My essay analyzes the concept of sophia (wisdom) from the first two chapters of first Corinthians and how sophia may have been understood and used in related contexts. Paul uses sophia as a rhetorical antithesis, emerging as a desirable sophia that the church is encouraged to pursue. This carries multifaceted connotations of Greek and Judeo-Hellenistic thought but appears as something new in the light of the life, death and resurrection of Jesus Christ. Simultaneously Paul also presents an undesirable, contrasting sophia that belongs to the world. Scholars present a diversified picture of how this contrasting sophia can be understood. Different schools of thought are being identified as particularly influential, such as stoicism and sophism. These are important aspects to consider in the translation process of the thirteen verses where sophia appears in the first two chapters of first Corinthians. This essay examines these verses based on the introductory background study of the concept sophia, the Greek text and six different Bible translations in Swedish and English. The overall aim of my study is to approach Paul´s own view of sophia and derive a correlating translation. The discussion highlights various possibilities of how to translate sophia in the first two chapters of 1 Corinthians, each reflecting different connotations of sophia. Furthermore, I contribute to the discourse by presenting my own suggested translation of these verses.

Plato´s Republic is maybe the most widely read philosophical work of all times. It is the earliest surviving, systematic utopia in Europe´s history and continues to inspire people today. But who did Plato want to address with his work and why? In this paper I will discuss these issues. My thesis is that Plato wanted to direct his Republic to people, men and women, who have a good character and love wisdom in order to make them to think radically differently from the traditional norms. If these would-be philosophers could challenge the old-fashioned way of seeing things they could take the lead to establish a just society. I will also discuss critically two alternative approaches from other philosophers.

Uppsatsen bygger på begreppet ”Positive Deviance” och dess förändringsmetoder till att positivt förändra individers tillvägagångssätt och prestationer på arbetsplatsen. Metoderna förespråkar att befintliga positiva avvikares arbetssätt ska identifieras, analyseras och appliceras på resten av individerna i samma grupp via en ”bottom-up” process. Det med avsikten att skapa en bestående och lönsammare lösning som annars vanliga konventionella förändringsmetoder inte brukar lyckas åstadkomma. Med en abduktiv ansats och en kvalitativ fallstudie som innefattar sex semi-strukturerade intervjuer med ledare på ett kundserviceföretag så har flera likheter liksom skillnader upptäckts gentemot förespråkade förändringsmetoder. Ledarna har uttryckligen identifierat de positiva avvikarna men har sedan i appliceringsstadiet indirekt valt att begränsa sina verktyg. Skulle ledarna ha beslutsamheten och viljan att vidareutveckla och skräddarsy sina nuvarande förändringsmetoder gentemot förespråkade så finns det utrymme till det.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Hur ser familjehem och socialtjänst på familjehem? Denna studie undersöker och analyserar utifrån nio intervjuer med stöd i Habermas kommunikativa handlingsteori hur aktörer inom socialtjänst och familjehem upplever familjehemsvårdens uppdrag och dess förutsättningar.Resultatet beskrivs och analyseras utifrån uppdrag, samhälle och kommunikation. Det visar sig att det mellan grupperna finns likheter i hur uppdraget upplevs, i vilka behov de familjehemsplacerade barnen har, och även hur barnen initialt behöver tas emot i familjehemmet. Det skiljer sig dock i hur aktörerna uppfattar uppdragets mål, strategier och arbete. Det finns också skillnader i hur aktörerna ser på vad uppdraget kräver av familjehemmen. Respondenterna uttrycker begreppet ”visdom” som en viktig resurs hos familjehemsföräldrar, men beskriver olika förståelser för hur sådan utvecklas.Samhällets ramverk av förutsättningar för familjehem uppfattas av de flesta aktörer och samtliga intervjuade familjehem som otidsenliga. De menar att såväl ekonomiska förutsättningar som trygghet behöver utvecklas om det ska vara möjligt att rekrytera familjehem i framtiden.Kommunikationen, och framför allt kommunikationens kvalitet, mellan socialtjänst och familjehem avseende dels samverkan i ärenden och dels utveckling i form av handledning upplevs väldigt olika mellan grupperna. De kommunikativa processerna störs av såväl maktobalans och aktörernas olika positioner i förhållande till kommunikationen som bristande gemensam förståelse för arbetets innehåll och dess krav.Ett viktigt ämne för vidare studier torde vara förståelserna för vårdens innehåll och de kommunikativa processerna runt familjehemsvården, såväl i samverkan som i kompetens- och processutveckling. Hur begreppet visdom förhåller sig till familjehemsvård skulle i sig vara ett intressant område för vidare forskning.

Försvarsmakten (FM) behöver kompetenta officerare med vana till väpnad strid. Genom att synliggöra och tillvarata officerare med utlandserfarenhet kan kompetensen användas på ett sätt som ökar försvarsförmågan och behåller kompetensen inom FM. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur officerens kompetens förstås och omhändertas efter utlandstjänstgöring av personalplanerande officerare- chefer på bataljonsnivån i armén. För att uppnå syftet har författaren genom den tematiska analysen (TA) en ansats till objektiv tolkning av respondenternas subjektiva syn på officerskompetens vilket sedan beskrivs i resultatet. Genom ansatsen till objektiv tolkning har författaren utvecklat ett förslag till förståelsemodell av kompetens till vidare forskning i slutet av uppsatsen.   Författaren lyfter även fram och diskuterar teori i uppsatsen om officerskompetens med historiska återkopplingar för att visa att officerskompetensens har, och kommer att utvecklas genom att officeren får möjlighet till att delta i skarpa insatser. Författarens abduktiva ansats med TA skapar två huvudteman. Det första är förståelsen av kompetens som har två underteman: definitionen av kompetens och kompetensens värde. Det andra huvudtemat är tillvaratagandet av kompetens som har två underteman: organisationen som drivkraft och kompetensuppbyggnad. Dessa teman utgör uppsatsens resultat som diskuteras i kapitel fem och ger svar på uppsatsens forskningsfråga.

While research concerning ethical competence in medical practice is frequent, ethical competence in health care management is less often studied. This thesis focuses ethical competence and its preconditions, particularly with regard to health care managers’ identification and handling conflicts of interest. Based on the empirical analysis it also discusses what kind of ethical competence health care managers need, and how this competence can be developed in the organization. The study is based in action theory and takes an organizational pedagogical point of departure. Qualitative, semi-structured interviews were carried out twice with ten health care managers in the Stockholm region. Data were analysed using a thematic, step-wise method. The analysis revealed several examples of conflicts of interest and different ways in which they were managed. The all-embracing conflict involved weighing and prioritizing patients’ needs, patient safety, and work environment against political and economical goals. In most cases the informants did not manage to strike a balance between professional ethics and business management. The dominance of purposive/instrumental rationality tended to inhibit the managers’ ethical competence. At the same time, as shown by the analysis, some of the managers were able to use ethical competence to pursue value/belief-oriented rationality in achieving such a balance. Of great importance for success are having rational emotions and an adequate ethical language, and organizing for the task of handling conflict of interests in order to support action and provide qualifying experiences to learn from in the work processes. But the political and administrative control system also needs to clearly articulate the ethical dimensions of the managers’ task, allocate resources, and ensure that support systems and evaluation focus not only on finances but also on the value-rational aspects.

No description available.