This study explores how the participants from Livet Bitch performing arts business experience how others view people from Södertälje with a focus on media representation. How do the participants respond to the media image within the framework of Livetbitch's performing arts activities? The consequences of the mediaimage for the participants performing arts practice are also problematized. In order to explore the study's initial questions, a postcolonial feminist perspective is applied. The study shows that the participants' experiences of how others view those who come from Södertälje are complex. Partly the participants oppose the media image and partly they also agree with the media image based on certain aspects. When it comes to the participants' performing arts, participants believe that people with a foreign background from the suburbs often have to act as deputies to break norms, which according to several of the participants means that they become unfree in art. Within the framework of Livetbitch, however, several different aspects of resistance can be found. These strategies are linked to Livetbitch's various film and performing arts productions as well as to the design of the business, i.e. to its similarities with the community theatre.

Many real life problems can be modelled using multi-agent games played on finite graphs. When an agent cannot differentiate between game states, for example when a robot operates with a broken sensor, the game is classified as a game of imperfect information. This report focuses on non-deterministic multi-agent games of imperfect information or Multi-Agent Games of Imperfect Information Against Nature (MAGIIAN). Finding optimal strategies for these games is very hard due to the element of imperfect information as well as taking into account the multiple cooperating agents. Using a generalised version for multi-agent games of the known Knowledge Based Subset Construction (KBSC) algorithm may solve the problem of strategy synthesis for MAGIIAN. While the KBSC transforms the game into a game with perfect information, the multi-agent variant (MKBSC) instead yields another MAGIIAN. When applying the algorithm iteratively some games stop expanding while others expand seemingly boundlessly. This is referred to as stability and divergence respectively. Our research focuses on different patterns, called structural conditions, in the MAGIIAN and how they affect stability. By using an existing implementation of the MKBSC along with some newly developed algorithms we were able to iterate over different games and analyse different structural conditions. We have identified several structural conditions which affect stability. By reducing divergent games to only their core components with respect to divergence, a more careful examination of what causes divergence could be done. It reaffirmed earlier research that cycles are necessary in order for games to diverge. Observation overlap was found to not be a necessary condition for divergent games as counter examples to this was found. Games containing well formed observations were found to stabilise within one iteration. Our research has also lead us to believe that it is impossible for structural conditions to properly classify divergence. / Olika typer av autonoma problem kan modelleras med hjälp av fleragentsspel spelade på ändliga grafer. Spel där en agent ej kan urskilja mellan två tillstånd, till exempel när en robot arbetar med trasiga sensorer, klassas som spel med ofullständig information. Vår rapport fokuserar på ickedeterministiska fleragentsspel med ofullständig information, även kallat Multi-Agent Games of Imperfect Information Against Nature (MAGIIAN). Att hitta optimala strategier för dessa spel är mycket svårt både på grund av den ofullständiga informationen och på grund av flertalet agenter som ska samarbeta. Användandet av en generaliserad variant för fleragentspel av den kända Knowledge Based Subset Construction (KBSC) algoritmen kan hjälpa att hitta vinnande strategier för MAGIIAN. Medan KBSC algoritmen transformerar spelet till ett spel med fullständig information, så ger fleragentsvarianten istället ännu ett MAGIIAN. Om man applicerar algoritmen många gånger kommer vissa spel sluta att växa medan andra fortsätter växa gränslöst. Detta kallas att spelen är stabila eller divergeranta. Vår rapport fokuserar på olika strukturer i dessa spel och hur dessa påverkar stabiliteten. Genom att använda en implementation av MKBSC tillsammans med nya algoritmer har vi itererat över många olika spel och analyserat olika strukturer. Vi har hittat flertalet strukturer som påverkar stabiliteten. Genom att reducera divergenta spel så att alla kvarvarande komponenter krävs för divergens, kunde divergenses orsaker noggrannt undersökas. Detta bekräftade tidigare påståenden om att cykler krävs för divergens. Därefter motbevisades att överlappande observationer krävdes för divergens med hjälp av motexempel. Spel innehållandes välformade observationer visades stabilisera efter en iteration av MKBSC:n.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.

This essay starts with a story about the children Anna and Martin. The story depicts how children can end up in different contexts and provide different conditions in the same preschool depending on what child perspective and ability to adhere to the individual child's needs as the work team and the leading preschool teacher. This difference is highlighted and discussed from an equality perspective that emerges in three research questions: How do the principal and preschoolers interpret the concept of equivalent conditions? How do the principal and the various preschool organizations work to create kindergartens that work for the best of the children and for equal conditions for the children? How do preschool teachers work with this issue in the business? A minor qualitative study has been conducted through interviews with a representative from the principal (municipality), a preschool manager, and two preschool teachers. The purpose has been to seek answers to these questions as well as to give a perspective on the story of Anna and Martin. After reflection and analysis of the informants' responses and by studying what current research says on the subject, it has been found that equivalent terms are a term that contains many factors. This includes skills, education, and financial resources. A key factor that clearly shows that children are offered equal terms is the ability of the teacher to apply practical knowledge. The pedagogue must be able to establish close relationships with the child and respond to the needs of the child. A skill that some have more of than others. However, the social debate and the informants answer that in the development work at preschools, this issue is not prioritized. Instead, the focus is on an increased requirement for learning goals in traditional subjects. The concept of conceptualization is lifted due to the increased demand for learning and the question of what knowledge is essential to lead a rich life. Can there be other values that are more important as the technology society offers tools that make some subjects unnecessary? An analysis based on Bronfenbrenner's ecological system theory shows that the debate about increased learning brings impact from social debate and trends to the activities where it meets the child. However, the impact is perceived to be greater from trend to government and from government to principal but weakened as it comes to preschools and educators in the business. A clearer goal picture and training and support efforts are demanded for both active educators and preschool leaders, but also a salutogenic approach, instead of focusing on shortcomings, building on what's positive and creating upward energy spirals. Networking and educational guidance are seen as effective tools for development processes and the focus should be on supporting the development of educators' relationship-building abilities as well as how the children's individual needs are met. / Denna essä tar sitt avstamp ur en berättelse som handlar om barnen Anna och Martin. Berättelsen skildrar hur barn kan hamna i olika sammanhang och ges olika förutsättningar inom samma förskola beroende på vilken barnsyn och förmåga till följsamhet till det enskilda barnets behov som arbetslaget och den ledande förskolläraren har. Denna skillnad lyfts och diskuteras ur ett likvärdighetsperpektiv som utmynnar i tre forskningsfrågor: Hur tolkar huvudmannen samt förskoleorganisationen begreppet likvärdiga villkor? Hur arbetar huvudmannen samt de olika förskoleorganisationerna för att skapa förskolor som arbetar för barns bästa och barns likvärdiga villkor? Hur arbetar förskollärarna med frågan i verksamheten? En mindre kvalitativ studie har utförts som med hjälp av att genomföra intervjuer med en representant från huvudmannen (kommunen), en förskolechef, samt två förskollärare. Syftet har varit att söka svar på frågorna samt att ge perspektiv på berättelsen om Anna och Martin. Efter reflektion och analys av informanternas svar samt genom att studera vad aktuell forskning säger i ämnet har det framkommit att likvärdiga villkor är ett begrepp som innehåller många faktorer. Det handlar bland annat om kompetens, utbildning, och ekonomiska resurser. En central faktor som tydligt framträder för att barnen skall erbjudas likvärdiga villkor är pedagogens förmåga till praktisk kunskap. Pedagogen måste vara kunnig i att upprätta nära relationer till barnet och svara upp till barnets behov. En egenskap som en del är mer kunniga i än andra. Dock visar samhällsdebatten och informanternas svar att i utvecklingsarbetet på förskolorna prioriteras inte denna fråga. Istället ligger fokus på ett utökat krav på lärandemål i traditionella skolämnen. Bildningsbegreppet lyfts med anledning av det ökade kravet på lärande och frågan om vilken kunskap som är väsentlig för ett rikt liv ställs. Kan det vara andra värden som är viktigare då tekniksamhället erbjuder hjälpmedel som gör vissa skolämnen överflödiga? En analys utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori visar att debatten om ökat lärande ger ringar på vattnet från samhällsdebatt och trend till verksamheten där det möter barnet. Dock uppfattas påverkan vara större från trend till regering och från regering till huvudman men försvagas då det kommer till förskoleledning och pedagogerna i verksamheten. En tydligare målbild och insatser för fortbildning och stöd efterfrågas för både verksamma pedagoger och förskolechefer, men också ett salutogent förhållningssätt, för att istället för att fokusera på tillkortakommanden, bygga på det som är positivt och skapa uppåtgående energispiraler. Nätverk och pedagogisk handledning ses som effektiva verktyg för utvecklingsprocesser och fokus bör ligga på att stödja en utveckling av pedagogers relationsskapande förmågor samt hur barnens individuella behov möts upp.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård. Resultatet visade att psykiatrisjuksköterskorna har en komplex uppgift att utföra och blir ofta bärare av tvångsvårdsvillkoren. Detta utifrån att samarbetet med öppenvårdspsykiatrin många gånger är bristfällig. Psykiatrisjuksköterskan blir ofta ensam i sitt arbete och får använda sin egen känsla i att sätta gränser för vad som är tvångsvård och inte. En otydlighet om vem som ansvarar för vad framkommer, samt en känsla av rättsosäkerhet för patienterna utifrån att tolkningsutrymmet är så stort kring vad de särskilda villkoren innebär. Det visade att det finns ett stort behov av att belysa och tydliggöra den kommunala psykiatrisjuksköterskans möjligheter att ansvara och bedriva denna vård utifrån sin yrkesroll. / Program: Fristående kurs

<p>The aim of this study is to examine the perception of work of young men and women. A central problem that the study focus on is how young men and women value work, what do they expect to get out of work, and what are their experiences of work. The study also examines what work value and work mean for them. Eight young men and women between the ages of 22-25, currently working in different field, were interviewed. The individuals interviewed had different educational backgrounds. Verbatim-transcribed thematized interviews were analyzed from a phenomenographic perspective. This perspective is generally used to describe people’s variation views, experience and perceptions of a phenomenon. </p><p>The result of the study is presented using two major categories with subcategories. The two main categories are work condition and social values of work. The category work conditions and related subcategories describe different aspect of what the participants in the study perceive is/are valuable with work or working, in other words, what they expect to get out of work. The other category, social values of work and related subcategories, touché different areas such as the participants perception of significance of work in a society, status of different professions, and the significance of work as an indicator of social position.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.

<p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare. Utbudet av läromedel i musik är samtidigt inte lika omfattande i jämförelse med den rikhaltiga flora som vänder sig till förskolebarn och upp till årskurs tre. Årskurserna 4-6 är en mellanperiod i skolgången för eleverna, läsinlärningen är avklarad, ansvarstagande för det egna lärandet ökar, men betygshetsen är ännu inte en del av deras vardag. Regeringen planerar att införa betyg i årskurs 6, tankegångar om detta lyfts fram i uppsatsen. Hur skillnader i elevers musikutbildningsbakgrund, på olika skolor, kan påverka resultatet vid betygssättningen i grundskolans senare år berörs också i essän.</p></p>

Denna avhandling inom arbetslivspedagogik syftar till att bidra med kunskap om villkor för gemensamma lärprocesser då ny kunskap utvecklas i en traditionstung kontext. Studien handlar om en grupp psykoanalytiker som utvecklar en ny behandlingsmetod, sk. spädbarnsanalys, för att arbeta med spädbarn och deras föräldrar. Studien handlar om professionella yrkesutövare i privat praktik, där verksamheten är av sådan art att de professionella aktörerna inte kan se varandra i handling, något som tidigare studier funnit vara av betydelse för kollektivt lärande. I avhandlingen studeras villkor för lärprocesser med en konstruktivistisk och handlingsteoretisk utgångspunkt, en utgångspunkt är också att den kontext lärandet sker inom är central för de lärprocesser som uppstår. Detta är en fallstudie och det empiriska materialet har samlats in mellan 2006 och 2012 och består främst av 17 transkriberade kvalitativa intervjuer med psykoanalytiker med spädbarnsinriktning, alla tillhörande samma grupp. Starka traditioner förs vidare inom den psykoanalytiska miljön genom en lång och formande utbildning. I arbetet med att utveckla en metod för att arbeta med spädbarn uppstår en spänning mellan det traditionstunga och det nydanande som får betydelse för gemensamma lärprocesser. Gruppen genomgår fyra olika faser, i vilka villkoren för lärande skiljer sig åt. De enskilda erfarenheterna av att arbeta kliniskt med metoden skaver mot vad man till en början tänkt sig att metoden ska innebära. I ett gemensamt sammanhang diskuteras och förändras successivt synen på olika aspekter av metoden: hur man ska fokusera i den kliniska verksamheten, vilken frekvens behandlingen ska ha och hur man förhåller sig till att vara rådgivande. Förstahandsarena respektive andrahandsarena föreslås som begrepp för att förstå relationen mellan den kliniska verksamheten (förstahandsarenan) och seminariearenan (andrahandsarenan). Då metoden får olika mening och innebörd på förstahands- och andrahandsarenan leder det till att dilemman uppstår som behöver hanteras och som triggar igång lärprocesser. Kollektiva lärprocesser bidrar till att metoden och sättet att arbeta utvecklas. / This thesis on working life education aims to contribute knowledge about the conditions for shared learning processes when new knowledge is developed in a tradition-laden context. The study is about a group of psychoanalysts who are developing a new treatment method, “infant psychoanalysis”, for working with infants and their parents. It deals with professionals in private practice, where the professionals involved are unable to see one another in action, an aspect which previous studies have found to be of significance for collective learning. The thesis examines the conditions for learning processes from a constructivist and action theory perspective. The context in which the learning takes place is seen as central to the learning processes that arise. This is a case study; the empirical material has been gathered over the period 2006 to 2012 consisting primarily of 17 transcribed qualitative interviews with psychoanalysts specializing in infant psychoanalysis. Strong traditions are passed down in the psychoanalytical environment. In developing a method of working with infants there is a tension between tradition and recreation which affects shared learning processes. The group undergoes four phases, each with different conditions for learning. The individual experiences of working clinically with the method are at times dissonant with initial preconceptions of the method. In the shared context, the views of different aspects of the method are successively discussed and changed: how to focus in clinical practice, what the frequency of the treatment should be and what approach to take. “Primary arena” and “secondary arena” are proposed as concepts to understand the relationship between the clinical practice (primary arena) and the seminar arena (secondary arena). The method has different meaning in the primary and secondary arenas, which causes dilemmas that triggers learning processes. Collective learning processes enable the development of the method.

Studien handlar om att studera villkor och förutsättningar att implementera psykosociala hälsofrämjande insatser på en kommunal organisation. Syftet var att undersöka chefers organisatoriska förutsättningar att implementera psykosociala hälsofrämjande insatser. Studien baserades på en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom sex semistrukturerade enskilda intervjuer, med en intervjuperson från varje utvald förvaltning. Förvaltningarna valdes utifrån våra villkor och deras organisatoriska uppbyggnad. Studiens resultat har analyserats deduktivt genom ett hälsofrämjande perspektiv. Den teoretiska referensramen grundar sig i pedagogiska och hälsofrämjande områden med fokus på arbetsplatslärande, genom erbjudande och engagemang. Den pedagogiska och hälsofrämjande ansatsen innefattar aktörskap, empowerment, praktikgemenskap samt samspelsmodellen. Studien berör lärande i sammanhang och ur individperspektiv, genom till exempel sociala relationer och delaktighet. En slutsats av studien visar att oföränderliga villkor kan hanteras på olika sätt utifrån olika förutsättningar. Förutsättningarna påverkas av kompetenshöjande insatser och kognitiva egenskaper samt erfarenheter. / The study is about studying conditions and implementing psychosocial health promotion efforts in a municipal organization. The purpose was to examine the organizational conditions of managers to implement psychosocial health promotion efforts. The study was based on a qualitative study and the material was collected through six semi-structured individual interviews, with an interviewee from each chosen management. The administrations were chosen based on our terms and their organizational structure. The study results have been analyzed deductively through a health promotion perspective. The theoretical frame of reference is based on educational and health promotion areas with focus on workplace learning, through offer and commitment. The educational and health promotion theories included Agency, Empowerment, Communities of Practice and  an interaction model. The study relates to learning in context and from an individual perspective through, for example, social relations and participation. A conclusion of the study show that unchanging conditions can be handled in different ways based on different conditions. The conditions are influenced by skills enhancing efforts and cognitive properties as well as experiences.