Övergången från förskolan till förskoleklassen är en stor förändring för barnen. Föreliggande studie fokuserar på hur barns övergångar från förskolan till förskoleklassen organiseras av lärare och hur barnens upplevelser av dessa ser ut. Via intervjuer med lärare har vi samlat in data på hur organisationen för övergångarna ser ut på två olika skolor och i gruppintervjuer med barnen har vi samtalat om deras upplevelser av övergången. I resultatet lyfter vi hur lärarnas inre process för övergången ser ut och vilka yttre villkor de har haft att förhålla sig till. Vi lyfter även utifrån barnens svar hur lärarnas organisation i form av den inre processen har tagit sig uttryck samt om vi kan se några yttre faktorer som inte är påverkbara för varken lärarna eller barnen. Inre processer, yttre villkor och yttre faktorer är tre analysbegrepp vi har utformat i enlighet med ramfaktorteorin.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

Organisationer försöker finna effektiva former för att bedriva möten men fortfarande upplever många medarbetare att möten kan kännas betydelselösa och ta upp tid från viktigare arbetsuppgifter. Detta kan bero på att organisationer vill bedriva möten som är effektiva men samtidigt bidra till verksamhetsutveckling. Syftet med vår studie är att skapa förståelse för vilka villkor som finns för kollektivt lärande under arbetsplatsmöten. Studien baserar sig på en kvalitativ tvärsnittsstudie. Den har utförts på en organisation, under organisationens arbetsplatsmöten genom att använda observationer och intervjuer med mötesdeltagarna. Studien bygger på fem observationer samt nio intervjuer. Resultatet visar på tre olika typer av samspel som sker under arbetsplatsmötena vilka i denna studie benämns som enkelt-, utvecklat- och komplext samspel. Vad som även kom fram i resultatet var två förutsättningar som påverkar samspelet, vilka är syftet med mötet och ledarskapet under arbetsplatsmötet. / A lot of focus today is on finding effective ways to conduct meetings, but many employees still experience that meetings can feel meaningless and take time from more important tasks. This could be because organizations want to conduct meetings that are effective but at the same time contribute to business development. The purpose of our study is to create an understanding of the conditions for collective learning during workplace meetings. The results of the study have been analyzed and discussed based on a theory of collective learning. The qualitative case study has been conducted in an organization during their workplace meetings using observations and interviews with the participants. The study is based on five observations and nine interviews. The result shows three different types of interactions that occur during workplace meetings, which are single, developed and complex interactions. The result also shows two conditions that affect the interaction, the purpose of the meeting and the leadership at the workplace meeting.

Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

Vårdens specifika förutsättningar medför tre viktiga faktorer som ledarskapet måste hantera; att leda i komplexitet, att leda andra ledare från olika professioner samt att leda i och för förändring och förbättring. Förändring kan leda till oro och motstånd på arbetsplatser därav blir ofta chefens roll att hantera både oro och motstånd som kan komma vid förändringar. Att leda som chef vid förändringsarbete handlar därav mycket om att informera och skapa delaktighet. Många problem som har identifierats inom den offentliga sektorn under de senaste åren har kunnat kopplas ihop med brist på eller bristande ledarskap. Arbetssituationer i obalans, där krav som ställs inte stämmer överens med de resurser som tillhandahålls beskrivs vara en verklighet för många chefer, speciellt inom vårdande verksamheter. Ledarskapets villkor påverkas av ständiga förändringar, som leder till höga krav, som leder till att ledaren behöver hantera både kris, kaos och omställning. Därav har syftet med denna studie varit att undersöka chefers upplevelse av villkor för ledarskap vid vid förändringar och omställningar inom verksamheten. Forskningsfrågorna i denna studie har ämnat undersöka vilket ansvar ledaren upplever vid förändring och omställning, vilka krav ledaren upplever vid förändring och omställning samt vilka möjligheter och hinder ledaren upplever vid förändring och omställning i verksamheten. Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod då syftet med studien var att komma åt deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter av villkor för deras ledarskap vid förändring. Insamling av empiri har utförts genom både semistrukturerade intervjuer av enhetschefer inom vård- och omsorg samt deltagande observation.  Krav, stöd- och kontrollmodellen samt teorier om det transformativa ledarskapet har fungerat som inledande inspiration i studien, vidare har dessa tillsammans med teorier om förändringar och ledarskapets villkor använts vid analys och tolkning av empirin. Resultatet visade att de villkor som ledare har för att hantera, leda och genomföra förändringar idag är otillräckliga, då viktiga delar saknas. Dessa är information, delaktighet och tid, vilka är direkt kopplade till ledarens villkor för att kunna genomföra förändringar. I Studien framgick att deltagarna själva skapar ett nätverk med både kunskap, information och erfarenhet som då kan hjälpa dem i omskapandet av deras villkor för att kunna genomföra förändringar. / The specific conditions of health care entail three important factors that leadership must handle; to lead in complexity, lead other leaders from different professions and lead to and for change and improvement. Change can lead to anxiety and resistance in workplaces therefore the manager`s role often results in dealing with both concerns and resistance that may arise in the event of change. Leading as a manager in reform work is therefore largely about informing and creating participation. Many problems that have been identified in the public sector in recent years have been linked to an absence of, or deficient leadership. Work imbalances where demands made are not consistent with the resources provided are described as a reality for many managers, especially in caring activities. Leadership conditions are influenced by constant changes, that lead to high demands, which require the leader to manage both crisis, chaos and conversion. Hence, the purpose of this study has been to investigate managers' experience of conditions for leadership in the event of reform and readjustments in operations. The research questions in this study have been intended to investigate which responsibility the leader experiences in the event of reform and readjustments, which requirements the leader experiences in the event of reform and readjustments, and what opportunities and obstacles the leader experiences in the event of reform and readjustments in the workplace.   The essay has been carried out with a qualitative method as the purpose of the study was to access the participants' own experiences of conditions for leadership in the event of reform. The collection of empirical data has been carried out through both semi-structured interviews of unit managers within health care and participatory observation. Requirements, the support and control model as well as theories of the transformative leadership have served as initial inspiration in the study, and these, together with the theories of change and the conditions of leadership, have been used in the analysis and interpretation of the empirical data. The results indicated that the conditions that leaders must manage, lead and implement changes today are insufficient because important aspects are missing. These are information, participation and time, which are directly linked to the leader's conditions for being able to make changes. The study indicated that the participants themselves create a network with both knowledge, information and experience that can then help them in the recreation of conditions for implementing changes.

<p>This final thesis was performed at Ericsson in Gävle between April and June of 2008. Ericsson is a world leading manufacturer of radio base stations (RBS), which handles mobile phone traffic with 2G and 3G technology. The main purpose of this study is to examine if two different types of products (RBS and site material) should have different terms and conditions, today the terms and conditions are the same for both types.</p><p> </p><p>During the course of our study we have tried to think of the terms reliability, validity and generalization. The intention in doing that was to keep the thesis at a high academic level. To name an example of this we have tried to keep our minds at an objective level during the interviews and informal conversations. This was done to keep our minds open and help us draw our own conclusions.</p><p> </p><p>Through our literature studies we have identified a few guidelines that are important to consider when you’re formalising terms and conditions. Later the constructed guidelines are compared to the information about Ericsson’s routines which is collected from interviews, Ericsson’s intranet and informal conversations. After a discussion we were able to see some conclusions about the formalising of terms and conditions.</p><p> </p><p>One conclusion this study has resulted in is that it’s difficult to say whether the same terms and conditions can be used for different types of products. It is likely that it would be possible to have different terms and conditions, but to design these there would take more research in how the organization in question handles their orders and everything around them.</p><p> </p><p>To complement the results of this final thesis more case based studies should be conducted within the subject of terms and conditions in the order process. Our reason to think this way about further studies is that we felt the currently existing theories to be few and far between in our research.</p>

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptäckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike är förhållandevis små i jämförelse med andra länder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpå jag ansåg det intressant att gå djupare in på detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgå från de villkor företagare har i de båda länderna, såsom tillgängliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var därmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. Utifrån detta syfte kom jag fram till följande problemställning: ”Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige åt och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike?” Den teori som fångades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor länderna emellan inte var stora, däremot finns stora kulturella skillnader mellan. Med detta som utgångspunkt valde jag därefter att genomföra en kvalitativ undersökning där svenska företagare i Frankrike intervjuades. Resultatet av undersökningen var att, även om skillnaderna i företagarnas villkor i teorin är små, finns det stora verkliga skillnader, exempelvis i hur lagar och normer tolkas och tillämpas olika länderna emellan. Dessa skillnader är förenade med kulturella aspekter som för en person som inte kan språket och känner till landets kultur är svåra att upptäcka. För svenska företagare som vill etablera sig i Frankrike är denna kunskap därmed ett måste för att lyckas.

Sammanfattning Europeiska gemenskapens domstol (EGD) har än en gång klarlagt att det inte är förenligt med EG-rätten att inte medge avdrag för premier, eller beskatta en överföring av försäkringens värde, till en utländsk pensionsförsäkring om den uppfyller de inhemska kraven för pensionsförsäkring. Med hänsyn till att Sveriges nuvarande regler innehåller ett liknande etableringskrav har regeringen kommit med ett förslag på hur skattereglerna för pensionsförsäkring bör ändras för att inte komma i konflikt med EG-rätten. Förslaget innebär att etableringskravet kommer utökas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och för att kunna säkerställa sambandet i skattesystemet föreslås bl.a. att ett nytt kvalitativt villkor införs, som måste vara uppfyllt för att en försäkring ska anses vara en pensionsförsäkring. Villkoret innebär att försäkringsbolag i sina avtalsvillkor måste införa ett villkor om att försäkringsgivaren tar på sig att lämna kontrolluppgifter samt att utländska försäkringsbolag även skriftligen gentemot Skatteverket måste åta sig att lämna kontrolluppgift. Vidare föreslås att skattskyldigheten för avkastningsskatt på en utländsk pensionsförsäkring ska ligga på försäkringstagaren medan skattskyldigheten på en svensk pensionsförsäkring ligger på försäkringsbolaget. De nya reglerna kommer att innebära en viss negativ särbehandling av utländska pensionsförsäkringar, dels p.g.a. att den administrativa bördan blir större för utländska försäkringsbolag då de även skriftligen måste åta sig kontrolluppgiftsskyldigheten, dels p.g.a. att skattskyldigheten för avkastningsskatt för utländska pensionsförsäkringar kommer att ligga på försäkringstagaren, vilket innebär att den enskilde får ökade kostnader vid tecknande av en utländsk pensionsförsäkring. Jag anser att det är tveksamt om dessa skillnader kan anses förenliga med EG-rätten då den negativa särbehandlingen är större i förhållande till vad som ges. Ett annat problem som uppkommer med att kontrolluppgiftsskyldigheten tas in som ett villkor i försäkringsavtalet är att det kommer anses som en villkorsändring om kontrolluppgift inte lämnas, vilket kan leda till att avdrag för premier till pensionsförsäkringen inte medges och till avskattning som yttersta sanktion. Vidare kommer de nya skattereglerna innebära stora administrativa problem främst för Skatteverket vid hantering av de nya kontrolluppgifterna samt vid tillämpningen av reglerna vid fastställande av beskattning på pensioner. Med anledning av att det fortfarande är oklart hur de nya skattereglerna kommer att fungera i praktiken och då det i nuläget inte går att avgöra om de nya skattereglerna kan anses förenliga med EG-rätten, anser jag att de svenska skattereglerna för pensionsförsäkring i förhållande till EG-rätten fortfarande är ett osäkert rättsområde.

This final thesis was performed at Ericsson in Gävle between April and June of 2008. Ericsson is a world leading manufacturer of radio base stations (RBS), which handles mobile phone traffic with 2G and 3G technology. The main purpose of this study is to examine if two different types of products (RBS and site material) should have different terms and conditions, today the terms and conditions are the same for both types.   During the course of our study we have tried to think of the terms reliability, validity and generalization. The intention in doing that was to keep the thesis at a high academic level. To name an example of this we have tried to keep our minds at an objective level during the interviews and informal conversations. This was done to keep our minds open and help us draw our own conclusions.   Through our literature studies we have identified a few guidelines that are important to consider when you’re formalising terms and conditions. Later the constructed guidelines are compared to the information about Ericsson’s routines which is collected from interviews, Ericsson’s intranet and informal conversations. After a discussion we were able to see some conclusions about the formalising of terms and conditions.   One conclusion this study has resulted in is that it’s difficult to say whether the same terms and conditions can be used for different types of products. It is likely that it would be possible to have different terms and conditions, but to design these there would take more research in how the organization in question handles their orders and everything around them.   To complement the results of this final thesis more case based studies should be conducted within the subject of terms and conditions in the order process. Our reason to think this way about further studies is that we felt the currently existing theories to be few and far between in our research.

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling. Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande. Ytterligare en begränsning var ungdomarnas bristande motivation till att förändra sina självbilder och beteenden. Enligt personalen fanns det flera orsaker till att de inte lyckades motivera ungdomarna: bristande information eller tid, personalens otillräckliga kompetens eller att arbetsmetoden på behandlingshemmet inte passade ungdomarna. Villkoren på behandlingshemmet kunde beskrivas som komplexa och svåra att definiera, detta på grund av de kontextuella aspekterna som behövde beaktas för att förstå identitetsskapandet för ungdomar. / The aim of this study was to examine and understand the conditions under which young people develop their identities at care and treatment homes. In this qualitative study, five staff members were interviewed at a care and treatment home consisting of two units. The staff members at the home were asked questions regarding what they thought were the possibilities and limitations for young people to create a positive identity there. The theoretic reference frame that was used in the interpretation of the results was Goffman´s and Becker´s understanding of identity as a product of interaction as well as Wrangsjö´s interpretation of adolescent development. The results showed that the possibilities that were mentioned could be divided into three themes: safety, positive acknowledgement and social quality training. At the same time safety and acknowledgement could also have had a limiting effect on the development of young people´s identities. Another limitation was the lack of motivation to change their self- images and behavior. According to the staff, there were several reasons why they did not succeed in motivating the adolescents: lack of information and time, insufficient competence among staff, or that the method used in the home did not fit the adolescents. The conditions at the care and treatment home could be described as complex and hard to define, because of the contextual aspects that had to be considered when evaluating the process of identity-development.