Bakgrund ADHD är en diagnos som finns hos både barn och vuxna och är idag en av de vanligaste förekommande neuropsykiatriska diagnoserna. Även om diagnosens kärnsymtom är svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsreglering, förekommer individuella variationer gällande såväl svårighetsgrad som symtombild.  Hälso- och sjukvårdens mål är att hela befolkningen ska ha lika villkor för såväl god hälsa som vård. En jämlik fördelning av hälsa mellan samhällets grupper är en förutsättning för jämlik hälsa. Livskvalitet, vilket är individens individuella uppfattning av sin livssituation, är ett verktyg som används för att mäta hälsa. Kunskap om upplevelser av livskvalitet hos vuxna med ADHD är därför viktigt för att uppnå hälso- och sjukvårdens mål samt en jämlik hälsa i befolkningen.  Syfte  Att belysa livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD.  Metod  En icke- systematisk litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och PsycInfo och kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. Resultatet sammanställdes i en integrerad analys med tre huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat Resultatet belyser livskvalitet hos vuxna med diagnosen ADHD, avseende psykisk och fysisk livskvalitet, funktionell livskvalitet samt social livskvalitet. I artiklarna som utgör resultatet har livskvalitet hos vuxna med ADHD studerats i olika befolkningar och med olika mätinstrument, exempelvis EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) och Satisfaction with life scale (SF-36).  Slutsats Resultatet visar att diagnosen ADHD påverkar olika aspekter av livskvalitet och att vuxna med ADHD upplever sämre livskvalitet jämfört med övrig befolkning. / Background ADHD is a diagnosis that exists in both children and adults and is today one of the most common neuropsychiatric diagnoses. Although the core symptoms of the diagnosis are difficulties with attention, impulsivity and activity regulation, there are individual variations regarding both the degree of difficulty and the symptom picture. The goal of health care is that the entire population should have equal conditions for both good health and care. An equal distribution of health between the groups in a society is a condition for equal health. Quality of life, which is an individual perception of the life situation, is a tool used to measure health. Thus, knowledge of experiences of quality of life in adults with ADHD is important for achieving the goals of health care and equal health in the population. Aim To shed light on quality of life in adults diagnosed with ADHD. Method A non-systematic literature review, based on 15 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and PsycInfo and have been quality checked in accordance with Sophiahemmet's review template. The results were compiled in an integrated analysis with three main categories and seven subcategories.   Results The results shed light on the quality of life of adults diagnosed with ADHD, regarding physical and mental quality of life, functional quality of life and social quality of life. In the result’s articles, quality of life in adults with ADHD has been studied in different populations and with different measuring instruments, for example EQ-5D, Adult ADHD quality of life (AAQoL) and Satisfaction with life scale (SF-36). Conclusions The result shows that the diagnosis ADHD affects various aspects of quality of life and that adults with ADHD experience a poorer quality of life compared with the rest of the population.

Med tanke på de yrkeserfarenheter vi båda besitter om dokumentation blev det i våra diskussioner om hur dokumentationsarbetet tillämpas i förskolan, synligt att vi till viss del inte delade en gemensam förståelse för innebörden av begreppet dokumentation. Dessa skiljaktigheter som synliggjordes i våra samtal med varandra, väckte en nyfikenhet för diverse tillvägagångssätt för dokumentation och sist men inte minst, syftet med dokumentationsarbetet i förskolan. Frågan om för vems skull vi förskollärare dokumenterar för, upprepade sig åtskilliga gånger. Därav valet av vad vårt gemensamma examensarbete skulle ta sikte på. Studiens intention har varit att få insyn i förskollärares erfarenhetsvärld av dokumentation. Deras kunskaper och resonemang om dokumentationsarbetet i förskolan har varit målet att få fördjupad kunskap om. I enlighet med studiens frågeställningar vill vi nå ett närmande i hur respondenterna för studien resonerar kring detta ämne. Både vad det gäller respondenternas tankemönster om dokumentationens tillvägagångssätt samt vad den ska medföra till barnen. Studiens undersökning görs utifrån fem förskollärare med varierande yrkeserfarenhet och som är verksamma på olika förskolor. Den transkriberade empirin som de enskilda intervjuerna bidragit till, har tolkats samt analyserats och blivit resultatet för studien utifrån barns perspektiv, vuxenperspektiv samt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi vill även framhålla begreppet dokumentation i vårt arbete som ett samlingsnamn för dokumentation och pedagogisk dokumentation. Studien har resulterat till ett synliggörande av att samtliga förskollärare dokumenterar med syfte att fånga barns lärprocesser och hur detta sedan kan utveckla verksamheten vidare. Vi kan också i vår studie se utifrån respondenternas intervjuer, hur dokumentationsarbetet skiljer sig kring de etiska aspekterna. Utifrån det konstruktionistiska perspektivet uppmärksammades respondenternas tankemönster om hur dokumentationsarbetet bör tillämpas med hänsyn till mottagaren av dokumentationen. Resultatet visar att samtliga förskollärare är eniga om att dokumentationsarbete är något positivt för barnens vidare lärande och för reflektionen för det vidare arbetet. Resultatet synliggör även vikten av att hitta ett arbetssätt som tar bort stressen från dokumentationen. Detta för att dokumentationen ska bli ett levande inslag i verksamheten som bjuder in till socialt samspel för alla parter, barn och förskollärare. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för förskollärare då de har för avsikt att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.

Bakgrund Epilepsi är en kronisk sjukdom i hjärnan som drabbar cirka 50 miljoner personer runt om i världen. Sjukdomen kännetecknas av återkommande anfall. Stigmatisering och diskriminering är förekommande vilket kan göra att personer med epilepsi inte kan delta fullt ut i den sociala aspekten. Vårdpersonal har en viktig roll när det gäller att hjälpa personer med epilepsi att hantera ett brett spektrum av utmaningar som kommer med sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med epilepsi med fokus på stresshantering. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Tolv vetenskapliga studier ligger som grund för resultatet inhämtade ifrån databaserna APA PyscINFO och CINAHL. Litteraturöversikten har en deduktiv ansats baserat på vald teoretisk referensram kombinerat med induktiv ansats som utgår från de olika delar av studiernas resultat. Resultat Personer med epilepsi använder emotionsbaserad coping i form av acceptans och positivitet samt isolering och distansering. Problembaserad coping används genom att tillämpa interventioner, försiktighetsåtgärder, livsstilsförändringar, söka behandling och stöd hos andra. Slutsats Stressen av att leva med epilepsi visade sig ha stor påverkan på personernas livskvalité. Emotions- och problembaserad coping användes för att hantera stressen som kommer med sjukdomen. Tillämpningen av dessa metoder är individuella och ser olika ut från person till person. / Background Epilepsy is a chronic illness of the brain which affects around 50 million people around the world. The illness is characterized by recurrent seizures. Stigma and discrimination are rampant which makes persons with epilepsy unable to participate fully in the social aspects of life. Health care providers have an important role in helping persons with epilepsy in the broad spectrum of challenges that comes with the illness. Aim The study aims to describe the experiences of persons living with epilepsy with focus on stress management. Method This study is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Twelve scientific studies were used as the basis for the results taken from databases APA PsycINFO and CINAHL. This literature review has a deductive approach based on the chosen theoretical framework combined with an inductive approach taken from various parts of the result from the chosen scientific studies. Results Persons with epilepsy used emotional based coping in the form of acceptance and positivity as well as isolation and distancing. Problem based coping was used in the form of implementing interventions, precautionary measures, lifestyle changes, finding treatment regimens and support from others. Conclusions The stress of living with epilepsy had a big impact on the person's quality of life. Emotional- and problem based coping was used to handle the stress that comes with the illness. Application of these methods are from an individual’s standpoint and sees different from one person to another.

Bakgrund Antalet personer som diagnostiserats med ADHD har ökat stadigt under de senaste 15 åren. Det har visat sig att många har fått diagnosen först som vuxna. Under senare år har forskning visat upplevelse av lägre livskvalitet hos vuxna med ADHD samt flera konsekvenser av obehandlad ADHD som skilsmässa, ökad risk för missbruk, bilolyckor, olycksfall, depression, ångest och suicid. Syfte Syftet med litteraturstudien var att sammanställa upplevelser och erfarenheter av ADHD hos personer som fått diagnosen i vuxen ålder. Metod Litteraturstudie med kvalitativ design. Med ett perspektiv utifrån vuxna med ADHD har totalt tio vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och Cinahl granskats. Data extraherades, översattes, kondenserades, kodades och tematiserades utifrån grundläggande innehållsanalys. Resultat Analysen av studiernas resultat mynnade ut i tre huvudteman: ADHD påverkade livet som beskriver påverkan av ADHD, Diagnosens betydelse och krokiga väg berättar om tankar och känslor av att få diagnos, samt Erfarenheter av strategi, vård och behandling som skildrar hanteringen av symtom och svårigheter samt upplevelser av erbjuden vård. Slutsats Upplevelser av symtom och svårigheter relaterat till ADHD kan skilja stort mellan människor och kön. Något som måste förstås för att möjliggöra ett arbete utifrån personcentrerad omvårdnad. Stigma och negativa upplevelser av vården ses orsakas av bristande förståelse och okunskap. Varför vikten av attitydförändring i samhället ses som avgörande för god livskvalité och bra bemötande. En kunskapslucka som sågs var kvinnors upplevelse av orsak till senare diagnos, här behövs fortsatt forskning. / Background The number of people diagnosed with ADHD has increased steadily over the past 15 years. It has been shown that many have been diagnosed first as an adult. In recent years, research has shown the experience of a lower quality of life in adults with ADHD as well as several consequences of untreated ADHD such as divorce, increased risk of addiction, car accidents, accidental injuries, depression, anxiety, and suicide. Aim The aim of the literature study was to compile experiences of ADHD in people who received the diagnosis in adulthood. Method Literature review with qualitative design. Based on the perspective of adults with ADHD, a total of ten scientific articles from the PsycInfo and Cinahl databases were reviewed. Data were extracted, translated, condensed, coded and thematized based on basic content analysis. Results The analysis of the results of the studies resulted in three main themes: ADHD affected life which describes the impact of ADHD, The significance of the diagnosis and the winding road talks about thoughts and feelings of being diagnosed, and Experiences of strategy, care and treatment which depicts the coping strategies of symptoms and difficulties as well as experiences of offered care. Conclusion Experiences of symptoms and difficulties related to ADHD can differ greatly between people and gender. Something that has to be understood in order to enable work based on person-centred care. Stigma and negative experiences of healthcare are seen to be caused by lack of understanding and unawareness. Why the importance of attitude change in society is seen as crucial for good quality of life and to be treated well. One knowledge gap that was seen was women's experience of the cause of later diagnosis, here continued research is needed.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en grupp av autoimmuna sjukdomar som idag är ett globalt folkhälsoproblem och ökar i hela världen. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de två huvudsakliga typerna. Symtomsbördan är stor och kan begränsa det sociala livet samtidigt som stigmatisering och känslor av skam är förekommande. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar som bearbetades i en induktiv ansats. Resultat: De unga vuxnas erfarenheter av att leva med IBD sammanställdes i tre huvudkategorier; ”Erfarenheter av psykosocial påverkan”, ”Erfarenheter av behandlingen för inflammatorisk tarmsjukdom” och ”Erfarenheter av stöttning från vård- och omsorgspersonal”. Konklusion: Unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde symtombesvär som gav upphov till känslor av kontrollöshet, skam och begränsningar i vardagen. Erfarenheter av läkemedelsbehandlingarna innehöll upplevelser av otillräcklig effekt, information och efterföljdsamhet. Behandlingen med stomi upplevdes vara symtomlindrande men hade en psykisk påverkan initialt. Informationsgivning och stöttning från hälso- och sjukvården var bristande. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse för dessa erfarenheter och behov hos de unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom. / Background: Inflammatory bowel disease is a group of autoimmune diseases and is today a public health problem that is increasing worldwide. The primary types: Ulcerative colitis and Crohn's disease both affect the gastrointestinal tract. The symptoms can limit social life, stigmatization and feelings of shame are also common. Aim: The aim of this study is to describe young adults experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: This study was a general literature study which includes nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: The young adults experiences of living with inflammatory bowel disease were compiled into three categories; “Experiences of psychosocial influence”, “Experiences of the treatment for inflammatory bowel disease” and “Experiences of support from health care professionals”. Conclusion: Young adults with inflammatory bowel disease experienced symptom distress that gave rise to feelings of lack of control, shame and limitations in everyday life. Experiences of the drug treatments included feelings of insufficient effect, information and compliance. Stoma as a non-pharmacological treatment relieved symptoms but had a psychological impact. Experiences from the healthcare system included lack of information and support. This literature study contributes to the increased understanding of needs to young adults with inflammatory bowel disease.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.

I denna studie har vi undersökt hur maktrelationer gestaltas i bilderböcker. Vårt syfte är att titta på hur bilderböcker ur ett historiskt perspektiv gestaltar maktrelationer mellan barn och vuxna och hur relationerna har förändrats över tid.Vi har studerat bilderböcker från tre olika tidsperioder med kvalitativ text- och bildanalys som metod. Det teoretiska perspektiv vi har utgått ifrån är makt och teorin om det kompetenta barnet. Centralt i vårt teoretiska tänkande är att makt ses som en aktivitet i ständig utövning och förhandling mellan människor.Studiens resultat visar att maktrelationer mellan barn och vuxna i bilderböcker har förändrats över tid. Barn tas på större allvar och tillåts ha mer makt i de nyare bilderböckerna. De vuxnas roll i bilderböckerna har förändrats från att ha framställts som en förebild för barn, till att nästan bli osynliga, och därefter bli mer jämlika i sitt förhållningssätt och i vissa fall även till att bete sig oansvarigt mot barn. Vi hoppas att vårt arbete bidrar till att pedagoger i förskolan blir mer medvetna i sina val av bilderböcker samt reflekterar kring maktrelationer i böckerna eftersom äldre bilderböcker ger en annan slags pedagogisk utmaning än den nyare litteraturen.

The purpose of this study is to investigate the consequences of growing up with maltreatment, neglect, hidden trauma and its impact in adult life. The idea of ​​the study is to make visible the hidden neglect which is not so researched, and which in the worst case can be traumatizing. The work explains maltreatment, neglect and hidden trauma and also its impact and consequences in adulthood. The study is based on autobiographies and on the basis of these, it has been mapped how the upbringing and neglect are exposed, as well as the consequences and the impact it has had on adult individuals. Discovering hidden neglect is difficult and studies show severe consequences in the form of mental illness in adulthood. In cases of neglect or care failure, the connection between the child and the parent is often broken, which in turn can lead to hidden trauma for the child. Even as a professional, it can be difficult to discover hidden trauma because hidden trauma is a combination of several traumatic events, and which usually takes place in the home environment. Furthermore, the study must show how the women, through their upbringing, entailed, both by themselves and society.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom och innefattar både ischemisk stroke och hjärnblödning. Omvårdnaden vid stroke är omfattande och sjuksköterskorna har ett övergripande ansvar över omvårdnaden på strokeavdelningen. För att en god vård ska upplevas för vuxna strokepatienter ska omvårdnaden utformas efter patienternas individuella behov och aktuella tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelser av omvårdnad vid stroke på en strokeavdelning. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserat på nio kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: (1) kommunikativ omvårdnad och (2) patientnära omvårdnad. Första kategorin innehöll två subkategorier och andra kategorin innehöll fem subkategorier. Patienter som har vårdats på en strokeavdelning upplevde att omvårdnaden inte var anpassad efter deras unika behov, förutsättningar och önskemål. Slutsats/konklusion: Vuxna patienters upplevelser av omvårdnad vid stroke bidrar med lärande och förståelse om omvårdnaden vid stroke på en strokeavdelning. Det kan göra att sjuksköterskor kan bli mer medvetna om hur deras ageranden påverkar vuxna patienters vårdupplevelser. / Background: Stroke is a public illness and both includes ischemic stroke and brain haemorrage. Nursing care for stroke is extensive and the nurses have overall responsibility for nursing in the stroke department. In order for adult stroke patients to experience good care, nursing care must be designed according to the patients’ individual needs and current condition. Aim: The aim of the study was to illustrate patients’ experiences of nursing stroke care in a stroke ward. Method: A literature study with an inductive approach based on nine qualitative articles and one article with a mixed method. Results: Two main categories were identified: (1) communicative nursing and (2) close-to-patient nursing. The first category contained two subcategories and the second category contained five subcategories. Patients who have been cared for in a stroke unit felt that the care was not adapted to their unique needs, conditions and wishes. Conclusion: Adult patients’ experiences of stroke care contribute to learning and understanding about stroke care in a stroke ward. This can make nurses more aware of how their actions affect adult patients’ care experiences.

The purpose of this narrative study is to investigate how two former students with mildintellecual disabilities describe the years in special schools, how they talk about theirdiagnosis and how they experienced their identity development. The study aims to examinethe following questions: What told experiences have young adults with intellectual disabilities of their schoollife? What and how do young adults narrate about being diagnosed with intellectualdisabilities? What identity appearances do the young adults make in their narrations?To collect data has the narrative method been used. It is a sort of qualitative researchinterviews that have focus on the story about a person´s life or about selected parts of apersons life. The social constructivist perspective been the theoretical starting point of thestudy. In that perspective the language and the social interaction are prominent for humanidentity development.The study results indicate that young people who have passed special schools experience thatthey have had friends but not friends outside the school. They have grown as people thanks tomanageable challenges. The study shows that it is not sufficiently great intellectualchallengers for the students at special schools. It happens that teachers give misguided supportor takes measures late in the training.It differs when the informants became aware of their disability and how that has affectedthem. The results indicate the importance of understanding and knowledgeable adults in thestudents close during school time and the first time as a young adult. The adults can beteachers, parents, managers and other staff.To share life stories provide a greater understanding into the situation of people withintellectual disorder. This is of importance for special education teachers to createopportunities for each student to optimal development. / Studiens syfte är att undersöka hur två före detta elever med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning beskriver sin skoltid i särskolan (grundsärskola och gymnasiesärskola),hur de berättar om sin diagnos och hur de upplevt sin identitetsutveckling. Studien ämnarbesvara följande frågeställningar: Vilka berättade erfarenheter har de unga vuxna med lindrig intellektuellfunktionsnedsättning av sin skolvardag? Vad och hur berättar de unga vuxna om diagnosen lindrig intellektuellfunktionsnedsättning? Vilka identitetsframträdanden gör de unga vuxna i sina berättelser?För att samla in data har den narrativa metoden använts. Det är en typ av kvalitativforskningsintervju som riktar in sig på att i samtal låta personer berätta om sina liv eller som istudien om valda delar av sina liv. Den teoretiska utgångspunkten för studien är detsocialkonstruktivistiska perspektivet som betonar språket och det sociala samspelets betydelseför människans identitetsutveckling.Resultat visade att unga som har gått i grundsärskola och gymnasiesärskola upplever att dehar haft vänner, men inte utanför skolvardagen, och att skoltiden har gett dem utmaningar somutvecklat dem som människor. Studien visar också att det inte ges tillräckligt storaintellektuella utmaningar för eleverna och att lärare och annan personal ger ibland missriktatstöd eller sätts stödet in sent under utbildningen. Det skiljde sig åt när informanten blevmedvetna om sin funktionsnedsättning och på vilket sätt det har påverkat dem. Resultatetpekar på betydelsen av förstående och kunniga vuxna i ungdomarnas närhet under skoltidenoch den första tiden som ung vuxen, exempelvis lärare, föräldrar, chefer och annan personal.Att ta del av livsberättelser ger en ökad förståelse för människor med intellektuellfunktionsnedsättnings situation. Detta är av vikt för att speciallärare ska kunna skapaförutsättningar för varje elevs möjlighet att utvecklas optimalt