Abstrakt I min c-uppsats vill jag ta reda påhur individen och de sociala relationerna påverkas av att unga vuxna bor hemmalängre. Med hjälp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter såsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrån, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan påverka unga vuxnas boendesituation, men också hur individernaoch de sociala relationerna påverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation påverkar många olika aspekter ibåde den unga vuxnas liv och dennes föräldrar. Arbetsmarknadens brist på jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro där de utesluts från vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlängs och att man inte blir vuxen förränvid 25 års ålder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germänniskan trygghet i en osäker värld. Trygghet skapas även i nära relationermellan till exempel ett barn och dennes förälder. Intervjupersonerna var tiostycken, varav fem unga vuxna och fem föräldrar, där fyra par har släktband. / Abstract In my C-essay,I would like to find out how individual and socialrelations are affected by young adults livingat home longer. Usinga qualitative approachand the hermeneuticcircle, I have looked at various social-psychological aspects such as family organization,parentheses life andliberation. By thetheories of freedom to and from, parentheseslife and familyorganization, I have tried to highlight various aspectsthat can affectyoung adults' livingarrangements, but also how individuals andsocial relations areaffected by the young adults stillliving at home. The conclusion isthat young adultsliving situation affectsmany aspects ofboth the youngadults' lives andhis parents. Sociallack of jobs contributesto young adultsend up in a parenthesislife where theyare excluded from certain venues belonging to adulthood,which contributes to youth is extended and that itdoes not become anadult until age 25. By belonging to an organizationcreated procedures by which the human security inan uncertain world.Security is also created in a close relationship between such a child and his parent. The interviewees were ten,five young adultsand five parents,where four coupleshave family connections.

Syftet med denna studie var att genom en enkät kartlägga socialsekreterares upplevelse av beredskap och förekomst av möten med självmordsnära klienter inom socialtjänsten. I Sverige dör cirka 1100 människor årligen genom suicid och det klassas idag som ett folkhälsoproblem. Enligt forskning, kommer socialsekreterare inom socialtjänsten ofta i kontakt med suicidala klienter men hur dessa möten hanteras har inte studerats i någon större utsträckning. Studiens urval har avgränsats till Stockholm samt tre andra län och enheterna försörjningsstöd och vuxen/beroende valdes ut för närmare granskning. Forskning pekar på olika riskfaktorer för självmord, som exempelvis psykisk ohälsa, socioekonomisk utsatthet eller missbruk, därav valet av dessa enheter. Empirin bearbetades med hjälp av programmet SPSS, genom vilket bi- och univariata analyser utfördes. Resultatet analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning, samt med teori om suicidprevention. Ett av studiens huvudresultat var att många socialsekreterare stöter på självmordsnära klienter. En majoritet av dessa socialsekreterare har träffat en eller flera självmordsnära klienter det senaste året. Vidare visade resultatet att de medverkande i viss utsträckning upplever sig beredda i möten med dessa klienter. En femtedel av de medverkande uppgav att de genomgått utbildning i suicidprevention och resultatet visade att sådan utbildning har positiv påverkan på deras upplevelse av beredskap. / The purpose of this study was to map out social workers’ preparedness and the occurrence of encounters with suicidal clients within the social services, through a survey. Nearly 1100 people in Sweden dies because of suicide every year and suicide is classified as a public health problem. According to research social workers often encounter suicidal clients, but how these encounters are handled have not been studied in any greater degree. The study’s selection was defined to Stockholm and three other counties. The units within the social services that were chosen for further examination were income support and adult/addiction. Research revolving suicide indicate that socioeconomic vulnerability, addiction and mental illness are risk factors connected to suicide, hence the choice of these units. The collected data material was processed by means of SPSS, through which univariate and bivariate analyses have been executed. The results were interpreted by means of earlier scientific findings, as well as theories concerning suicide prevention. One of the main findings that could be extracted from this study was that many social workers encounter suicidal clients. Most of the social workers have met one or several suicidal clients during the past year. The results also implies that the participants believe that they have preparedness to some extent in encounters with these clients. One fifth of the participants state that they have passed training in suicide prevention and the results show that training of such has a positive impact on their experience of preparedness.

Introduktion: Ländryggssmärta är väldigt vanligt och uppskattningsvis kommer ca 60–65 procent av befolkningen i Norden att uppleva ländryggsbesvär under en 12-månaders period. Det finns ett ökat intresse av att använda mindfulness-metoder som exempel Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) för att behandla olika typer av smärta. Forskningen och rekommendationer för mindfulness som behandling vid långvarig ländryggssmärta spretar och det finns enligt socialstyrelsen ett behov av uppdatering av evidensen inom området gällande diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för kroniska ospecifika smärtor. Syfte: Var att beskriva om Mindfulness-Based Stress Reduction är en effektiv metod för att minska smärtintensiteten hos vuxna (18> år) personer med kronisk ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i PubMed för att få fram relevanta artiklar och en kvalitetsbedömning utfördes på inkluderade artiklar. En metaanalys genomfördes för att få en överblick på den genomsnittliga effektstorleken mellan grupperna. Resultat: Totalt sex randomiserade kontrollerade studier (Randomized controlled trial, RCT) inkluderades i litteraturstudien med totalt 902 patienter (män och kvinnor med någon form av kronisk ländryggssmärta (KLRS)) där interventiongruppen var MBRS och kontrollgruppen var usual care (UC, vanlig medicinsk vård) eller ett hälsoutbildningsprogram. Utfallsvariabeln som mättes var smärtintensiteten och metaanalysen uppskattade effektstorlek (SMD, standardiserad medelskillnad) till -0,611och med en heterogenitet på I^2= 92,5%. Diskussion: Ett MBSR- program under åtta veckor visade tendenser på att kunna ge reducerad smärtintensitet hos patienter med KLRS med en medelhög effektstorlek till fördel för MBSR. Den betydande heterogeniteten som observerades minskar relevansen i fynden. Slutsats: Det finns begränsade bevis för om MBSR kan minska smärtintensitet hos patienter med KLRS och standardiserad forskning krävs för att tydligare kunna utvärdera effekterna av en MBSR intervention hos patienter med KLRS. / Introduction: Lower back pain is very common; approximately 60-65 percent of the population in the Nordic region will experience lower back pain during a twelve-month period. There is an increased interest in using mindfulness methods such as Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) to treat different types of pain. The research and recommendations for mindfulness as treatment for chronic lower back pain is varying and there is a need for update of evidence in the field of diagnostics, treatment, rehabilitation and prevention for non-specific chronic pains. Purpose: To describe if MBSR is an effective way to reduce pain intensity in adults (18> years) with chronic lower back pain. Method: A literature review was conducted in PubMed to obtain relevant articles and a quality assessment was conducted on included articles. A meta-analysis was performed to get an overview of the average effect size between the groups. Results: A total of six randomized controlled trials (RCT) were included in the literature study with a total of 902 patients (men and women with some type of chronic lower back pain (CLBP)). In the studies the intervention group was MBRS and the control group was common care (UC, normal medical care) or a health education program. The outcome variable measured was the pain intensity and the meta-analysis estimated an effect size (SMD, standardized mean difference) of -0.611 with a heterogeneity of I ^ 2 = 92.5%. Discussion: An MBSR program preformed during eight weeks showed tendencies of being able to provide reduced pain intensity in patients with CLBP with an average effect size for the benefit of MBSR. The significant heterogeneity which was observed reduces the relevance of the find. Conclusions: There is limited evidence of whether MBSR can reduce pain intensity in patients with CLBP. Standardized research is required to determine more clearly the effects of an MBSR intervention in patients with CLBP.

Bakgrund: När en patient drabbas av hjärtstopp ingår det i allmänsjuksköterskans uppgifter att påbörja HLR för att försöka rädda patientens liv. På allmän vårdavdelning används mer avancerad behandling, så kallad S-HLR. En hjärtstoppsituation kan upplevas skrämmande för sjuksköterskan eftersom hen sannolikt behöver gå från en mer lugn till en akut situation. Det kan kännas påfrestande men kunskap och erfarenhet hjälper hen att agera. Behandlingen av hjärtstopp utförs i team tillsammans med flera professioner vilket innebär att det är viktigt med ett väl fungerande teamarbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda vid ett hjärtstopp på vårdavdelningar. Metod: Som metod valdes en kvalitativ intervjustudie där resultatet baserades på sju semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som besvarade syftet för studien. Resultat: Resultatet visade på att det fanns fyra kategorier som bidrog till upplevelsen av hjärtstopp; ”Kunskap om hjärtstopp” där vikten av utbildning, rutiner och erfarenhet påtalades. ”När hjärtstopp pågår” som innefattar första reaktionen, HLR-situationen och att avbryta HLR. ”Att arbeta i team” bestående av samarbete, trygghet och verktyg för teamet. Slutligen ”Bearbetning efter hjärtstopp” som handlade om debriefing, uppföljning och uppfattning om hjärtstopp. Alla dessa områden bildade tillsammans en uppfattning av hjärtstopp. Slutsats: Hjärtstoppsvård är en påfrestande situation som sjuksköterskan minns länge och det är därför viktigt att avdelningarna arbetar med samtliga kategorier som framkommit i resultatet för att stödja och underlätta för de sjuksköterskor som engageras vid ett hjärtstopp på en vårdavdelning. / Background: When a patient has a cardiac arrest, it is included in the RN's duties to start CPR in order to try to save the patient's life. In the general nursing ward, more advanced treatment, so-called hospital CPR, is used. A cardiac arrest can be daunting for the nurse because they probably need to shift from a calm situation to an emergency situation. It may feel stressful, but knowledge and experience helps the RN to act. The treatment of cardiac arrest is performed in teams with several professions which means that it is important to have a good teamwork. Aim: The aim of the study was to investigate the RN’s experiences of caring for a cardiac arrest occurring at nursing wards. Method: As a method, a qualitative interview study was chosen, based on seven semi- structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis that suited the aim of the study. Result: The result showed that there were four categories that contributed to the experience of cardiac arrest; "Knowledge of cardiac arrest", emphasizing the importance of education, routines and experience. "When cardiac arrest is in progress" that includes the first response, CPR situation, and termination of CPR. "Working in team" consisting of cooperation, safety and instruments for teamwork. Finally, "Processing after cardiac arrest" that involved debriefing, follow-up and perception of cardiac arrest. All of these areas together formed an idea of ​​cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest is an urgent situation that the nurse remembers for a long time, and it is therefore important that the wards work with all categories identified in the results to support and facilitate the nurses engaged in a cardiac arrest in a nursing ward.

Antalet HIV-positiva personer i världen ökar och sjuksköterskor behöver därför ha adekvat kunskap kring hur det är att leva med humant immunbristvirus (HIV). Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen kan upplevas vara extra svårt då dessa individer befinner sig i en känslig övergångsålder. Syftet till denna litteraturstudie var därför att belysa ungdomars och unga vuxnas upplevelser av att leva med humant immunbristvirus (HIV). Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys användes för att få fram resultatet. Totalt identifierades tio olika kategorier vilka resulterade i fyra teman: När livet stannar upp, Jag i relation till andra, Sjukvårdsrelaterade faktorer och När livet går vidare. Att leva med HIV som ungdom och ung vuxen upplevdes vara svårt och påverkades av stigmatisering i samhället. Hemlighetshållande av diagnosen kunde påverka den sexuella hälsan och läkemedelsföljsamheten. Relationerna till sjukvårdspersonalen upplevdes vara betydelsefulla vilket tillsammans med stödgrupper kunde bidra till ett ökat självförtroende och acceptans kring sjukdomen. Rätt kunskap om HIV och ett holistiskt synsätt är vitalt för att sjuksköterskor ska kunna ge en personcentrerad omvårdnad till dessa ungdomar. Mer forskning kring upplevelsen av att leva med HIV behövs. / The number of HIV-positive individuals in the world is increasing and nurses therefore need adequate knowledge about living with human immunodeficiency virus (HIV). Living with HIV as a youth and young adult can be hard since these individuals are in a sensitive transition age. The purpose of this literature study was to highlight the experiences of living with human immunodeficiency virus (HIV) as a youth and young adult. This study is a general literature study where a content analysis was used to reach the results. Ten different categories were identified which resulted in four themes: When life stops, I in relations to others, Health-care related factors and When life goes on. Living with HIV as a youth was found to be difficult and was affected by stigmatization in society. Trying to keep the diagnosis a secret could affect sexual health and drug adherence. Relationships with healthcare professionals were found to be significant, which together with support groups could contribute to increased self-confidence and acceptance about the disease. It’s vital for nurses to have correct knowledge about HIV and a holistic approach to be able to provide a person-centred care. More research on the experience of living with HIV is needed.

Individuella skillnader i val av copingstrategier är en viktig del av stresshantering och i förlängningen sannolikheten att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att predicera copingstrategier utifrån personlighet och vuxen anknytning och att undersöka korrelationer mellan personlighet och vuxen anknytning. 174 vuxna deltagare (män = 40) i åldrarna mellan 19 och 83 år svarade på enkäten som bestod av Big Five Inventory (BFI), Erfarenheter av Nära Relationer (ENR) och Brief COPE. BFI mäter personlighetsdragen enligt femfaktormodellen, ENR mäter anknytningsstil enligt de två dimensionerna undvikande respektive ångestladdad anknytning. Brief COPE mäter coping enligt 14 delskalor som kan delas in i problemfokuserad, känslofokuserad och dysfunktionell (undvikande) coping. Resultat avseende korrelationer visade att det fanns en negativ korrelation mellan undvikande anknytning och vänlighet, extraversion samt samvetsgrannhet. Undvikande anknytning och neuroticism korrelerade positivt. Ångestladdad anknytning var svagt negativt korrelerad med samvetsgrannhet samt positivt korrelerad med neuroticism. Ingen av anknytningsstilarna var signifikant korrelerade med öppenhet. Multipla regressionsanalyser visade att extraversion, öppenhet, samvetsgrannhet och undvikande anknytning predicerade problemfokuserad coping. Känslofokuserad coping predicerades av neuroticism och extraversion. Extraversion och undvikande anknytning predicerade socialt stöd. Självanklagelse predicerades av neuroticism. Neuroticism och ångestladdad anknytning predicerade dysfunktionell coping. Personlighet och anknytning kunde tillsammans predicera problemfokuserad och dysfunktionell coping samt socialt stöd. Anknytning bidrog med unik varians för coping utöver personlighetsdimensionerna. Dock bidrog anknytning med relativt lite förklarad varians även om resultatet var signifikant. / Individual differences in choosing coping strategies are an important part of stress management, thereby affecting the risk of health problems related to stress in the long run. The purpose of this study was the prediction of coping strategies from personality and adult attachment and the examination of correlations between coping and adult attachment. 174 adult participants (men = 40) in the ages between 19 and 83 answered a survey comprised of the Big Five Inventory (BFI), Experiences of Close Relationships (ECR) and Brief COPE. BFI measures personality according to the five-factor model. ECR measures attachment according to the two dimensions of avoidant and anxious attachment. Brief COPE measures coping according to 14 subscales which may be divided into problem-focused, emotion-focused, and dysfunctional (avoidance) coping. Results regarding correlations show that there is a negative correlation between avoidant attachment and agreeableness, extraversion, and conscientiousness. There was a positive correlation between avoidant attachment and neuroticism. No significant correlation between attachment and openness was found. Multiple regression analyses show that extraversion, openness, conscientiousness, and avoidant attachment predicted problem-focused coping. Neuroticism and extraversion predicted emotion-focused coping. Social support was predicted by extraversion and avoidant attachment. Neuroticism predicted self-blame. Dysfunctional coping was predicted by neuroticism and anxious attachment. Together, personality and attachment predicted problem-focused and dysfunctional coping, as well as social support. Attachment added unique variance compared to personality alone. However, even though significant, the unique variance contributed by attachment was relatively small.

Bakgrund Autismspektrumtillstånd [AST] har ökat i prevalens över tid. Tidigare har inte vuxna diagnostiserats med AST. Idag diagnostiseras allt fler i vuxen ålder. Att diagnostiseras med AST först i vuxen ålder medför en ökad risk för komorbida tillstånd. I och med att allt fler diagnostiseras med AST i vuxen ålder är det av intresse att förstå hur sen diagnostisering av AST kan upplevas. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av att diagnostiseras med autismspektrumtillstånd i vuxen ålder. Metod En icke systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning. De inkluderade artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys. Resultat Datan resulterade i fyra huvudkategorier; Erfarenheter från livet före diagnosen, Den diagnostiska processen, Den känslomässiga upplevelsen av att få diagnosen samtDiagnosens påverkan på livet. Resultatet påvisade en komplex emotionell upplevelse med flertalet upplevda barriärer till diagnostisering av AST hos personer i vuxen ålder. Upplevelsen av diagnosens betydelse varierar. Flera studiedeltagare fann stort värde i sin diagnos och upplevde att diagnosen har stor påverkan på livet samt ger ett nytt perspektiv. Andra studiedeltagare upplevde att diagnosen inte förändrat deras liv särskilt mycket. Slutsats I föreliggande studie framkommer en ökad känsla av sammanhang för en majoritet av personer som diagnostiseras med AST i vuxen ålder. Vidare belyser denna litteraturöversikt att den komplexa upplevelse som en sen diagnostisering innebär kräver individuellt anpassade stödåtgärder som i dagsläget upplevs som bristfälliga. / Background Autism spectrum condition [ASC] or Autism spectrum disorder [ASD] is increasing in prevalence. Historically adults were not diagnosed with ASC. Today it is getting more common to receive the diagnosis as an adult. Comorbidities are common within the autism spectrum. Diagnosis of ASD in adulthood increases the risk of comorbidities. Since ASDs are getting more common world wide and more people are being diagnosed in adulthood it is of relevance to highlight the experiences of getting the diagnosis in early, mid and late adulthood.  Aim This study aimed to highlight experiences of being diagnosed with ASD in adulthood.  Method Non-systematic literature review based on 16 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. All included scientific articles underwent a quality review. The included articles were analyzed through an integrated analysis. Results The data resulted in four main categories; Experiences from before the diagnosis, The diagnostic process, The emotional experience of receiving the diagnosis and The diagnosis’ impact on life. The results indicate a complex emotional experience. The results indicated a complex emotional experience with several perceived barriers to diagnosing ASC in adults. The experience of the significance of the diagnosis varies. Several study participants find great value in their diagnosis and feel that the diagnosis has a major impact on life and gives a new perspective. Other study participants felt that the diagnosis did not change their lives and their perspective.  Conclusions In the present study, an increased sense of coherence emerged for most individuals diagnosed with ASD in adulthood. Furthermore, this literature review highlights that the complex experience that a late diagnosis entails requires individually adapted support measures, of which are currently perceived as deficient.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad. / Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval sistaårsstuderande på högskolan upplever denna livsfas och sig själva utifrån fenomen som transition, identitetsprövande och vuxenblivande. Forskningsmetoden är kvalitativ och datainsamling gjordes genom semistrukturerade individuella intervjuer med sex studenter på olika ingenjörsprogram vid Kungliga tekniska högskolan. Insamlat datamaterial analyserades med Tematisk analys. Resultatet visar att studenterna upplever en påtaglig förändring i denna livsfas vilket för in dem i en period av såväl förhoppningar och tvivel kring framtiden. Livsfasen innebär också ett aktivt identitetsprövande kring potentiella framtida yrkesroller och rollen som vuxen. Dessa upplevelser presenteras i en deskriptiv del. Vid en djupare analys av upplevelserna framkommer att studenternas upplevelser är ambivalenta där sökandet kan beskrivas som dialektiska rörelser mellan motstridiga tankar och känslor. Detta beskrivs som tre ambivalenta teman; 1. Vilsenhet visavi tydlighet. 2.  Begränsad visavi fullkomnad yrkesidentitet samt 3. Ansvarsfullhet visavi kravlöshet. Resultaten diskuteras utifrån teorier om transition och vuxenblivande men tar främst fasta på såväl inre och yttre faktorer som är centrala i perioder av identitetsutforskande. Bland annat används Maricas identitetsstatusmodell som utgångspunkt där det konfliktfyllda i identitetsutveckling också lyfts fram. Studenternas ambivalens föreslås bland annat förstås utifrån fenomenet individuation med prövande mellan autonomi och närhet. Ett tema som ofta är centralt i identitetsutveckling, i synnerhet för unga vuxna. / Periods of more active identity exploration is assumed to be particularly in focus for the young adult individual. Several components of identity is consolidated during this phase of life, where finding a professional identity is central. For Young adult students completing a long higher education and facing the professional life, a process of exploration about potential future professional roles is likely to occur. The step into professional life can also be experienced as a further step into adulthood. The purpose of this study is to investigate how a selection of last year university students experiences this transition on the basis of phenomena like transition, identity exploration and adulthood. The research method is qualitative and data was collected through semi-structured individual interviews with six students in various engineering programs at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. Data was analyzed through thematic analysis. The results show that students experience a significant change in this phase of life which makes them enter into a period of both hopes and doubts about the future. The life-phase also initiates a period of active identity exploration about potential future professional roles and the role as an adult. These experiences are presented in a descriptive part. A deeper analysis shows that students' experiences are ambivalent where their identity exploration can be described as dialectical movement between conflicting thoughts and emotions. These are referred to as three ambivalent themes: 1. Disorientation versus clarity. 2. Limited versus complete professional identity and 3. Responsibility versus permissiveness. The results are discussed based on theories of transition and emerging adulthood, but primarily cover both internal and external factors that are crucial in periods of identity exploration. The result is related to Marcia’s identity status model and also highlights the conflictual dynamics in identity development. Students' ambivalence is suggested to be understood as a phenomenon of individuation with a testing between autonomy and intimacy. A theme that is often central to identity development, especially for young adults.

The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.