This study is aming to examine how municipal instances understand and work to prevent violent extremism. The study illustrates how the local coordinator in a swedish municipality together with representatives from the social service, the school and the police work against autonomous left, white power environment and violent Islamist extremists. I have used Sahlins (2000) theory of crime prevention and Lipskys (2010) theory of street level bureaucracies to analyze the empirical.  To get a deeper understanding how the actors define and work with the problem I have used semistrutcured interviews with a local coordinator, two polices, two field assistants, two polices and one teacher. Even if violent extremism is expression of political opinion or religious belief the municipality means that alienation is the reason why people involve themselves in violent extremism. As a consequense the municipality have integrated the preventing work in their regular crimepreventing work.   The prevention work is characterized of both workdivision, where each profession mind its own working area, and cooperation, wich gives a good view of the situation in the municipality. Since there are consensus that the main goal is to prevent alienation the study picturize a functioning cooperation with few conflicts between the professions that is included in this crimepreventing work. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommunala instanser förstår och arbetar för att motverka våldsbejakande extremism. Studien belyser hur den lokala samordnaren i en svensk kommun tillsammans med och representanter från socialtjänsten, skolan och polisen arbetar mot tre grupper; autonoma miljön, vit makt-miljön, och våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön.   De teoretiska ramverk som använts som verktyg och hjälpmedel för att analysera empirin är Sahlins (2000) teori om brottsprevention samt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. För att få en djupare förståelse hur de lokala aktörerna definierar och arbetar med problemet har studien genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med en lokal samordnare, två poliser, två fältassistenter och en lärare.   Även om våldsbejakande extremism är uttryck för politisk åsikt eller religiös tro menar kommunen att orsaken till att människor söker sig till dessa grupper är känslan av utanförskap. Som en konsekvens av detta har kommunen integrerat arbetet mot våldsbejakande extremism i sin befintliga brottsförebyggande verksamhet. Arbetet präglas av både arbetsdelning, där varje yrkeskategori arbetar utifrån sitt specifika mandat på sin egen arena, och samverkan, vilket ger en god helhetsbild av läget i kommunen. Då det finns en samsyn kring att det prioriterade målet är att motverka utanförskap visar studien på ett fungerande samarbete med få konflikter mellan de yrkesgrupper som ingår i detta brottsförebyggande arbete.

<p>Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.</p>

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.

This research paper aims to examine how local boroughs in the South suburbs of Stockholm work with matters relating to radicalism and violent extremism with roots in white power environments and Islam. The paper will look at the different challenges faced by the local Boroughs in tackling the problems in the future. The empirical material that forms the basis of this paper have been collected through semi structured interviews with local coordinators employed by three different boroughs within the South suburbs of Stockholm. The theoretical framework of the study is formed by a typological model that comprises different kinds of crime prevention exercises with backgrounds in superordinate values. The empirical material has been analyzed in relation to crime prevention as a societal phenomenon depending on what preventive method has been given the timely aspect related to primary, secondary or tertiary prevention. Results show that radicalism and violent extremism are phenomenon with substantial complexity, according to all participating coordinators, white power environments tend to be significantly more violent in their behaviour and serves as the primary local threat whereas activities relating to radical Islam is more limited. The coordinators speak about the necessity to work for an inclusive society rather than controlling which risks stigmatizing the individuals who could be considered in an already weak and resource scarce situations. The study show that the boroughs dominant prevention mechanisms are formed of structural and socialization prevention methods rather than effective reduction and/or controlling prevention. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Stockholm söderort arbetar med frågor som rör sig kring radikalisering och våldsbejakande extremism rörande vit makt-miljöer och islamistisk extremism samt vilka utmaningar som deltagande kommuner uppger föreligga i framtiden. Det empiriska underlag som studien innefattas av är inhämtat genom semi-strukturella intervjuer med samordnare inom tre olika kommuner i Stockholm söderort.   Studiens teoretiska ramverk utgörs delvis av olika typer av en typologisk modell som innefattar olika typer av brottspreventiva åtgärder och hur dessa typer utgörs med bakgrund av olika överordnade värden. Studiens empiriska material är analyserat i anknytning till brottsprevention som samhällsfenomen i sig samt vilket avseende som preventiva åtgärder utgör i relation till insatsens tidsaspekt-primär/sekundär/tertiär prevention.   Studiens resultat redogör att radikalisering och våldsbejakande extremism är ett komplext fenomen. Samtliga samordnare som deltagit i studien poängterar för vit makt-miljöer som den våldsbejakande miljö som utgör det primära hotet i kommunerna samt att vetskapen gällande aktiviteter av islamistiska extremist-miljöer är mer begränsad. Samordnarna belyser nödvändigheten att arbeta för ett inkluderande samhälle som ska förebygga utanförskap snarare än kontrollutövande insatser som riskerar att stigmatisera individer som redan är i en resurssvag position.   Studien visar på att kommuners dominerande preventionsåtgärder utgörs av struktur och- socialisationsåtgärder snarare än effektiviseringsåtgärder och/eller kontrollåtgärder.

Denna sociologiska uppsats syftar till att undersöka svenska myndigheters hantering av våldsbejakande högerextremistiska rörelser. Uppsatsens syfte är att förstå hur svenska myndigheter, i relation till det offentliga rummet, arbetar mot den högerextremistiska våldsbejakande vit makt-miljön och på så vis bidra till förståelse för olika myndigheters olika ansvar. Utifrån hermeneutiken som tolkande metod har telefonintervjuer genomförts med sju personer anställda inom geografiskt spridda kommuner i Sverige, där samtliga är yrkesverksamma som säkerhetssamordnare eller liknande befattningar, samt med en person med anställning inom Polismyndigheten. De teorier som agerat ram för denna undersökning är Rolf Lidskogs diskussion gällande det brottsförebyggande arbetet, social kontroll och social ordning samt Ron Eyerman och Andrew Jamisons bok “Sociala rörelser i en ny tid” och till sist Karl Poppers bok “Det öppna samhället och dess fiender”. Undersökningens resultat har påvisat att kommunernas arbete mot högerextremism skiljer sig åt i omfattning. Kommunerna hanterar detbrottsförebyggande arbetet och polismyndigheten har som uppgift att ingripa när ett lagbrott väl har skett. Det här innebär att nordiska motståndsrörelsen, i linje med fri åsiktsbildning och yttrandefrihetsgrundlagen, har rätt till det offentliga rummet och myndigheter kan endast ingripa om ett brott begås. Detta är något som väcker frustration och ilska inom civilsamhället, då myndigheter framstår som handfallna inför nordiska motståndsrörelsen. / This sociological thesis aims to investigate Swedish authorities’ handling of violent right-wing extremist movements. The purpose of this thesis is to understand how Swedish authorities, in relation to the public domain, work against the violent right-wing extremist white power environment, and in so doing contribute to the understanding of the varying responsibilities of different authoritative bodies. Using hermeneutics as the interpretive method, phone interviews have been conducted with seven people employed by the authorities of geographically disparate municipalities in Sweden, all working as security coordinators or in similar positions, as well as with one person employed by the Swedish Police. The theories that have acted as a framework for this study are those of Rolf Lidskog’s concerning crime prevention, social control and social order, as well as Ron Eyerman’s and Andrew Jamison’s book “Sociala rörelser i en ny tid” (social movements in a new era) and lastly Karl Popper’s book “The open society and its enemies”. The results of the investigation/analysis have shown that the work done by the municipalities against right-wing extremism differs in scope. The municipalities handle crime prevention work and the duty of the Swedish Police is to interfere when a crime has been committed. What follows is that the nordic resistance movement, in accordance with the laws regarding the freedom to form an opinion and the freedom of speech, have access to the public domain and the authorities may only act if a crime is committed. This invokes frustration and fear within the civil society, as authorities often appear powerless/hamstrung in the face of the nordic resistance movement.

This thesis examines the impacts of white supremacy on Jews’ freedom of religion in the United States. In what ways is the American white supremacist movement a threat to Jews’ freedom of religion, and to what extent is the federal state protecting this right in accordance with Article 18 of the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR)? By using the Legal Analytical Method, and by applying Daniel Ian Rubin’s approach to Critical Race Theory (CRT), this thesis finds that the white supremacist movement is threatening Jews’ freedom of religion in three main ways: through physical attacks, psychological intimidation, and economic effects. Although the state provides Jewish communities with some protection from white supremacists, recent antisemitic attacks show that the U.S. government could do more to ensure that American Jews can fully enjoy Article 18 of the ICCPR.