Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients. Blumers (1969) symbolic interactionism was used as our second theoretical point, where he explains the social interaction as a complex mechanism. We also used a theorie related to the worker's discretion and we have assumed Johansson's (2007) interpretation of Lipsky theories of Street-Level Bureaucracy to understand how frontline public workers are the people who truly enact policies. The study shows, according to respondents the characteristics required for good treatment, which includes respect and understanding, how it affects the alliance between the socialworker and the klient and their ethical views. The socialworkers emphasize the relevance of first meeting and to make a first good impression. We did notice ambivalence in some of the socialworkers statements. It was revealed some differences between the social workers’ view of treatment depending on which unit they belonged to, for example the socialworkers from financial assistance seems to have a more controlledrelation to their clients while social workers from abuse unit appears to have a closer relationship.

The purpose of this study was to investigate and analyse the consequences of being diagnosed with Asperger syndrome during adulthood. My ambition was to investigate the participants’ perspective on how the diagnosis affected their lives and relationships with their partners. To answer the purpose three questions were formulated: (1) How did the participants experience being diagnosed with Asperger syndrome? (2) What have the diagnosis meant to the participants’ self-image and self understanding? (3) Have the diagnosis influenced the participants’ understanding of their partners and have the diagnosis influenced the partners’ understanding of the participants? The study is based on qualitative interviews with two men and two women living in Stockholm, Sweden. The theoretical framework is Symbolic interactionism and Goffmans Stigma concept. The results show that the participants found the diagnosis positive because it provided an explanation and understanding of the difficulties they had experienced. In extension, the majority of the participants experienced a more positive self-image and a better understanding between themselves and their partners. Negative experiences were reported as well, mainly chock, bitterness and grief.

Psykisk ohälsa hos unga är ett problem som ökar i dagens samhälle. För att främja en bättre psykisk hälsa hos dessa finns kuratorer på skolor, ungdomsmottagningar samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. I denna studie har frågorna ställts om kuratorernas bilder gällande de vanligaste orsakerna till psykisk ohälsa hos unga, eventuella könsskillnader samt resurser för att ge stöd. Utifrån sex intervjuer som genomförts med kuratorer på ovan nämnda arbetsplatser visade resultatet att många unga idag lider av problem i hemmet eller skolan, höga krav, depression, ångest, ätstörningar, självskadebeteende, arbetslöshet samt hemmasittande. Av dessa visade sig ätstörningar och självskadebeteende vara vanligast hos flickorna, medan istället hemmasittande och skoltrötthet dominerade hos pojkarna. Övriga orsaker var relativt jämnt fördelade mellan könen. Viktigt är dock att ta hänsyn till mörkertalet av dem som inte söker hjälp. I många avseenden behövde resurserna förbättras, framför allt i form av tid för ungdomarna samt för kompetensutveckling och handledning. / Mental illness among adolescents is a problem which increases in our society. By promoting a better mental health among these, there are social workers working at schools, Youth Clinics and psychiatry receptions for children and adolescents. This study asked the questions about which versions the social workers had about the most usual reasons for mental illness amongst adolescents, if the social workers had noticed any differences of the mental illness between young boys and girls and if the social workers thought that they had sufficient resources to offer the adolescents good help. By six interviews done with social workers on the workplaces above, the results showed that many adolescents today have problems at home or in school, problems with high claims on themselves, depression, anxiety, eating disorders, self-harm, unemployment and sitting at home. Of these reasons for mental illness, eating disorders and self-harm had been found to be most usual amongst the young girls, and sitting at home and school fatigue amongst the young boys. The other reasons for mental illness were pretty much the same amongst boys and girls. Still, it is important to take into account that there are hidden statistics of the young people who do not search for help against their mental illness. The resources needed to be improved in many aspects, mostly by more time by the social workers to help the adolescents and more skills development and tutoring for the social workers.

What Places Adolescents and Adults, Respectively, in Need of Social Assistance?  A Qualitative Study of How Social Workers Whom Administrate Financial Assistance for Adolescents and Adults, Respectively, Describe Reasons Behind the Need of Social Assistance Amongst Their Clients The purpose of this essay was to study and compare how social workers whom administrate social assistance for adolescents and adults, respectively, describe reasons behind the need of social assistance amongst their clients. This was done due to the use of qualitative interviews with a total of six social workers. Of these six, three administrated social assistance for adolescents while the other three did the same for adults. Prior research of poverty attribution greatly inspired this essay. This research shows that public explanations for poverty vary from individualistic to structuralistic/social and fatalistic attributions. Research also argues that explanations amongst social workers, specifically, may constitute further attributions which are unique to that group and that can appear alongside the aforementioned attributions. The results of this essay showed that both groups of administrators explained the need of social assistance in similar ways. Although many of the mentioned reasons were similar, making up several of the aforementioned attributions, some of them varied between the groups. Furthermore, a new set of attributions emerged from one group of administrators. / Syftet med denna uppsats var att studera och jämföra hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd för ungdomar respektive vuxna beskriver orsaker till biståndsbehovet hos sina klienter. Detta genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken socialsekreterare; tre ungdomshandläggare och tre vuxenhandläggare. Studien inspirerades till stor del av tidigare forskning om fattigdom, som bl.a. pekar på att fattigdom allmänt förklaras enligt tre olika förklaringsmodeller - individuella, strukturella/sociala eller fatalistiska sådana. Denna forskning visar också att det hos vissa socialarbetare kan finnas ytterligare förklaringsmodeller utöver de som nämnts ovan. I denna uppsats framkom att ungdoms- och vuxenhandläggarna i huvudsak förklarade biståndsbehovet genom att använda gemensamma förklaringsmodeller - både de mer allmänna och de övriga som förekommit bland socialarbetare. Vad gäller de specifika orsaker som lyftes upp var vissa gemensamma för båda handläggargrupperna medan andra endast förekom hos en av grupperna. Hos en av grupperna framkom dessutom en helt ny förklaringsmodell.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som kräver daglig tillförsel av insulin för att överleva. Vardagen hos personer med diabetes typ 1 kan påverkas på många olika sätt eftersom att en del av egenvården innebär att ändra sina levnadsvanor. Det för att upprätthålla ett stabilt blodsocker, samt minska risken för komplikationer eller följdsjukdomar. Stödet från sjukvården kan vara avgörande för att personer med diabetes typ 1 ska kunna uppnå en god egenvård. För att kunna ge stöd till personerna är det betydelsefullt att det finns en förståelse för deras upplevelser av hur sjukdomen påverkar vardagen. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av hur typ-1 diabetes påverkar vardagen Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra självbiografier som analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första kategorin behov av att förändra sina levnadsvanor, med underkategorierna förändrat synsätt kring matvanor och förändrade vanor kring fysisk aktivitet. Den andra kategorin var att känna sig styrd av sjukdomen, med underkategorierna att begränsas av komplikationer, svårigheter att vara spontan samt svårt att acceptera sjukdomen. Den tredje kategorin var att påverkas av andra personer i omgivningen, med två underkategorier att påverkas av andra oförståelse samt avsaknad av stöd från vårdpersonal. Slutsats: Studiens resultat visade att personer med diabetes typ 1 upplever att vardagen påverkades i flera olika avseenden. Personerna upplevde bland annat att det krävdes tålamod att bemöta oförstående personer med förutfattade meningar. De upplevde att andra personers oförståelse påverkade deras vardag negativt, vilket är en av anledningarna till att föreliggande resultat anses vara betydelsefullt att belysa. Personerna upplevde även att de behövde mer stöd från vårdpersonalen, för att kunna hantera deras sjukdom. Föreliggande studie kan därför vara betydelsefullt för sjuksköterskor att ta del av. Inför framtida forskning kan det vara intressant att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med diabetes typ 1, för att belysa de svårigheter och brister som upplevs av att stötta personerna i deras sjukdom och vardag. Nyckelord: Diabetes typ 1, kvalitativ, påverkan, upplevelse, vardag, vuxen

Bakgrund: De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité. Varje år dör ca 1,6 miljoner människor av diabetes och i Sverige insjuknar cirka 400 vuxna i diabetes typ 1 varje år. De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité jämfört med den allmänna befolkningen. Om sjukvårdspersonal blir bättre på att bekräfta psykiska besvär som är relaterade till diabetes ökar det möjligheten för en bättre vård för dessa patienterna. Det är därför av stor vikt att sjukvårdspersonal förstår vikten av att fokusera på patienternas upplevelser, önskemål och behov i deras vardagliga liv. Syfte: Syftet är att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 och hur det påverkar deras dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och fyra underkategorier. Personerna med diabetes typ 1 upplevde att sjukdomen tog mycket energi, var en stor belastning, slitsamt och kämpigt. Rädslan för komplikationer gjorde dem ångestfyllda och oroade för framtiden och den dagliga hanteringen av sjukdomen upplevdes vara begränsande i dagliga aktiviteter. Det uttrycktes också att omgivningen och sociala aspekter hade en viss påverkan på hanteringen av sjukdomen och att det var frustrerande att alltid behöva förklara sig i samband med sin diabetes. Personerna upplevde även att sjukvården inte hade rätt fokus då de fokuserade mer på siffror än på deras känslomässiga mående.   Slutsats: Personer som lever med diabetes typ 1 lever med ett visst lidande och sjukdomen påverkar deras vardag. Det är av stor vikt att sjukvården har ett personcentrerat förhållningssätt och har förståelse för patienternas personliga upplevelse. Detta för att forma en bra vård för dessa patienter och ge dem förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt.

Bakgrund: I åldern som ungdom eller ung vuxen utvecklas personen och är i en lång period av övergångar. Autonomi, personlig identitet och känsla av tillhörighet är bara en bråkdel av faktorer som förändras för personer i den åldern. Att dessutom leva med cancer i den åldern medför att övergången till vuxenlivet ser annorlunda ut. Cancern är en av de sjukdomar som skördar flest unga människor livet, men statistik från 2015 visar att tre av fyra ungdomar och unga vuxna faktiskt botas för sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med en botbar cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar som hittats på Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av analysmetod. Resultat: Studiens resultat beskriver upplevelser av hur cancersjukdomen förändrade livet för ungdomarna och de unga vuxna, att cancersjukdomen medförde psykiska och fysiska påfrestningar i livet, samt hur ungdomarna och de unga vuxna, trots cancersjukdomen, orkade fortsätta kämpa mot den. Efter innehållsanalysen framkom tre kategorier och sju underkategorier. De huvudkategorierna som framkom var: Att uppleva hur cancer förändrar livet, Att vara begränsad och Att orka kämpa mot sin cancersjukdom. Underkategorierna var: Att få sin cancersjukdom, Att vilja förstå sin cancersjukdom, Att uppleva psykiska påfrestningar, Att uppleva fysiska påfrestningar, Att ha hopp om att tillfriskna, Att behöva stöd och relationer och slutligen Att behöva sätta mål. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en botbar cancersjukdom som ungdom och ung vuxen medför förändringar i vardagen, fysiska och psykiska påfrestningar och ett ständigt behov av hjälp för att orka kämpa mot cancersjukdomen. Ungdomarna och de unga vuxna upplevde att sjukvårdspersonalen inte var tillräckligt stödjande under tiden de hade cancersjukdomen. En god omvårdnad och ett ständigt stöd från sjuksköterskan kan dock hjälpa ungdomarna och de unga vuxna öka viljan för att kämpa vidare mot cancersjukdomen, vilket dessutom kan leda till ett snabbare tillfrisknande. Genom en ökad förståelse kring ämnet, kan det medföra till att sjuksköterskor utför bättre omvårdnad gentemot dessa personer.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har omkring 40 miljoner människor i världen ett palliativt vårdbehov. Forskning visar att det finns brister inom den palliativa vården i Sverige, och flera forskare har länge önskat forskning som omfattar hela patientens upplevelser, där alla vårdandets aspekter inkluderas. Då patientens ork eller förmåga blir bristande uppkommer ett behov av att veta vad patienter i ett palliativt skede anser vara viktigt, för att främja livskvalitet och ett värdigt slut på livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård och lidande. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio kvalitativa artiklar inkluderades, vilka skrevs mellan 2016–2020. Databaser som användes för sökning var: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Analysen genererade fem teman: Symtom- och smärtlindring, Självkänsla och självbild, Interaktioner med vårdpersonal, Isolering och ensamhet samt Tankar om döden och framtiden, alla inom huvudtemat Upplevelser av palliativ vård. Såväl positiva som negativa upplevelser av palliativ vård identifierades. Slutsats: Förhoppningen var att genom att synliggöra patientupplevelser av palliativ vård kunna få en ökad förståelse för vad som upplevs vara viktigt inom den givna vården. Med bakgrund av denna ökade förståelse och klargjorda förbättringsområden kan handlingar tas som leder till en ökad livskvalitet för patienter som befinner sig i livets slutskede och ge dem en värdigare död. / Background: According to the World Health Organization, about 40 million people all over the globe are in need of palliative care. Research shows that there are shortcomings in Swedish palliative care, and several researchers have long requested research that encompasses the complete patient experience. When a patient's strength or ability becomes insufficient, a need arises to know what patients in palliative care consider important, in order to improve quality of life and to be able to provide a dignified end to their lives. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experiences of palliative care and suffering. Method: General literature review. Ten qualitative articles were included, all written between 2016-2020. The databases used for the search were: PubMed, CINAHL and PsycInfo. Results: The analysis generated five themes. Symptoms and pain relief, Self-esteem and self- image, Interactions with healthcare staff, Isolation and loneliness and Thoughts on death and the future, all of which are parts of the main theme Experiences of palliative care. Positive, as well as negative experiences of palliative care were identified. Conclusion: The hope was that through highlighting patient experiences in palliative care, a greater understanding about what was considered important within the provided care could be achieved. Against the backdrop of this increased understanding and the identified areas of improvement, actions may be taken that improve the quality of life and provide a more dignified death.

BakgrundPalliativ vård handlar om att lindra lidandet hos patienter med obotlig sjukdom samt att tillgodose deras fysiska, psykosociala och existentiella behov för att främja patientens livskvalitet. Den palliativa vården ska byggas på fyra hörnstenar: symtomlindring, samarbete, kommunikation och stöd till närstående.Vårdpersonalen ska ha tillräckligt med kunskap om palliativ vård för att kunna utföra den praktiska omvårdnaden till patienter i det palliativa skedet.Syfte: Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse i samband med palliativ vård.Metod: Litteraturöversikten innehåller 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixedmetod. Datasökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som är kunskap om palliativ vård, förlust av självkänsla och sårbarhet, existentiella stöd, empati och sympati, känsla av trygghet och kommunikation och självbestämmande. Där resultaten visade att flera patienter saknar kunskap om palliativ vård och att patienterna har olika uppfattningar av palliativ vård, exempelvis tror en del av patienterna att palliativ vård innebär livets slutskede medan andra patienter beskriver att palliativ vård för dom är mer än livets slutskede. Till exempel uttrycker patienterna att det är en stödjande vård som förbättrar deras livskvalitet.Slutsats: Patienterna behöver mer kunskap om palliativ vård och därför är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder information till patienterna. Detta är viktigt för att patienterna skall bli väl informerade om deras vård. För att öka patienternas delaktighet och kunskap om palliativ vård är det viktigt att det finns en god kommunikation mellan patienterna och vårdpersonalen. / Background:Palliative care is about relieving the suffering of patients with incurable diseaseand meeting their physical, psychosocial and existential needs to promote the patient's quality of life. Palliative care should be built on four cornerstones: symptom relief, cooperation, communication and support for relatives. The care staff must have enough knowledge about palliative care in order to perform the practical nursing care to the patients in the palliative phase.Aim: The aim of this study is to describe adult patients' experience in connection with palliative care.Method: The literature review contains 17 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. The data search was performed in the databases CINAHL and PubMed.Results: The result showed six categories that are knowledge of palliative care, loss of self-esteem and vulnerability, existential support, empathy and sympathy, feelings of security and communication and self-determination. The results showed that several patients missing knowledge about palliative care and those patients have different perceptions of palliative care, for example, some patients believe that palliative care means the end of life while other patients describe that palliative care for them is more than the end of life. For example, patients express that it is a supportive care to improve their quality of life.Conclusion: Patients need more knowledge about palliative care and therefore it is important that care staff offer information to patients. This is important for patients to be well informed about their care. To increase patient participation and knowledge of palliative care, it is important that there is good communication between patients and care staff.