Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ. Fem artiklar och två avhandlingar analyserades. Studiens resultat utvecklades till fyra huvudteman: att få en sjukdom, att genomgå behandling, upplevelse av vårdmöten och att skakas om i sin livsvärld. Resultatet visar att sjukdomen upplevs som ett osynligt hot och att det ibland förekommer ett vårdlidande som beror på bristfälligt engagemang för människan bakom den sjuka kroppen. Att genomgå en svår tid med lidandets olika aspekter, förändrade oftast människors syn på sig själva och sina medmänniskor. Relationer fördjupades. Förbättringar i omvårdnadsarbetet kan göras genom ökad fokus på patienters känslomässiga lidande då studien visar att denna aspekt ibland förbises och detta resulterar i en objektifiering av patienter. / Previous studies have focused on children and their families' experiences in connection with a haematological malignancy, especially leukemia. Hematolocical malignancies is a collective name for leukemia and other blood diseases. The prevalence of diseases is increasing and affects mainly adults. The purpose of this study is to describe patients' experiences of living with a haematological malignancy. The methodology for this literature review was qualitative. Five articles and two dissertations were analyzed. Results of the study, developed into four main themes: to get a disease, to undergo treatment, experience of care meetings and to shake in their life-world. The result shows that the disease is perceived as an invisible threat, and that sometimes there is a health suffering due to inadequate involvement of the person behind the disease body. To undergo a difficult time with various aspects of suffering often alters people's views of themselves and their fellow human beings and relationships deepen. Improvements in care work can be done by increasing the focus on patients' emotional distress when the study shows that this aspect is sometimes overlooked and it results in an objectification of patients.

<p>Tidigare studier har fokuserat på barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter är ett samlingsnamn för leukemi och några andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och främst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ. Fem artiklar och två avhandlingar analyserades. Studiens resultat utvecklades till fyra huvudteman:</p><p>att få en sjukdom, att genomgå behandling, upplevelse av vårdmöten och att skakas om i sin livsvärld. Resultatet visar att sjukdomen upplevs som ett osynligt hot och att det ibland förekommer ett vårdlidande som beror på bristfälligt engagemang för människan bakom den sjuka kroppen. Att genomgå en svår tid med lidandets olika aspekter, förändrade oftast människors syn på sig själva och sina medmänniskor. Relationer fördjupades. Förbättringar i omvårdnadsarbetet kan göras genom ökad fokus på patienters känslomässiga lidande då studien visar att denna aspekt ibland förbises och detta resulterar i en objektifiering av patienter.</p> / <p>Previous studies have focused on children and their families' experiences in connection with a haematological malignancy, especially leukemia. Hematolocical malignancies is a collective name for leukemia and other blood diseases. The prevalence of diseases is increasing and affects mainly adults. The purpose of this study is to describe patients' experiences of living with a haematological malignancy. The methodology for this literature review was qualitative. Five articles and two dissertations were analyzed. Results of the study, developed into four main themes:</p><p>to get a disease, to undergo treatment, experience of care meetings and to shake in their life-world. The result shows that the disease is perceived as an invisible threat, and that sometimes there is a health suffering due to inadequate involvement of the person behind the disease body. To undergo a difficult time with various aspects of suffering often alters people's views of themselves and their fellow human beings and relationships deepen. Improvements in care work can be done by increasing the focus on patients' emotional distress when the study shows that this aspect is sometimes overlooked and it results in an objectification of patients.</p>

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser. Resultat: Resultatet av denna studie visar att många kvinnor har fått kämpa sig till en utredning för att kunna förstå varför de inte fungerar som ”normala” människor. Genom en utredning har de fått diagnosen ADHD, men också fått olika hjälpmedel i form av bland annat medicinering samt ADHD-grupper, för att på så sätt i vuxen ålder lära sig hantera problematiken som denna diagnos medför. Slutsats: Slutsatsen av studien blir att kvinnor som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder upplever fysiologiska såväl som psykologiska besvär. Ilska uttrycks över att ha gått igenom livet med obehandlad ADHD, då detta många gånger påverkat dem negativt. I och med att de fått en diagnos har acceptans och lättnad infunnit sig och det har hjälpt dem vidare i livet. / Background: The background shows that ADHD is a neurological disease that is more common now than it has been before. It is not because of the fact that more people are diagnosed with ADHD nowadays, but because the knowledge about this area is increasing every year. Despite this knowledge there is still a lot of people in Sweden that are not diagnosed, which mainly is a concern for women. Aim: The purpose of this study is to review the experience of being an adult woman and to be diagnosed with ADHD being an adult. Method: The method that was used in this study was empirical with a qualitative approach consisting blogs written by women, in order to get their real life stories and experiences in this area. Result: The result of this study shows that a lot of women had to fight for care to have a referral sent, in order to find out why they are different to others. They have been diagnosed with ADHD, but also been given a lot of help by medicine and ADHD-groups in order to handle the problems in adult age that the diagnosis means. Conclusion: The conclusion of this study shows that women that were diagnosed with ADHD in adult age experience both physical and psychological problems. They express a lot of anger because of going through their whole life with an undiagnosed ADHD, and many times experienced it as something negative. With the ADHD diagnosis there is a feeling of acceptance and relief, which has helped them in life.

Bakgrund: Palliativ vård utgör en viktig del av svensk sjukvård och bygger på fyra hörnstenar där närståendestöd är centralt. Detta medför att krav ställs på sjuksköterskor beträffande det stöd som de förväntas kunna ge en bred grupp individer med skilda egenskaper och behov. Närstående till unga vuxna i palliativ vård utsätts för en stor påfrestning då situationen avviker från förväntade livscykeln. Syfte: Beskrivaupplevelser av att vara närstående till en ung vuxen (16–30 år) i palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes, och tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Samtliga studier hade kvalitativ design. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Vikten av förtroendefulla relationer, Betydelsen av kommunikation, Behov av strategier för att orka med; Den terapeutiska miljöns inverkan på helheten. Ur dessa framkom åtta underteman: Relation till sjukvårdspersonal för kontinuitet; Relation till omgivning för stöd; Relation till den unga vuxna för att ta tillvara på tiden; Kontinuerligt och tydligt utbyte av information; Stöd vid svåra samtal; Coping för situationshantering; Hopp för situationshantering; Sjukhusmiljö och hemmiljö. Konklusion: Att vara närstående till en ung vuxen i palliativ vård innebar att genomgå en oönskad resa. För att som närstående hantera situationen var det viktigt att bli sedd och kontinuerligt informerad. För att kunna släppa kontrollbehovet behövde en känsla av förtroende för sjukvårdspersonal finnas och en terapeutisk miljö upplevas. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om inverkande faktorer på närståendes helhetsupplevelse för att ge stöd och god vård vid livets slutskede.

Bakgrund: Hos unga vuxna, 18-35 år, sker en identitetsutveckling med fysiologiska och psykologiska förändringar. Vid en cancerdiagnos kan unga vuxna återigen hamna i en beroendeställning gentemot föräldrar, vänner samt vården. Empowerment handlar om makt och kan därav leda till en maktkamp eller resultera i ett mer autonomt beslutsfattande och delaktighet i sin vård. Fördelningen av makten mellan patient och sjuksköterska ligger på sjuksköterskans ansvar. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan främja empowerment hos unga vuxna med cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar. Resultat: Resultatet visar på att sjuksköterskan kan främja empowerment genom att uppmärksamma behov, bekräfta, informera, vägleda, bjuda in och stödja dem unga vuxna. Unga vuxna kan uppleva cancer både som en positiv och negativ erfarenhet, sjuksköterskan bör därför vara lyhörd för de individuella behoven. Behov som delaktighet kring beslut och vård kan ses ur två aspekter, att vilja vara delaktig eller att inte vilja vara delaktig. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskan behöver kunskap för att kunna främja empowerment hos unga vuxna med cancer. Det krävs kunskap om identitets- och livsutveckling samt kompetens för att hantera vanliga frågor som den unga vuxna har kring sjukdom, behandling och biverkningar. Unga vuxna är i behov av stöd, bekräftelse och särskilt anpassad information för att främja empowerment. Det är därför viktigt att se varje enskild individ och dess unika behov.

Tematiserande intervjuer har genomförts för att undersöka och förstå huruvida vuxendöva personer som har genomgått en CI-operation har iakttagit förändringar i sin identitetsupplevelse när hörseln förbättrats. Studien är kvalitativ och utgår från individens egna upplevelser kring cochlea implantat (CI). Antalet implantat ökar. Studien belyser personliga berättelser och erfarenheter av CI när man återfår hörselförmåga. Dessa berättelser är mycket viktiga eftersom de ger oss kunskap om det stöd dessa personer behöver genom deras rehabilitering, en slags kunskap som fortfarande i stor utsträckning saknas. Resultatet visade att den personliga identiteten är densamma men att det kan vara den sociala identiteten som kan bli problematisk i vissa avseenden då andra tillskriver en roller som inte överensstämmer med sin egen självbild. / Themed interviews have been conducted to explore and understand whether the deaf adult people who have undergone a CI-operation have observed any changes in their identity experiences after their hearing has improved. The qualitative study is based on the individual's own experiences of the cochlear implant (CI). The number of people having a cochlear implant are increasing. The study highlights the personal stories and experiences of the CI bringing back their hearing ability. These stories are very important because they provides us with knowledge about the support these people needs through their rehabilitation, a kind of knowledge that is still largely lacking. The results showed that personal identity is the same but it may be the social identity, which can be problematic in some aspects to write a role that does not confirm to their own self-image.

SammanfattningSyftet med denna studie var att genomföra en systematisk dokumentation och analys av studieavbrotten från omvårdnadsprogrammet på Komvux Söder och att öka kunskapen om hur skolan kan motverka avhopp.Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. 36/80 studieavbrytare och 78/91 kontrollpersoner har besvarat en enkät. Som komplement till de kvantitativa data har åtta intervjuer genomförts, fyra med dem som avbrutit sina studier och fyra med dem som har stannat kvar och fullföljt utbildningen.Resultatet visar att fler studerande har hoppat av de senaste åren jämfört med tidigare år samt att var fjärde man lämnar utbildningen (jmf. 13% av kvinnor), dock att det också finns fog att ifrågasätta de statistiska data skolan tillhandahåller.Resultatet visar också att bristande måluppfyllelse är främsta skälet till att man avbryter sin utbildning, att en hög andel studerande hoppar av redan inom första månaden på utbildningen, att de som hoppar av är mellan 31-40 år och att utbildningsnivån spelar stor roll i beslutet om avhopp. De mest drabbade, enligt denna småskaliga undersökning, är lågutbildade kvinnor med hemmavarande barn. Intervjuerna kompletterade samt förstärkte orsaksbilden med ytterligare två faktorer: den vuxnes studerandes familjeförhållanden och språksvårigheter som flera studerande uppger ha. En faktor som särskilt uppmärksammats i intervjuerna är den höga studietakten på Komvux Söder.Resultatet av undersökningen både bekräftar och bidrar med nya infallsvinklar till de teoretiska perspektiv som studien knyter an.De främsta åtgärderna skolan bör vidta för att minska avhoppen är att kartlägga vad språksvårigheterna består i, differentiera kategorin lågutbildade och anpassa studietakten till deras behov samt ge pedagogerna möjligheter att fördjupa sig i de frågor studerande i undersökningen har lyft.Nyckelord: Komvux, omvårdnadsprogrammet, språksvårigheter, studieavbrott, vuxen studerande / Abstract The purpose of this study was to conduct a systematic documentation and analysis of reasons behind the frequent discontinuation of the nursing assistant training program by students at Komvux South and to increase knowledge about how the school can prevent the high frequency of dropouts. The method is both quantitative and qualitative. 36/80 dropouts and 78/91 control subjects answered questionnaires. To complement the quantitative data, eight interviews were conducted: four with those who have dropped out of the program and four with those who stayed and completed the training. The results show that more students have dropped out of the program during the past few years as compared to previous years; and that every fourth male student drops out of the program (cf. 13% of women); and also that there is good reason to dispute the validity of the statistical data provided by the school. The results also show that the main reason for dropping out of the training program is lack of goal-attainment; that a high percentage of students drop out during the first month of the program; that the dropouts are mainly adult learners in the age bracket of 31-40 years; and that the high level of the program plays a major role in the decision to dropout. The most affected, according to this small-scale study, are low-educated women adult-learners with dependent children. The interviews complemented and strengthened the causal picture with two additional factors: the adult student's family situation and language difficulties that many students have claimed they have. One factor that attracted considerable attention in the interviews is the very high pace of study at Komvux South. The result of the study both validates and suggests new angles of approach to the theoretical perspective to which the program is tied.The main measures the school must take to reduce the high incidence of dropout include the need to 1) identify what the language difficulties consist of, 2) differentiate the low-educated category of students from the rest and 3) adjust the pace of study to suit their needs and 4) give teachers opportunities to immerse themselves in those issues highlighted by the students in the survey. Keywords: Komvux, nursing assistant program, language difficulties, interruption of studies, adult learners

Bakgrund: Föräldrar till personer med intellektuell funktionsnedsättning tar ett stort ansvar i sina barns liv. Detta medför fysiska, känslomässiga och sociala restriktioner med ökad risk för ohälsa som konsekvens. Tiden då barnet blir vuxet innebär en förändring för hela familjen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av barnets övergångsperiod från barn till vuxen, då barnet har en intellektuell funktionsnedsättning. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med utgångspunkt i Burnards analysmetod för kvalitativa intervjuer. Resultat: Erfarenheterna som framkom delades in i tre kategorier med underkategorier: Att följa barnets transition till vuxen, med underkategorierna Förberedelser till vuxenlivet, Insikter om barnet och En orolig tid; Förändrade roller med underkategorierna Beroende av myndigheter och Brist på egentid; När den professionella vården sviker med underkategorierna Överlämning och kontinuitet, Slåss för rättigheter och Kunskapsbrist. Konklusion: Föräldrarna upplevde att perioden för deras barns övergång till vuxen, var en orolig tid som innebar ökat ansvar och trötthet. Det medförde konsekvenser som brist på egentid. Föräldrarna hade även erfarenheter av att bli svikna av den professionella vården. De upplevde bristfällig överlämning från den vård barnet tillhört innan det blev myndigt, till den vård barnet kom att tillhöra efter. Föräldrarna upplevde även diskontinuitet samt kunskapsbrist inom sjukvården. / Background: Parents of persons with intellectual disabilities take a lot of responsibility in their children’s life. This leads to physical, emotional and social restrictions with an increased risk of illness as a consequence. The period of time when the child becomes an adult implies changes for the whole family. Aim: To bring attention to parents' experiences of the child's transition to adulthood, when the child has an intellectual disability. Method: An empirical interview study with an qualitative approach has been performed. Six interviews where completed and then analysed with Burnards method of analysing qualitative interviews. Results: The parent’s experiences are summarized in three categories, with subcategories: To follow the child’s transition to adulthood, with the subcategories Preparing for adulthood, Insights of the child and A worrisome time; Changed roles with subcategories Dependency of authorities and organizations and Lack of own spare time; When the professional care fails with subcategories Handover and continuity, Fight for rights and Lack of knowledge. Conclusion: The parents’ experiences were that their childs transition to adulthood was a worrisome time leading to increased responsibility and fatigue. It entailed consequences such as lack of own spare time. Parents also had experiences of being let down by professional healthcare. They experienced inadequate handovers from the place where their child got care before reaching adulthood, to the care the child belonged to after. The parents also experienced discontinuity and lack of knowledge in the field of healthcare.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom, men att drabbas som ung vuxen (18-35 år) är ovanligt varför detta område inte är särskilt beforskat. Denna ålder karaktäriseras av en sårbar övergångsfas i livet som präglas av relationer och identitetsutveckling. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansatsbaserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer. Unga vuxna upplevde att vården saknade åldersanpassat stöd, vilket gjorde det svårt att kunna relatera till andra i vårdsammanhang. Känslan av förlorad kontroll och normalitet beskrevs som en svår förändring och att försöka behålla vardagliga rutiner var viktigt. Sjukdomen hade inverkan på deras relationer med både positiva och negativa inslag. Vissa relationer växte sig starkare och personerna uppgav att de kom närmare varandra medan andra kände avståndstagande och förlust av relationer. Att ha tillgång till stöd var viktigt men själva mottagandet kunde upplevas både positivt och negativt. Sjukdomen tvingade personer att hantera tankar angående sin egen mortalitet och det faktum att en för tidig död var ett reellt hot. Den nya synen på framtiden ledde till att många omvärderade sin egen hälsa och valde att utveckla en mer hälsosam livsstil. Trots de påfrestningar och existentiella frågor som cancern medförde intog deltagarna en positiv attityd, något de ansåg viktigt för att kunna hantera tillvaron. Slutsats: Att drabbas av cancer som ung vuxen medför i vissa avseende unika utmaningar medan andra aspekter liknar upplevelsen hos andra åldersgrupper. Just att cancer är ovanligt under denna period i livet var en källa till den problematik de kunde möta. För sjuksköterskor är det viktigt att känna till unga vuxnas behov för att kunna tillgodose dessa.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd och en av den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk händelse både för den drabbade samt dennes närstående, vilket ställer höga krav på den yngre vuxna personen att kunna anpassa sig till den nya tillvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva yngre vuxna personers upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar personen både fysiskt, psykiskt och socialt. Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev yngre vuxna personers upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. I kategorin Att omvärdera och värdesätta livet efter insjuknandet, visade sig att yngre vuxna personer kände att dem fått “en andra chans” i livet och valde att se det positiva med livet. I kategorin Att uppleva fysiska och mentala begränsningar efter insjuknandet, visade det sig att yngre vuxna personer upplevde att kroppen blivit ett hinder och att trötthet begränsade vad man kunde utföra. I kategorin Att hjälp och stöd från närstående kan upplevas både positivt och negativt, visade det sig att närstående har en viktig del i återhämtningsprocessen men kan även upplevas som stjälpande. I kategorin Att vården inte är anpassad efter ålder samt individuella behov, visade det sig att yngre vuxna personer upplevde ett behov av en mer personcentrerad vård vilket utgår från yngre vuxnas livssituation. I kategorin Att känna sin existens hotad, framkom att yngre vuxna personer tvingats till att möta sin egen dödlighet vilket hotade tillvaron och hade konsekvenser på självbilden. Slutsats: Det uppenbarade sig ett tydligt behov av individuell vårdplan som utgår från yngre vuxna personers individuella mål och livssituation.