I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel:

Den ökade konkurrensen om specialiserad kompetens är idag påtaglig för många arbetsgivare. Svensk industri är en av de branscher som berörs av detta och då framför allt på grund av en ökad brist på ingenjörer. Organisationen AB är en av aktörerna där denna utveckling är aktuell och kompetensbristen gör att organisationen behöver en effektiv strategi för att säkerställa en stabil kompetensförsörjning. Ett led i utformandet av en strategi innebär att undersöka vilka värden och villkor potentiella arbetstagare prioriterar vid val av arbetsgivare. Denna studie ämnade därför att undersöka ifall organisationens kommunicerade värden och villkor överensstämmer med vad ingenjörer inom generation Y önskar hos sin arbetsgivare. För att operationalisera syfte och frågeställningar användes både en kvantitativ och kvalitativ metod, och studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med HR- och marknadsansvariga på organisationen samt via en enkät som delades ut till 52 ingenjörsstudenter vid Umeå universitet. Resultatet visar att organisationen främst vill attrahera ingenjörer med sina värdeord men lägger också vikt vid karriärmöjligheter och personlig utveckling samt ett gott arbetsklimat. Resultatet från enkäten belyser att trevliga arbetskamrater, gott ledarskap samt att ha ett intressant och meningsfullt arbete är det som ingenjörerna lockas mest av.

This study is focusing on young girls' motivation to do sports, sports unequal conditions and interruptions with team sports during adolescence. The report is an interview study involving four girls (18-20 years old) who have chosen to quit team sport during their teen years. The interviews have three main themes that is focusing on motivation, unequal conditions and interruptions in sports. By using previous researches and data collection from the interviews, the result could be analyzed, interpreted and compared to get a result of patterns or connections between the different respondents' perception of the study's main purpose. The main result of the study shows that there are patterns and connections between the respondents perceptions.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data. Intervjuer har genomförts med pedagoger på de två förskoleavdelningarnadär studien utförts. Vidare har observationer av skapandeaktiviteter ägt rum som följts uppmed intervjuer av samtalskaraktär med de barn som genomförde aktiviteten.RESULTAT: Vårt resultat visar på en komplexitet gällande de villkor som påverkarbarnens val av bild och form i förskolan. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell harhjälp oss att sortera och se denna komplexitet ur ett vidare perspektiv. I resultatet synliggörsoch diskuteras några av de villkor som påverkar barns val av bild- och formaktiviteter i tvåolika förskolekontexter. De villkor som identifierats kan kopplas till pedagogerna ochkamraterna i verksamheten, likaså till förskolans miljö. På en annan nivå påverkar rektor ochpolitiska beslut. / Uppsatsnivå: C

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell. Studien visade på att samtliga vårdenhetschefer var mitt i en förändringvilket innebar att utveckla avdelningschefskapet till ett vårdenhetschefskap. Som stöd i dennaförändring har vårdenhetsmöten upprättats som ett led till bättre samverkan vilket upplevdessom positivt av samtliga intervjupersoner. Ur resultatet framkom det också attomstruktureringen; att gå från avdelningschef till vårdenhetschef, resulterade i vissa följder.Delar av dessa var avsaknaden av engagemang samt att stress utvecklades hosintervjupersonerna. I många fall räckte inte tiden till för att genomföra omstruktureringensamtidigt som det dagliga arbetet skulle utföras. Vår slutsats är att villkoren varierade ochberoende av hur förutsättningarna såg ut påverkades synen på hur man förhöll sig i sittvårdenhetschefskap. Dessutom hur intervjupersonerna strukturerade och implementerade nyariktlinjer. Hur olika situationer som uppstod i det dagliga arbete hanterades, berodde på hurintervjupersonerna upplevde förutsättningarna för kontroll, krav och stöd. Samtidigt såg desitt vårdenhetschefskap som fritt, utmanade och personligt utvecklande.

No description available.

<p>Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling.</p><p>Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats.</p><p>Resultat & slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken.</p> / <p>Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development.</p><p>Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion.</p><p>Result & Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training.</p><p>Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change.</p><p>Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.</p>

<p>I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU?</p><p>Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling.</p><p>När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.</p>

Syfte: Ett företags viktigaste resurs är de anställda och deras kunskap. Det är därför viktigt att ta tillvara och utveckla allas kunnande. Som individ borde det vara självklart att en faktor som vilket kön man har inte påverkar ens möjligheter i arbetslivet, därför valde vi att skriva en uppsats inom jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Försäkringsbolaget Folksam är att anse som en jämställd arbetsplats. Vi ska undersöka om kvinnor och män som arbetar på Folksam upplever att de har lika villkor, att inte kön eller organisationsstrukturen påverkar deras möjlighet till utveckling. Metod: I vår uppsats har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med sex respondenter (tre kvinnor och tre män) som arbetar på tre olika avdelningar på Folksams Gävlekontor. Till empirin har vi även hämtat information från Folksams interna material. Litteratur till teoriavsnittet har vi hämtat ifrån böcker som berör ämnet samt till viss del ifrån Jämställdhetsombudsmannens hemsida. I analysen har vi ställt empirin mot teorin för att slutligen komma fram till en slutsats. Resultat &amp; slutsats: I vår studie har vi kommit fram till att Folksam Södra Norrland som helhet är att anse som ett jämställt företag kvantitativt eftersom de uppfyller kravet på att de båda könen ska representeras minst 40/60 %. Folksam har även upprättat en jämställdhetsplan enligt jämställdhetslagen, men denna har de flesta anställda ingen vetskap om. Detta beror enligt studien mest på att de anställda inte är intresserade av ämnet och att man ser det som ledningens problem. Även om Folksam kvantitativt som helhet är jämställt finns det avdelningar som är väldigt könssegregerade, exempelvis teknikavdelningen och kundtjänst. Detta beror dock till stor del på tidigare led, att det till exempel inte finns så många kvinnor som söker till teknikavdelningen eftersom de ofta inte har erfarenhet från bland annat bilverkstäder. För att få bukt med dessa problem skulle företaget, istället för att bara se problemet som samhällets, kunna gå ut till unga och informera att det finns olika vägar att gå från teknikutbildningar och vad ett jobb som bilmekaniker kan leda till. Studien visar slutligen att kön eller organisationsstrukturen inte ses som ett hinder för kvinnors eller mäns möjligheter till befordran och utvecklig på Folksam. Förslag till fortsatt forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att fördjupa oss i frågorna vi berört. Intressant att undersöka vidare är de underliggande åsikter som motarbetar jämställdhetsarbetet, åsikter som till viss del har med tradition att göra. Kartlägga hur dessa ser ut för att i ett större sammanhang kunna förändra dem. Uppsatsens bidrag: Vi har kommit fram till att för att uppnå jämställdhet behövs förändring, både i företaget men också ute i samhället. Det gäller dock för företaget att inte stjälpa över hela ansvaret på samhället utan inse att de är en del av detta och att de måste dra sitt strå till stacken. / Aim: The greatest resource in a company is their employees and the knowledge they possess. It is therefore important to utilize and develop the knowledge of everyone within the company. As an individual it is obvious that a factor such as gender should not affect the level of opportunities at work. We therefore chose to write an essay about equal opportunities. The purpose is to find out if the insurance company Folksam can be considered as an equal opportunities employer. We will investigate if women and men who work at Folksam feel that they have equal opportunities, that neither their gender nor the structure of the organization affects their chances of development. Method: We have used a qualitative approach. We interviewed six employees (three women, three men) who work at three different sections at Folksam, Gävle. For the empirical study we have also made use of Folksam’s internal material. For the theoretical element we have used relevant books and the homepage of ”Jämställdhetsombudsmannen” In our analysis we have compared our empirical study with the theory chapter to finally come up with our conclusion. Result &amp; Conclusions: In our study we found that Folksam Södra Norrland in general is an equal opportunities employer since they fulfill the requirement of a 40/60% representation of both genders. Folksam has also set up a plan of equality according to the laws of equal opportunities, although most of the employees are not aware of it. This appears, according to this study, to be due to a lack of interest in the issue and a view that the concerns lie at a higher level. Although Folksam empirically is an equal opportunities employer, certain departments are still divided according to gender. For example mechanics and customer service support. This is however due to factors such as women not applying for jobs at the technical department because they do not have much experience of car garages. To change this the company could, rather than seeing it as a societal problem, reach out to young people and inform them of different routes in education in engineering and what jobs could lead on from being a car mechanic. The study finally shows that gender or the organizational structure at Folksam does not appear as an obstacle for women’s and men’s opportunities for promotion or training. Suggestions for future research: We would find it interesting to delve deeper into the questions we’ve touched upon. It would be interesting to further study the underlying views of society that work against equal opportunities, views that partly originate from tradition. We could map these out in order to, at a higher level, facilitate change. Contribution of the thesis: We have found that things needs to be done in order to reach equality. It relies upon company not laying over the whole responsibility on society, but realising that they are also a part of it and must contribute accordingly.

I denna uppsats har vi utifrån SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen påstådda motsättningen mellan den för LOU grundläggande principen om affärsmässighet och möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. Således blir även avsikten att studera vilka principer som påverkar möjligheterna att ställa sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsättningar mellan dessa principer och möjligheterna att ställa sociala villkor. Eftersom LOU står inför en förändring 1 januari år 2008 blir syftet också att försöka utreda om dessa förändringar kommer att leda till en tydligare reglering angående möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling. Våra preciserade frågeställningar omfattas av forskningsfrågor som lyder som följer: Vilka motsättningar finns mellan LOU:s grundläggande principer och möjligheter att ställa sociala villkor? Och hur ställs sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsättningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor i offentlig upphandling än det som stadgats i LOU? Vi använder oss av en traditionell juridisk metod för att fastställa gällande rätt, de lege lata. Utifrån doktrin och förarbeten har vi studerat LOU och NLOU för att klargöra vilka källor som utgör och påverkar gällande rätt. När det gäller sociala villkor i praktiken har vi utifrån SKTF-tidningens undersökning valt ut två representanter som används för att visa hur sociala villkor kan implementeras i en offentlig upphandling. När det gäller motsättningarna mellan möjligheterna att ställa sociala villkor i en offentlig upphandling och iakttagande av de för LOU:s grundläggande principer anser vi att affärsmässighetskravet kan anses stå i strid med möjligheterna att ställa sociala villkor. Dock finns 1 kap. 18 b § LOU som anger att särskilda villkor i en upphandling får ställas i form av så kallade tillkommande kontraktsvillkor. Genom denna paragraf stadgas det att möjligheterna finns, att i kombination med affärsmässighetskravet ställa särskilda villkor om detta sker på konkurrensmässiga grunder. Hur utformandet av en offentlig upphandling där sociala villkor ställs ska se ut i praktiken anges dock inte genom lagens förarbeten. NLOU kommer att få en rent språkligt tydligare reglering av möjligheterna att ställa sociala villkor, men i förarbetena återfinns inte någon tydligare reglering av vad begreppet innebär samt var i den offentliga upphandlingen dessa villkor får ställas.