Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka hur genusordningen kan ta sig uttryck i ämnet idrott och hälsa. Detta har lett fram till följande frågeställningar: På vilket sätt upplever lärarna att eleverna återskapar existerande normer kring kvinnligt och manligt? Hur påverkar idrottslärares medvetenhet om genus deras ställningstaganden och förhållningssätt på idrottslektionen? Vilka strategier har idrottslärare för att utmana de traditionella könsrollerna i ämnet idrott och hälsa? Vad anser idrottslärare om flickors och pojkars villkor i ämnet idrott och hälsa? Metod De metoder som har använts i studien är kvalitativ intervju och observation. Tre idrottslärare på tre olika kommunala skolor valdes ut. Urvalet skedde genom ett flerstegsurval. För att få en djupare förståelse för lärarnas resonemang valde vi att genomföra alla observationer före intervjutillfällena. Vi utformade vårt observationsschema samt vår intervjuguide utifrån Yvonne Hirdmans teori om genussystem. Denna teori har också legat till grund för hur vi har tolkat resultatet. Resultat De lärare vi studerat använder sig av ett könsneutralt språk och förhållningssätt vilket också återspeglas i elevernas respons. Lärarna har olika strategier för att utmana den rådande genusordningen, exempelvis gruppindelning och ett förtydligande av läraransvaret. Trots att lärarna uppvisar en stor förståelse för hur genussystemet tar sig uttryck och verkar återskapas föreställningarna om kvinnligt och manligt genom små omedvetna processer hos lärarna. De uppvisar en öppenhet för att se genusstrukturer, dess verkan i idrottsundervisningen och påtalar vikten av utbildning inom genus. Slutsats Lärarna i vår studie ser sina elever som personer med olika förmågor och erfarenheter. De menar att den individuella spridningen hos eleverna har större betydelse för prestation än vad kön har i ämnet idrott och hälsa. Kurser inom genus är viktigt under lärarutbildningen tillsammans med en kontinuerlig fortbildning för att kunna realisera de teoretiska kunskaperna inom genusfältet i sin idrottsundervisning.

No description available.

Syftet med den här studien var att utveckla kunskap om villkoren för användandet av tecken som stöd inom förskolan. Fokus i frågeställningarna låg på hur tecken som stöd användes i verksamheten, hur personalen utbildades, vilket material som användes, om personalen såg några svårigheter och hinder i arbetet samt om det fanns några skillnader i villkoren beroende på förskolornas storlek eller var de låg belägna. Det teoretiska perspektiv som togs i beaktande var det sociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet samlades in genom en webbaserad enkät som besvarades av 225 respondenter. Resultatet visar att tecken som stöd oftast används till alla barn i förskolan. Initiativet till användandet av tecken i verksamheten tas, i de flesta fall, av personalen själva. Det material som finns att tillgå är i stor utsträckning egentillverkat. Ungefär hälften av respondenterna har utbildning inom teckenstöd och många önskar utbildning och kontinuerlig fortbildning. De största hindren som framkommer är tidsbrist och att arbetslaget inte har en samma syn och likvärdig utbildning inom ämnet. Det visar sig finnas en del skillnader när det kommer till storleken på förskolan och var den ligger.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet. Vårt teoretiska perspektiv är sociologiskt där vi inspirerats av bland annat Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Det framkommer till exempel i vår undersökning att gymnasieskolan misslyckas i att ge ett helhetsperspektiv i undervisningen vilket våra respondenter anser vara viktigt för att vara motiverade och för att ta ansvar. Det visar sig även att elevers sociala villkor ofta förstärks i den svenska gymnasieskolan. Utbildningsväsendet i Sverige förespråkar teoretiska kunskaper och elever med uppväxtvillkor som bidrar till en utveckling av sådana egenskaper som krävs i den teoretiskt inriktade gymnasieskolan. En elev som kan ta ett stort personligt ansvar och känner stor motivation för sina studier, samt har insikten och förståelsen av villkoren som krävs för att nyttja de möjligheter som ges är en elev som passar väl in i dagens gymnasieskola. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag. Vi har valt att genomföra undersökningen med hjälp av 30 enkäter och 3 intervjuer. Urvalsgruppen består av pedagoger som arbetar med barn från förskoleklass till årskurs 6. Trots olika villkor genom avtal och dylikt är de flesta av pedagogerna i vår undersökning nöjda med sin arbetssituation.Vi har utgått ifrån följande problemprecisering: Vilka arbetsuppgifter har förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare i klassrummet? Finns det någon samverkan och hur ser den i så fall ut?

The main purpose of this study is to examine why the process out to the Swedish labour market is unequal between men and women through the Swedish Public Employment Service. It has appeared through a pilot study that job-seeking men get more support in their efforts to break their unemployment to a greater extent than job-seeking women. This opposes the Swedish Public Employment Service’s aspirations of an equal labour market between men and women which can be identified as a discrepancy. This discrepancy is the starting point of this study, which aims to investigate experiences from employment officers about why this is the case. Previous studies have given us an insight in potential explanations, but not directly through Swedish employment officers who work in close contact with the job-seekers. Therefore the questions that have been raised are firstly about what problems employment officers encounter in their efforts to give equal support to men and women and secondly if there are any overall differences between job-seeking men and women and how we can understand them. The theoretical framework for this study consists of the theory of Glass Ceiling and Lipsky's theory of Street-level Bureaucrats.   In order to study the experiences about inequality in the process of job-seekers to the labour market, the method consists of semi-structured interviews with eight employment officers. The results from the interviews showed that employment officers encounter different conditions that do limit their influence in their pursuit of equality between men and women in their job-seeking. Furthermore, employment officers believe that women encounter certain obstacles and difficulties, which does not restrict men in the same way.

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

Befolkningen i Sverige består till cirka 17 procent av äldre individer över 65 år. Att åldras med hälsa är en central byggsten inom det hälsofrämjande arbetet. Vid kartläggning och undersökning av de äldstas hälsa, levnadsvanor och livsstil kan hälsofrämjande insatser tillämpas, riktade mot dess behov. Goda levnadsvanor kan främja hälsa och förbygga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Syftet för uppsatsen var att redogöra för skillnader mellan levnadsvanor, kön och att vara ensamboende i förhållande till hälsa i den äldsta befolkningen 85-99 år. Detta är en epidemiologisk studie med en kvantitativ ansats som baseras på ett slumpmässigt urval på 480 personer över 85 år i Västmanlands län, varav 249 (52 %) personer svarade på enkäten. Materialet utgår från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor med tilläggsfrågor från enkäten Liv och hälsa. Kvinnor har ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med män och de äldsta som är fysiskt aktiva har i större utsträckning ett bättre allmänt hälsotillstånd jämfört med de som är fysiskt inaktiva. Det allmänna hälsotillståndet påverkades inte om de var ensamboende eller av deras alkoholvanor. Det allmänna hälsotillståndet och levnadsvanorna påverkas av många faktorer som samvarierar. Resultaten ur denna studie kan användas genom att öka kunskapen om de äldstas hälsa och levnadsvanor. / The population of Sweden consists of about 17 percent of elderly individuals over 65. Aging with health is an important area in health promotion. By getting new information about the conditions of older peoples health, improved health promotion programs can be created, that are focusing on the elderly’s needs. Healthy lifestyles can prevent people to get diseases or disabilities. The purpose of this paper was to describe the differences between lifestyles, living alone and the general health in the oldest population 85-99 years. This is an epidemiological study with a quantitative approach based on a random sample of 480 people aged over 85 in Västmanland County, of which 249 (52%) people responded to the survey. The material is based on the national population survey Hälsa på lika villkor with additional questions from the survey, Liv och Hälsa. Women have a poorer general health compared to men. Physically active people have a better general health compared with individuals who are physical inactive. The general health was not affected if they were living alone or of theirs drinking habits. The general health and lifestyle habits are not affected by only one factor but several factors that correlates with each other. The results from this study can be used by increasing the knowledge of the oldest people’s health and lifestyles.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring pedagogers föreställningar om barns inflytande i förskolan. För att undersöka detta har jag använt mig av en fokusgrupp på fem pedagoger som genom ett gruppsamtal har fått fördjupa sig i ämnet barns inflytande. Samtalet var ostrukturerat för att deltagarnas åsikter och tankar i ämnet skulle få komma till uttryck. Resultatet av studien visar att barns inflytande i förskolan villkoras av pedagogernas olika sätt att se på inflytande. För att alla barn ska få ökade möjligheter till inflytande behöver pedagogerna anta ett mer relationellt perspektiv och se till varje barns behov och förutsättningar. / The aim of this study is to provide knowledge about the teatcher´s conceptions of children´s influence in preschool. To examine this, I have used a focus group of five teachers. Through a group conversation the participants have deepened into the subject children´s influence. It was an unstructured interview so that the participants´ opinions and thoughts could be expressed. The result of the study shows that the children´s influence in preschool is conditional by the teacher´s different ways of looking at influence. For all children to get possibilities to influence the teachers needs to adopt a more relational perspective and see to each children´s needs and preconditions.