Vilka är förväntningarna på en musikvideo inom genren amerikansk hiphop? Många tänker på att en musikvideo ska innehålla pistoler, spontan dans, snabba bilar och avklädda unga tjejer. Precis de inslagen innehåller den typiska musikvideon under tidsperioden 1 januari – 30 september 2017. Det som undersöks i den här studien är hur långt ifrån den normen en populär hiphoppare kan avvika?               Studien är uppdelad i två delar. Den kvantitativa delen innehåller 66 musikvideor av 54 afroamerikanska män, fem afroamerikanska kvinnor, fem vita män, en vit kvinna och en asiatisk man. Utifrån en kvantitativ analys som bland annat visar i vilken miljö musikvideon utspelar sig i, vad artisterna gör och ur vilken kameravinkel artisten visas i, skapas den typiska musikvideon under tidsperioden. Tre av dem valdes utifrån att de mest frångick normen som utgör den kvalitativa analysdelen. Musikvideon till låten ”Glorious” av Macklemore handlar om hans 100-åriga mormor. I musikvideon till låten ”1-800-273-8255” av Logic är huvudpersonen en ung afroamerikansk pojke som upptäcker att han är homosexuell. Den sista musikvideon är ”I’m Better” av Missy Elliot som innehåller välgjord koreografi och snabba kameraklipp. Det är också den musikvideo som innehåller flest element från hiphopkulturen.                 Teorierna som används i studien är det sociologiska begreppet intersektionalitet och Erving Goffmans gestaltningsteori. Metoden är kvantitativ innehållsanalys och den kvalitativa analysen utgår från misé-en-scène som har sitt ursprung inom filmvetenskapen.                Resultatet visar att i en genre där rapparna vill framstå som starka och respektfulla visar musikvideorna till både Macklemores ”Glorious” och Logics ”1-800-273-8255” en stark kärlek till en svag och utsatt person. Att skildra en äldre kvinna i en medelklassbakgrund och en ung homosexuell tonårspojke är vågat inom den här genren. Den här undersökningen kan visa på att alla musikvideor inom hiphoppen inte är homogena utifrån förväntningarna. / What are the expectations for a music video in the American hip hop genre? Many people think that a music video should include guns, spontaneous dance, fast cars and unclothed young woman. Exactly those features contain the normative music video during the time period of January 1 – September 30, 2017. The purpose of this study is analysing how far from that norm a popular hip-hop artist can deviate?               The study is divided into two parts. The quantitative section contains 66 music videos of 54 African American men, five African American women, five white men, one white woman and one Asian man. Based on a quantitative analysis that among other things looks at the environment the music video plays out in, what the artists do and what camera angles the artists are shot in, the normative music video is created during the time period. Three of them were selected on the basis that they most went from the norm and constitute the qualitative analysis parts. The music video for "Glorious" by Macklemore is about his 100-year-old grandmother. In "1-800-273-8255" by Logic is the protagonist a young African American boy who discovers that he is gay. The last music video is "I'm Better" by Missy Elliot which features well done choreography and fast camera clips. This is also the music video that contains the most elements of hip-hop culture.               The theories used in the study are the sociological concept of intersectionality and Erving Goffman's framing theory. The method of qualitative analysis is based on misé-en-scène originating in film science.               The results show that in a genre where the rappers want to appear strong and respectful, the music videos for both Macklemore's "Glorious" and Logic's "1-800-273-8255" show a strong love for a weak and vulnerable person. Depicting an older woman in a middle-class background and a young gay teenage boy is daring in this genre. This study can show that not all music videos in hip hop are homogeneous based on expectations.

Upplevelsen av audiovisuella produktioner kan skapa fysiska reaktioner hos åskådaren då visuellt och audiellt tempo delvis är kopplat till människans fysiska puls. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur temporala aspekter av icke-diegetisk musik, och narrativ, tillsammans skapar en puls eller rytm, för att slutligen studera på vilket vis detta förhåller sig till den mänskliga fysiska vilopulsen i en animerad scen som porträtterar förlust. Arbetet grundar sig i teori kring berättargrepps tekniska och narrativa funktion, och belyser såväl kognitiva som retoriska aspekter av det audiovisuella mediet. Undersökningen utförs genom användningen av en serie kvalitativa och kvantitativa analyser, där ibland en kritiskt visuell retorikanalys. Resultatet visar att de temporala aspekterna av materialets olika komponenter avlöper i ett tempo som både ligger under och över mänsklig fysisk vilopuls. Dessvärre går det inte att med säkerhet går fastställa på vilket vis en summering av alla komponenter relaterar till den fysiska vilopulsen, eftersom upplevelsen av audiovisuella produktioner är subjektiva och således påverkar åskådare på olika vis. / The experience of audiovisual productions can create physical reactions in the viewer as the visual and audible tempo is partially linked to the human pulse. The purpose of the essay is to investigate how temporal aspects of non-diegetic music and narrative, together, in an animated scene that portrays loss, create a pulse or rhythm. This essay examines how this pulse or rhythm relates to the human physical resting pulse. The work is grounded in theory of the technical and narrative functions of storytelling, and illustrates both cognitive and rhetorical aspects of the audiovisual medium. The study is carried out through the use of a series of qualitative and quantitative analyses, including a critical visual rhetoric analysis. The result shows that the temporal effects of the various components of the material posess a rate that is both below and above human physical resting pulse. However, this essay summizes that it is not possible to ascertain in what way a summation of all components relate to the physical resting pulse, since the experience of audiovisual productions are subjective, and thus affect viewers in different ways.

Temat för uppsatsen är toxic masculinity. Problemområdet är visualisering och uppfattning om toxic masculinity i film. Syftet med uppsatsen är att studera genusstyrd makt, kamerans roll och icke-verbal kommunikation från en karaktär präglad av toxic masculinity i tv-serien Euphoria. Syftet är att ge nya synpunkter till problemområdet visualisering av toxic masculinity i film, och synliggöra problemet med detta fenomen. Teori om maskulinitet, genusstryd makt, attraktivitet, kamerans roll och icke-verbal kommunikation presenteras. Uppsatsen är en filmanalys med genusperspektiv där toxic masculinity undersöks genom kvalitativ metod, då det finns strukturerat insamlat material som tolkas teoretiskt. Material för uppsatsen är taget ur HBOs tv-serie Euphoria. Analysen baserar sig på granskning av utvalda scener ur tv-serien, där materialet sedan läggs mot den teoretiska referensram som presenterats tidigare i studien. Frågeställningen besvaras genom analysens resultat att kamerans placering, fysiskt uppträdande, våldsamt beteende, karaktärsuppbyggnad och andras reaktioner tydligt betonar karaktärens toxiska beteende i Euphoria. Ovannämnda filmtekniska grepp medför att karaktären visar ett starkt beteendemönster av toxic masculinity. Man kan hävda att detta är gjort för att överdrivet tydliggöra ett toxic masculinity beteende som samhällen vill röra sig bort från. / The theme of the essay is toxic masculinity. The problem area is visualization and perception of toxic masculinity in film. The aim of the thesis is to study gender-controlled power, the role of the camera and non-verbal communication from a toxic masculinity character in the TV series Euphoria. The purpose is to give new views on the problem area visualization of toxic masculinity in film, and to highlight the problem of toxic masculinity. Theory of masculinity, gender power, attractiveness, the role of the camera and non-verbal communication are presented. The thesis is a film analysis with a gender perspective where toxic masculinity is investigated by qualitative method when there is structured collected material that is interpreted theoretically. Material for the essay is taken from HBO's TV series Euphoria. The analysis is based on reviewing selected scenes from the television series, the material being placed against the theoretical frame of reference presented earlier in the study. The question is answered through the results of the analysis that the camera's location, physical behavior, violent behavior, character structure and the reactions of others clearly emphasize the character's toxic behavior in Euphoria. The film-technical grips mentioned above prove that the character is perceived as an obnoxious toxic masculinity. It can be argued that this is done to show the bad toxic masculinity behavior societies want to move away from.

Denna studie handlar om representationen den menstruerande kvinnan i reklam från Bodyform mellan 2004–2018. I studien undersöks forskningsfrågorna: Hur ser representationen av den menstruerande kvinnan ut om man tittar på reklamfilmer från Bodyform mellan 2004 - 2018? Hur och om kan man argumentera för att reklamfilmen Bloodnormal från Bodyform bidrar till en förändring av diskursen kring den menstruerande kvinnan i reklamfilm? Frågorna i studien besvaras med hjälp av en diskursanalys baserad på teorier om den manliga blicken, stereotyper i reklam, diskurs & representation. Materialet som analyseras är tre reklamfilmer från Bodyform. Resultatet av studien bekräftar stereotypa bilder av den menstruerande kvinnan i tidigare reklamfilmer från Bodyform. Studien bekräftar även en förändring av den stereotypa representationen av den menstruerande kvinnan i reklamfilmen Bloodnormal, jämfört med det tidigare materialet från Bodyform. Denna nya representation fungerar som ett motstånd mot normerna i de tidigare reklamfilmerna från 2004 och 2009.

Syftet med detta arbetet var att få en ökad förståelse för hur bilden av det stereotypt manliga förändrats i reklam och hur det kan vara normbrytande. Som medel för att göra detta använde jag en visuell analys, med semiotiska analyser som grund och med fördjupning av en diskursanalys. Till min analys har jag tagit sju stycken bilder från Åhlens kampanj ”Bryt klädmaktordningen” som avbildat männen i den kampanjen. Jag har, genom mitt metodval, kunnat se bilderna ur ett samhällsperspektiv. Majoriteten av de bilderna som jag har analyserat associerar till kvinnlighet på ett förminskande sätt och alla männen får behålla sin maktposition genom att de tillåts att behålla sin blick. Från min slutsats kan man se att det blir viktigt för företag som försöker driva normbrytande reklam att vara medvetna om vilka föreställningar de reproducerar och hur det påverkar vårt samhälle. / The main goal with this essay was to gain a greater understanding of how the image of the stereotypic male has changed in advertising and how it can challange the norm. To do this I used visual analysis, with semiotical analysis as the base and discoure analysis for recess. In my analysis I have taken seven images from Åhlens campaign ”Bryt klädmaktordningen” which pictures the men in the campaign. I have, through my choice of method, been able to see the images through a societal perspective. The majority of the images that I have analyzed associate with femininity in a reducing way, while all the images of the men keep their position of power through the male gaze. In my conclusion it becomes clear that it is important for companies that try to challange the norm through advertising, to be aware of what kind of concepts they reproduce and how these affect our society.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om hur personer med funktionsnedsättning framställs i reklambilden. Uppsatsen presenterar en kritisk, kvalitativ studie av tre reklambilder där personer med funktionsnedsättning har inkluderats. I en trestegsanalys har bildernas visuella retorik analyserats utifrån bildens natur, bildens funktion och värderingen av bilden. De klassiska retoriska begreppen, logos, etos och patos spelar en central roll för analysen liksom de fyra huvutroperna inom retoriken, metonymi, metafor, synekdoke och ironi. För att förstå ämnets komplexitet har jag relaterat mina resultat till tidigare forskning inom visuell retorik, inom stereotyp reklam och inom bilden av personer med funktionsnedsättning. Resultatet visar att retoriken i de tre reklambilderna domineras av patosargument och av metaforer för att förmedla sina budskap. Värderingen av bilderna kopplat till personerna med funktionsnedsättning visar att endast en av de tre reklambilderna framställer personen med funktionsnedsättning som i första hand en självständig individ - inte en funktionsnedsatt person. Det är samtidigt samma reklambild som använt flest metaforer i sin retorik. I slutdiskussionen förs ett resonemang om betydelsen av att vara kritisk och kunnig som visuell kommunikatör för att undvika att utnyttja eller förstärka stereotypa uppfattningar om olika sociala kategorier. / This essay aims at increasing knowledge about how people with disabilities are put forward in advertising images. The essay presents a critical, qualitative study of three advertising images images where people with disabilities have been included. In a three-step analysis, the visual rhetoric of the images has been analyzed based on the nature of the image, the function of the image and the evaluation of the image. The classical rhetorical concepts, logos, ethos and pathos, play a central role in the analysis as well as the four main tropes in rhetoric; metonymy, metaphors, syncdok and irony. In order to understand the complexity of the subject, I have related my findings to previous research in visual rhetoric, in stereotype advertising and in the image of people with disabilities. The result shows that rhetoric in the three commercials is dominated by pathos arguments and metaphors to convey their messages. The evaluation of the pictures linked to the disabled people shows that only one of the three advertising images presents the person with disabilities, primarily as an independent individual - not a disabled person. At the same time, it is the same advertising image that used most metaphors in its rhetoric. In the final discussion, a reasoning about the importance of being critical and knowledgeable as a visual communicator is conducted to avoid utilizing or reinforcing stereotypical perceptions of different social categories.

Syftet med undersökningen var främst att skapa en förståelse för hur visuella medel och sensoriska komponenter används för att förmedla smak i reklambilder för mineralvatten. Utöver detta har uppsatsen haft för avsikt att tillämpa en jämförelse för att utforska gemensamma strategier och särskiljande uttryck. Undersökningen har utförts genom en semiotisk visuell bildanalys samt en komparationsmetod, som utgår från samma parametrar i bilderna. Bildanalysen utgår från två meningsnivåer; en teckennivå och en retorisk nivå. Resultatet visade att smaken förmedlas genom indexikala tecken i form av bilder på frukt/bär och färger som tyder på smak. Dessa tecken bildar i sin tur en metonymi som representerar smaken. Vidare visade sig att skivad frukt bidrar med ett större sensoriskt omfång, det vill säga påvisar ytterligare sensoriska egenskaper. Undersökningen kunde även fastslå, med undantag av bild fyra, en gemensam strategi i användandet av frukt och bär för att tilltala mottagaren genom dennes känslor och associeringar till referenten – det verkliga objektet. De skillnader som påvisades låg främst mellan varumärkena och var beroende på reklamens behov att skapa en image för att särskilja sig. / The purpose of the essay is to create an understanding of how visual aids and sensory components are used to convey taste in advertising images for mineral water. In addition to this the study aims to implement a comparison to explore common strategies and distinctive visual expressions. The research has been carried out through a semiotic visual analysis and a comparative method based on the same parameters throughout the different pictures. The semiotic visual analysis is based on two levels of meaning; one level of sign and one of rhetoric. Through this research I found that the taste is communicated though indexical signs in the shape of pictures of fruit/berries but also through color. That is to say that these signs point towards taste. These signs in addition to this forms a metonymy which directly represents taste. Furthermore, it was found that sliced fruit contributes to a greater sensory range, and shows additional sensory characteristics. The essay could also establish, with the exception of picture number four, a common strategy in the use of fruit and berries to address the recipient through his feelings and associations to the referent - the real object. The differences that were identified in the essay were mainly between the brands, and were further dependent on the advertising needs of creating an image to differentiate itself from other advertisments.

Denna uppsats syftar att undersöka hur, i digital storytelling, visuell retorik används för att förmedla känslor och skapa empati i hjälporganisationskampanjer. Uppsatsen är en fallstudie där Rädda Barnens virala kampanjfilm Most Shocking Second a Day från 2014 analyseras. Valet av material grundas i filmens virala spridning och valet av metod baseras på behovet av djupgående kvalitativ forskning inom forskningsområdet digital storytelling. Kampanjfilmen analyseras utifrån en retorisk trestegsmodell där fokus läggs på visualiseringen av mänskligt lidande och hur detta visualiseras genom främst patosargument. Detta med grund i tidigare forskning som undersöker kampanjer av hjälporganisationer och digital storytelling samt med stöd i teori om visuell retorik och visualisering av lidande och semiotik. Resultatet visar att genom digital storytelling, igenkänningsattribut och retoriska troper visualiserar kampanjfilmen mänskligt lidande genom patos. / This essay aims to look at how, in digital storytelling, visual rhetoric is used to evoke emotion and create empathy in campaigns for NGOs. The essay is a case study where Save the Children's campaign film Most Shocking Second a Day from 2014 is analyzed. The film was chosen based on its viral success. The choice of method is based on the lack of qualitative research in the research field of digital storytelling. The film is analyzed based on a method of visual rhetoric analysis which is a three-part method with the focus on the visualization of human suffering and the use of pathos. This is done with support in earlier research that examines NGO campaigns and digital storytelling as well as visual rhetoric theory and visualization of human suffering. The result of the this research essay shows that the campaign film through the use of digital storytelling recognized attributes and rhetoric tropes visualize human suffering through pathos.

This thesis examines how journalistic news values are visualized in crisis reporting in the Swedish television news. The material is chosen with a sampling technique that is referred to as stratified selection, and provides the thesis with 70 newscasts to analyze. A crisis can be defined as a pandemic, act of terror, violence and more. Since the five main crisis situations represented in the thesis differentiate in their characteristics, there has been a distinguishing between acute and developing crisis. Regarding the methodological section, a prestudy with quantitative measurements was made to help the identification of valuable themes, that were later analyzed with a qualitative method to widen the perspective of crisis reporting. To answer the research questions of the thesis, a visual semiotic analysis was added. The use of a visual semiotic analysis contributed to an understanding of four chosen and mainly representative images. By using semiotic tools, such as denotation, connotation, symbolic, index, and iconic, the method helped locate and describe signs with underlying meanings. The thesis concludes that news values, such as elites, cultural closeness and compositing often occurs in acute crisis reporting. Some of the criterias are visualized through shaky videotaping that connotes drama and intensification. This can be explained with the news media's usage of eyewitnessed images in situations where media themselves lack material to portray the very beginning of a chaotic situation. Another result concerns the theme infographic, because of its purpose to create closeness by visually marking distances. Looking at journalistic strategies gives a deeper understanding of journalistic choices concerning their visual crisis reporting.

Betydelsen av att etablera och bevara ett starkt varumärke av en plats eller stad, så kallad platsmarknadsföring, är av största intresse för en plats, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. En del i ledet av att etablera ett starkt varumärke består av att arbeta med kommunikation i olika format, till exempel genom visuell kommunikation vars syfte är att stärka den grafiska profilen inom bland annat reklam, webb, sociala medier, skyltning och illustrationer. En stad som på ett tydligt och konsekvent sätt stärker sitt varumärke genom visuell kommunikation är Barcelona stad som anlitar professionella illustratörer och grafiska formgivare vid utformningen av olika typer av visuell kommunikation, inte minst vid kampanjer. Med bakgrund i detta syftar denna studie till att undersöka hur Barcelona stad arbetar med visuell kommunikation för att stärka stadens varumärke. Mer specifikt utgår denna studie från kommunikationsmaterial från tre grafiska kampanjer inom områdena: evenemang, samhällsinformation och värderingar. Genom kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga illustratörer och formgivare samt en analys av kommunikationsmaterialets innehåll och struktur, fastställer denna studie värdet av visuell kommunikation i relation till ett starkt varumärke. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>