra och hur det skall undvikas att villkor formuleras felaktigt. Utöver ovannämnda rättsfall baserar sig uppsatsen på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin.I analysen utreds hur LF har tolkat gränsdragningen mellan omfattningsbestämmelser och säkerhetsföreskrifter. I slutsatsen kommer jag fram till att LF enkelt hade kunnat undvika tvisten bara om villkorets innebörd hade preciserats tydligare. Slutligen har jag lämnat förslag på hur LF borde ha formulerat villkoret för att ha att undvikit tvist.

Vilka möjligheter en upphandlande myndighet bör ha att ställa arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling är en omdebatterad fråga. I Sverige infördes i januari 2017 ny lagstiftning om offentlig upphandling, vilken kompletterades i juni 2017 med bl.a. ett krav på att myndigheter, i vissa fall, ska ställa arbetsrättsliga villkor. I uppsatsen undersöks de nya bestämmelserna i LOU, för att utreda när arbetsrättsliga villkor får respektive ska ställas vid offentlig upphandling. Vidare undersöks huruvida bestämmelserna är förenliga med EU-rätten, de grundläggande principerna och LOU-direktivets bakomliggande syften. Av uppsatsen framgår att en upphandlande myndighet kan ta arbetsrättsliga hänsyn på flera olika sätt i olika moment av upphandlingen och att det skiljer sig från upphandling till upphandling vilka villkor som får ställas. Det framkommer även att kraven för att en upphandlande myndighet ska få ställa arbetsrättsliga villkor som fullgörandevillkor vid en offentlig upphandling är att villkoren ska ha koppling till kontraktsföremålet, vara tydliga och framgå av upphandlingsdokumenten, vara förenliga med de EU-rättsliga principerna, och vara möjliga att kontrollera samt följa upp. I vissa fall finns det även ett krav på att en upphandlande myndighet ska ställa arbetsrättsliga villkor såsom fullgörandevillkor. Den upphandlande myndigheten ska ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandlingar som överstiger tröskelvärdena, som inte avser sociala eller andra särskilda tjänster och som har påbörjats 1 juni 2017 eller senare, förutsatt att det är behövligt och villkoren går att fastställa. De krav som den upphandlande myndigheten ska ställa, förutsatt att ovan nämnda rekvisit är uppfyllda, är krav på minimivillkor om lön, semester och arbetstid. Nivåerna ska hämtas från ett centralt kollektivavtal som är allmänt tillämpligt i den aktuella branschen. Nivån får dock inte vara lägre än vad som framgår av lag. Om det inte går att fastställa ett av villkoren behöver inte det villkoret ställas, dock ska de andra ställas. Vidare ska villkoren vara proportionerliga och framgå direkt av upphandlingsdokumenten. I uppsatsen framgår dessutom att även om bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor går utöver de krav som ställs i LOU-direktivet torde de vara förenliga med EU-rätten och de grundläggande principerna. Bestämmelserna kan dock inte anses vara förenliga med LOU- direktivets kompletterande mål, att skapa ett enklare regelverk. Även om bestämmelserna inte är förenliga med det kompletterande målet är de befogade eftersom syftet med att ställa arbetsrättsliga villkor, att motverka social dumping och oskäliga arbetsvillkor, torde väga tyngre än att till varje pris skapa ett så enkelt regelverk som möjligt.

Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.

Forskning visar att genom flexibel arbetstid kan arbetsledare behålla kompetenser. Flexibel arbetstid kan skapa engagemang och bra arbetsförhållanden i verksamheter utifrån medarbetarens enskilda behov och organisationens krav på bemanning. Resultatet visar att genom teorin om KASAM kan arbetsledare skapa en attraktiv arbetsplats och behålla kompetenser trots det strama ekonomiska kravet från organisationen. Syftet med studien var att studera hur goda villkor för lärande kan skapas i flexibel arbetstid. Studien baseras på nio semistrukturerade intervjuer med arbetsledare inom vård och omsorg från tre städer i Sverige och utgick från en intervjuguide. Redovisningen av resultatet delades först in i två teman utifrån organisationsperspektivet och individperspektivet. Därefter analyserades resultatet utifrån teorin om KASAM i tre delar. Arbetsledare menar att genom kommunikation, motivation och delaktighet kan goda villkor för lärande skapas i flexibel arbetstid. Resultatet visar att det är en komplex uppgift för arbetsledare att behålla kompetenser för att skapa en bra arbetsmiljö.

Den fria lekens plats i förskolans vardag har genom ökat lärandefokus kommit att ifrågasättas. Lek sammankopplat med formellt lärande står i kontrast mot fri lek utifrån barns egen lek- och kamratkultur. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den fria lekens villkor inom ramen för förskolans verksamhet. Likaså att utifrån dessa villkor vidare belysa hur den fria leken privilegieras. Genom denna observationsstudie, vilket inkluderat tre förskolor i en svensk kommun har vi sökt svar på följande två frågor: På vilka sätt skapas förutsättningar respektive begränsningar för barns fria lek i förskolan? På vilket sätt privilegieras lekens egenvärde respektive dess nyttovärde? Studiens bakgrund ger en historisk tillbakablick med relevans för förskolans institutionella kontext och dess utveckling där barndom, barnsyn samt skilda perspektiv på lek framställs. Studiens teoretiska inramning har utgjort analysredskap för bearbetning av det empiriska materialet, där den sociokulturella teorin används med begreppen omgivning i tid och rum, medierande redskap samt vuxnas kommunikation och interaktion med barn. Studiens resultat presenteras genom dessa tre områden inom den sociokulturella teorin. I resultatet framkom att förskolans institutionella ramar genom fysisk omgivning, tidsmässiga aspekter samt pedagogernas handlingar var avgörande faktorer för den fria lekens förutsättningar och begränsningar. Resultatet visade också att lekens egenvärde privilegierades i den mån att pedagogernas intentioner om ämnesrelaterat lärande i leken uteblev. Lekens nyttovärde privilegierades å andra sidan med hänsyn till pedagogers styrning präglat av normer och värden. Pedagogers medvetenhet kring lekens villkor har genom studien visat sig vara en förutsättning för lek utifrån barns egen lekkultur, präglat av flyt och djup. Studien bidrar med kunskap om den fria lekens villkor samt hur spänningsfältet mellan styrd- och fri lek kan förstås och hanteras i praktiken.