Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående. / Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.

This thesis explores the experiences and practices of disaster relief volunteers. This thesis is based on ethnographic fieldwork conducted over a period of fifty-three days in the summer of 2007 at the post-hurricane Katrina Lower Ninth Ward of New Orleans, Louisiana. Through innovative practices and a commitment to the principle of “solidarity not charity” volunteers produce not just material aid, but an ideology of social justice. This thesis is also an exercise in engaged scholarship in that the author directly participated in the disaster relief effort as a volunteer.

The main contribution of this thesis concerns the application of the Luttinger-Ward formalism to the study of the thermodynamical properties of nuclear matter. This formalism is devoted to compute the different thermodynamical potentials from the Green's functions and therefore offers a consistent theoretical framework within which the microscopic as well as the macroscopic properties of nuclear matter can be treated at the same level.In this thesis, the Luttinger-Ward formalism has been applied to nuclear matter within two different approximations. The Hartree-Fock approximation leads to unrealistic results, but it is very useful to check the validity of the formalism in the mean-field case. Within the ladder approximation, the application of the Luttinger-Ward formalism leads to analytical results for the thermodynamical potentials in terms of the microscopical properties of the system. Therefore, using the Self-Consistent Green's Function scheme, which offers a realistic description of nuclear systems at the microscopical level, one obtains a set of microscopical properties (spectral functions, NN interaction in the medium, etc) which can be used directly in the calculation of the thermodynamical observables of dense matter.In particular, in this thesis special attention has been paid to the computation of the entropy of a system of correlated nucleons within the dynamical quasi-particle approximation. From this quantity, the free energy as well as other thermodynamical potentials of the system have been computed, leading to a full characterization of nuclear matter at the macroscopic level. In addition, the thermodynamical consistency of the approach has been shown by means of the microscopic and macroscopic chemical potentials. Finally, the liquid-gas phase transition of nuclear matter has been studied at a qualitative level. / La principal contribució d'aquesta tesi ha estat l'aplicació del formalisme de Luttinger-Ward a l'estudi de les propietats termodinàmiques de la matèria nuclear. Aquest formalisme permet obtenir els diferents potencials termodinàmics a partir de les funcions de Green i constitueix doncs un marc teòric consistent en què les propietats microscòpiques i macroscòpiques de la matèria nuclear poden ser tractades al mateix nivell.En aquesta tesi, el formalisme de Luttinger-Ward s'ha aplicat a la matèria nuclear per a dues aproximacions diferents. En l'aproximació de Hartree-Fock, els resultats obtinguts són poc realistes, però permeten comprovar la validesa del formalisme en el cas del camp mig. En l'aproximació d'escala, l'aplicació del funcional de Luttinger-Ward dóna resultats analítics per als potencials termodinàmics a partir de les propietats microscòpiques del sistema. D'aquesta manera, mitjançant l'esquema de Funcions de Green Autoconsistents, que ofereix una descripció realista del sistema nuclear a nivell microscòpic, obtenim una sèrie de propietats microscòpiques (funcions espectrals, interacció NN en el medi nuclear, etc) que poden ser utilitzades directament en el càlcul dels observables termodinàmics de la matèria densa.En particular, en aquesta tesi hem fet èmfasi en el càlcul de l'entropia d'un sistema de nucleons correlacionats en l'aproximació de quasi-partícula dinàmica. A partir d'aquesta quantitat, s'han obtingut l'energia lliure i altres potencials termodinàmics del sistema, fet que ens permet caracteritzar-lo a nivell macroscòpic. A més, s'ha demostrat la consistència termodinàmica de l'aproximació a partir de càlculs del potencial químic macroscòpic i microscòpic. Finalment, s'ha estudiat de manera qualitativa la transició líquid-gas de la matèria nuclear. / RESUMEN:La principal contribución de esta tesis concierne la aplicación del formalismo de Luttinger-Ward al estudio de las propiedades termodinámicas de la materia nuclear. Este formalismo permite obtener los diferentes potenciales termodinámicos a partir de las funciones de Green y constituye por lo tanto un marco teórico consistente en el que las propiedades microscópicas y macroscópicas de la materia nuclear pueden ser tratadas al mismo nivel.En esta tesis, el formalismo de Luttinger-Ward se ha aplicado a la materia nuclear para dos aproximaciones distintas. En la aproximación de Hartree-Fock, los resultados obtenidos son poco realistas, pero permiten comprobar la validez del formalismo en el caso del campo medio. En la aproximación de escalera, la aplicación del funcional de Luttinger-Ward da lugar a resultados analíticos para los potenciales termodinámicos a partir de las propiedades microscópicas del sistema. De este modo, mediante el esquema de Funciones de Green Autoconsistentes, que ofrece a una descripción realista del sistema nuclear a nivel microscópico, obtenemos una serie de propiedades microscópicas (funciones espectrales, interacción NN en el medio nuclear, etc) que pueden ser usadas directamente en el cálculo de los observables termodinámicos de la materia densa.En particular, en esta tesis se ha prestado especial atención al cálculo de la entropía de un sistema de nucleones correlacionados en la aproximación de quasi-partícula dinámica. A partir de esta cantidad, se ha obtenido la energía libre, así como otros potenciales termodinámicos del sistema, lo que nos permite caracterizarlo a nivel macroscópico. Así mismo, se ha demostrado la consistencia termodinámica de la aproximación a partir de los cálculos del potencial químico macroscópico y microscópico. Finalmente, se ha estudiado de forma cualitativa la transición líquido-gas de la materia nuclear.

Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen. Metoden var systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Materialet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flertalet patienter upplever överflyttningen positivt och de tolkar den, som att de blivit bättre. Ett antal patienter upplever överflyttningen med omedvetna känslor, antingen har de minnesluckor, eller ser de överflyttningen som en normal händelse i vårdkedjan. Ett fåtal patienter upplever överflyttningen som mycket traumatisk, de drabbas av oro och ångest, sk”flyttstress”. De oroar sig över hur de ska klara sig på vårdavdelning, känner sig enormt hjälplösa och har en rädsla över att bli ”glömda” på sitt rum och inte få den hjälp, de anser att de behöver. Slutsatsen av litteratur studien är att ett fåtal patienter upplever stor oro och ångest, när de ska lämna intensivvårdsavdelningen (IVA). Det är de patienter som varit svårast sjuka, oftast med multiorgansvikt och en lång vårdtid på IVA. Det är dessa patienter vi måste hjälpa till bättre livskvalitet vid en överflyttning till vårdavdelning. Förslagsvis utarbetas ett samarbete mellan mottagande vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Information upplever patienterna, som enormt viktig. En väl informerad patient är också en trygg patient. Anhöriga görs mer delaktiga i vården och är de välinformerade blir de ett stort stöd för patienten.

Background¡G Ventilator-dependent patients have a great and far-reaching impact on families. Their primary caregivers, who are usually the ventilator-dependent patients¡¦ families, have played important roles during the caring process. Those caregivers are burdened with a lot of responsibility and pressure. It is crucial to find out how to assist the caregivers within selected methods of caring and to provide them with suitable needs in order to reduce their psychological burden. Therefore, the purpose of this study is to explore the related factors and to compare the burden and the needs of the primary caregivers in respiratory care ward and home care on long-term ventilator-dependent patients. Design¡G The survey adopts cross-sectional and purposive sampling by using a structured questionnaire to collect information. Both Burden and Needs Questionnaire¡¦s reliability is respectively 0.923 and 0.943; their KMO is 0.828 and 0.829 ; their Expert Validity (CVI) is 0.88 and 0.91. The questionnaire has reached the ideal value of reliability and validity. The sampling subjects are from respiratory care ward and home care centers in southern Taiwan. Total 260 out of 280 questionnaires are returned (the response rate has reached 92.9%) and there are 241 valid samples. The questionnaires are used for data collection and are divided into four sections; ¡§patient basic information¡¨ , ¡§family basic information¡¨, ¡§caregiver burden scale¡¨, and ¡§caregiver need scale ¡¨. The collected data is analyzed with descriptive statistics-test, one-way ANOVA, Pearson¡¦s correlation and multiple regressions by using SPSS Windows version 12.0. Result¡G (1) Patients from Home-care centre are normally younger in comparison with the patients from respiratory care wards; their average usage of mechanical ventilator is 30.98 month longer; they tend to have more conscious and tracheotomy patients. According to the demography, these two groups of the patients have a significant difference. (2) The average age of primary home care and respiratory care ward caregivers is 50¡ã52; most of them are female; most of the care givers are the patients¡¦ children. (3) "Physiological burdens" and "physiological needs" of home care centers caregivers are greater than the caregivers in respiratory care ward. They have reached a significant difference in statistic. (4) The primary caregivers have a declining health, and their workload and demands are increasing. (5) There is a significant positive correlation between the primary caregivers¡¦ burden and needs. (6) Base on the numbers of admitting to the ICU, the hospital and the current health status of the primary caregivers; the workload is predictable. Conclusion¡G Hopefully the result of this study can provide the Government to formulate a long-term-care insurance. Focus on providing the services to different needs for the caregivers; reduce the caregivers¡¦ burden on caring the mechanical ventilator patients. Also, to provide health care workers and respiratory therapists to implement on transferring patients to respiratory care ward and to offer further health education for the primary caregivers of home care centers.

In this thesis, conformal transformations in d and two dimensions and the results of conformal symmetry in classical and quantum field theories are reviewed. After investigating the conformal group and its algebra, various aspects of conformal invariance in field theories, like conserved charges, correlation functions and the Ward identities are discussed. The central charge and the Virasoro algebra are briefly touched upon.

<p>Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kommunikation med närstående vid palliativ vård på somatiska vårdavdelningar. En kvalitativ metod har använts och åtta sjuksköterskor på tre olika medicinavdelningar har intervjuats. I resultatet framkom fyra huvudteman i sjuksköterskornas upplevelser av kommunikationen, att vilja skapa relationer, att vara ärlig, att kunna ge stöd och att bli berörd, dessa relaterades till nio teman. Konklusionen visade att sjuksköterskorna tycker det är viktigt att visa värdighet i hennes sätt att kommunicera till närstående. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare behöver förbättras för att kommunikationen inte ska begränsas till närstående.</p> / <p>Palliative care is a total care at a time when the disease is no longer responsive to curative treatment. Palliative care is available at home, at hospice, palliative units or in hospitals. In year 2003 almost 35 000 people of 80 000 people died at Swedish hospitals. In the palliative care nurses are caring for both patients and relatives. Relatives need individual support and want more information and involvement in the care. Nurse’s experiences of communications can sometimes be difficult and stressful. The aim of the study was to describe nurse’s experiences of communication with relatives in palliative care on somatic wards. A qualitative method was used, and eight nurses at three different medical wards have been interviewed. Four themes were found in the result of the nurse’s experiences of communication, to create relations, to be honest, to give support and to become touched. The conclusion showed that the nurses are concerned to show dignity in the communication to relatives. Communication between nurses and doctors needs to be improved because the nurses shouldn’t be limited in the communication to the relatives.</p>

No description available.

No description available.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen.   Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys.   Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt. Sjuksköterskorna har olika upplevelser, både negativa och positiva, av den kommunikation som finns med läkare under rondsituationer. Att arbetsleda är svårt dels på grund av utbildningens otillfredsställande förberedelser och dels på grund av svårigheterna att som ny personal på arbetsplatsen förväntas ta kommando och för första gången leda en annan yrkesgrupp.   Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera rondsituationer på grund av bristande struktur samt problematik i rollen som arbetsledare för omvårdnaden. Kommunikation och samarbete mellan läkare och sjuksköterska har stor betydelse för rondens utgång. Omvårdnad upplevs generellt vara nedprioriterat i förhållande till medicinsk vetenskap. / Objective: The study aims to examine newly qualified female nurses' experiences regarding the ward round and leadership role.   Method: Qualitative descriptive study. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using content analysis.   Results: Graduate nurses are experiencing difficulties in managing the round and the leadership role. Despite their nursing responsibilities they experience a lack of priority in nursing, and that most time is spent to distribute and perform medical prescriptions in their daily work. The workplace has no structure and practical guidance regarding rounds, which is also perceived as deficient during the education. There is insufficient knowledge and time to prepare for a round in the best way. The nurses have different experiences, both positive and negative, of the communication with doctors during round situations. The leadership role is difficult partly because of inadequate preparation and training. Also because of the difficulties in which the newly graduated nurse in the new workplace is expected to take command, and for the first time take the lead of a different profession.   Conclusion: Newly graduated nurses are experiencing difficulties in managing the ward round due to lack of structure as well as problems in the leadership role of nursing. Communication and cooperation between doctors and nurses are of great importance for the round outcome. Nursing is generally perceived to not be prioritized in relation to medical science.