Bakgrund: Frekvensen av amning har över tid sjunkit. Amning har betydande hälsofördelar för både mor och barn. Bröstmjölk anses vara extra viktigt för sjuka nyfödda och/eller prematura barn som vårdas på neonatalavdelning. Barnsjuksköterskan behöver ha kunskap om bröstmjölk och kan behöva ge stöd till föräldrarna på vägen mot en etablerad amning. Motiv: Det finns flera studier som belyser mödrars upplevelse av stöd vid amning samt upplevelsen av amningsstöd till friska fullgångna barn. Författarna vill därför med denna studie belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i mellersta Sverige. Semistrukturerade intervjuer användes och totalt deltog åtta kvinnliga barnsjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras med hjälp av tre teman och åtta subteman. Barnsjuksköterskan upplevde vissa utmaningar i att ge stöd vid amning till mödrar. Rätt förutsättningar och goda kunskaper ansågs som viktigt. Mer utbildning behövs för att hålla sig uppdaterad med ny forskning. Konklusion: Stöd vid amning är en komplex arbetsuppgift för barnsjuksköterskan. I studien synliggörs utmaningar i kultur- och språkbarriärer samt i mor och barns mående. Att ha tid och att modern har en vilja till att amma beskrevs som viktiga förutsättningar. Mer kunskap och utbildning efterfrågas. Ytterligare forskning rekommenderas för att kunna applicera föreliggande studie i ett större sammanhang. / Background: The frequency of breastfeeding has decreased over time.Breastfeeding has significant health benefits for both mother and child. Breastmilk is considered extra important for sick newborns and/or premature babieswho are cared for in a neonatal ward. The pediatric nurse needs to haveknowledge about breast milk and may need to provide support to the parents onthe way to an established breastfeeding. Motive: There are several studies that shed light on mothers' experience ofbreastfeeding support and the experience of breastfeeding support for healthyfull-term children. The authors therefore want with this study to shed light onpediatric nurses' experience of providing support when breastfeeding in aneonatal ward. Aim: The purpose of the study is to shed light on pediatric nurses' experienceof providing support during breastfeeding in a neonatal ward.Methods: The study was conducted in a neonatal ward in central Sweden.Semi-structured interviews were used and a total of eight female pediatricnurses participated. The collected data was analyzed with qualitative contentanalysis. Result: The results of the study are presented using three themes and eightsubthemes. The pediatric nurse experienced certain challenges in providingsupport during breastfeeding to mothers. The right conditions and goodknowledge were considered important. More training is needed to maintainthe competence and even stay up to date with new research. Conclusion: Support during breastfeeding is a complex task for the pediatricnurse. The study highlights challenges in cultural and language barriers aswell as in the mood of mother and child. Having time and the mother having adesire to breastfeed were described as important conditions. More knowledgeand education are required. Further research is recommended in order to beable to apply the present study in a larger context.

Bakgrund: Överföringen mellan en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning utgör en stor risk gentemot patientsäkerheten och är en stor utmaning då dessa patienter är de sjukaste i vårdkedjan. Förflyttningen innebär en stor förändring för patienten då de har skapat sig en trygghet i platsen på intensiven som de då kommer att fråntas. Brister i flytten kan orsaka ett lidande för patienten, öka risken för återinläggning på intensivvårdsavdelningen vilket innebär att patientsäkerheten äventyras. Patienters upplevelse av förflyttningen har därför stor betydelse för möjligheterna för förbättring.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att flyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematiskt sökförfarande och kvalitativ ansats med 10 vetenskapliga artiklar som grund genomfördes. Analysen inspirerades av Bettany-Saltikov och McSherrys tolkning av innehållsanalys.  Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier. Kategorierna var Skillnader i vårdmiljön, Rädsla inför det okända, Behovet av att ha en copingstrategi och Kommunikationens betydelse. Slutsats: Det framkom att patienterna upplevde att det fanns en stor brist i förberedelserna och informationen innan flytten. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för eventuella kommunikationsbrister mellan patient och sjukvårdspersonal på intensiven vilket kan användas i förbättringsarbete mot en mer personcentrerad och patientsäker vård. / Background: The transfer between the intensive care unit and general ward is a big risk towards patient safety and a huge challenge since these patients are the sickest and most vulnerable in the care chain. The transfer means a major change for the patient since they’ve created a sense of security in the intensive care unit that they will be deprived of. Flaws in the transfer may cause a suffering for the patient and increase the risk of readmission in the intensive care unit, which means that patient safety is compromised. Therefore, patients experiences of the transfer process have a major importance for the opportunities for improvement. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of being transferred from an intensive care unit to the general ward. Method: A literature review with a systematic search procedure and a qualitative approach with 10 scientific articles has been made. The analysis is inspired by Bettany-Saltikov and McSherry’s interpretation of content analysis.  Result: Four categories emerged from the analysis: Differences in the care environment, Fear of the unknown, The need of having a coping strategy and The importance of communication. Conclusion: The patients experienced that the preparations and information were a huge flaw in the transfer process. Further research could increase the understanding of any communication deficits between the patient and the healthcare staff in the intensive care unit, which can be used in improvement work towards a more person-centered and patient-safe care.

Bakgrund: Anestesisjuksköterska är ett avancerat yrke som ställer höga krav på kompetens och självständighet. Forskning visar att nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever stress och otrygghet i sin nya profession. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid på en operationsavdelning. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt tio anestesisjuksköterskor, från två medelstora och ett litet sjukhus i Mellansverige, inkluderades i studien. Studien har använt ett ändamålsenligt urval. Genom semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från samlades data in. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur anestesisjuksköterskornas beskrivningar framkom fyra huvudkategorier; den nya professionen, personlig utveckling, erfarenhet och organisatoriska faktorer och totalt tio subkategorier; att vara ny anestesisjuksköterska, att uppleva ansvar, att ha prestationskrav, känna tilltro till egen förmåga, att känna arbetsglädje, att utvecklas, brist på erfarenhet, erfarenhet skapar trygghet, brist på stöd från organisationen samt stöd från organisationen. Studien visar att anestesisjuksköterskorna upplevde sin första tid på en operationsavdelning som påfrestande men även som intressant och utvecklande. Nya arbetsuppgifter och stort ansvar upplevdes som betungande i början. Bristen på erfarenhet var stundtals påfrestande men stöd från kollegier bidrog till att majoriteten av anestesisjuksköterskorna upplevde trygghet. Då bristande stöd ökade deras upplevelse av otrygghet och ensamhet, framkom en önskan om mentorskap och mer handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Slutsats: Föreliggande studie beskriver nyexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelse och resultatet visar att stress och en känsla av ensamhet präglade den första tiden. Bristande erfarenhet kunde vara påfrestande men med stöd från kollegier upplevde de en ökad trygghet. Resultatet visar att det fanns en önskan om mer stöd i form av mentorskap och handledning under anestesisjuksköterskornas första tid. Överlag ger studien en ökad förståelse för hur nyexaminerade anestesisjuksköterskor upplever sin första tid. / Background: To be a Nurse Anesthetist is advanced and involves high demands for competence and independence. Research has shown that newly graduated nurse anesthetists experience stress and insecurity in their new profession. Aim: The study was aimed to describe how newly graduated nurse anesthetists experience their first time at a surgical ward. Method: Descriptive design with qualitative approach. A total of ten nurse anesthetists from two middle-sized and one small hospital in Sweden were included in the study. Purposive sampling has been used. The data were collected by semi-structured interviews with help from an interview guide. The data have been analyzed with a qualitative content analysis. Findings: The nurse anesthetist’s descriptions in the interviews were sorted in to four main categories and ten subcategories. The main categories were; The new profession, Personal development, Experience, and Organizational elements. The subcategories were: Newly graduated nurse anesthetist’s, To have responsibility, Performance anxiety, Belief in own ability, Job satisfaction, To progress, Lack of experience, Experience creates security, Lack of support from the organization and Support from the organization. The nurse anesthetists describe their first period at the surgical ward as demanding but also interesting and stimulating. New assignments and the large responsibility were described as burdensome at first. The lack of experience was at times hard to deal with but the support from the organization increased their feelings of security. In the study, nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching, as lack of support increased their feelings of insecurity and loneliness. Conclusion: The study describes how newly graduated nurse anesthetists’ experience feelings of stress and loneliness during their first period in a surgical ward. Lack of experience was demanding at first but with support from colleagues their feelings of security increased. The results show that newly graduated nurse anesthetists’ wanted more support in the form of mentorship and coaching. The study provides a deeper understanding of how newly graduated nurse anesthetists’ experience their first period in a surgical ward.

Collaborative practice in the healthcare system is of global interest to become cost-efficient and adaptable towards health care needs due to more complex challenges and shortages in qualified health workers. Health-sciences education should provide interprofessional education to promote learning for collaborative practice in their curricula. The interprofessional training ward is one form of interprofessional education in the clinical setting. Previous studies in the field of interprofessional education focused on self-reports by students. The focus on students leads to a lack of the supervisor´s perspective in interprofessional education. The aim of this study is to get insides of the supervisor´s perspective on how they perceive their work. This study was conducted with a qualitative methods approach with semi-structured interviews. Main results of this study were in different areas. Power relations between managers, supervisors, and students show a big impact about supervisor´s work satisfaction from appreciation from the managers. Supervisors usually feel appreciated by students but lack of appreciation from managers can lead to distress and decreased satisfaction. Supervisors go through different stages during their work period: First they have low confidence in their job role, after a period of time they are confident, but after a long period of time they can get tired of their work. The conclusion is even though the interprofessional training wards have already a lot of positive aspects, the managers should always remember themselves to support this kind of setting. Without the support of the managers, the whole project decreases its quality and the supervisor’s satisfaction.

Bakgrund: Fysisk vårdmiljö på psykiatriska slutenvårdsavdelningar erfars positivt och negativt. Dock undersöks sällan huruvida miljön erfars främja eller hämma återhämtning. Syfte: Beskriva hur personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård erfar den fysiska vårdmiljöns betydelse för återhämtning. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio deltagare som nyligen varit inlagda på psykiatrisk slutenvårdsvårdsavdelning. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultat: Det erfars främjande för återhämtningen att få uppleva ljus när det känns mörkt, att uppleva avdelningens miljö inbjudande, att få hjälp att komma till ro samt att få känna liv med hjälp av växter i den fysiska vårdmiljön. Det erfars hämmande för återhämtningen att känna sig begränsad av att dela rum med andra, att inte få möjlighet till en god sömn, att känna frustration när inget stimulerar samt att uppleva miljön som fängelselik. Slutsatser: Det är inte stora renoveringar eller interiör som är centralt i resultatet. Snarare handlar det om tanke bakom utformningen, som kan främja gemenskap, social interaktion och valmöjligheter. Utformningen kan skapa trygghet och underlätta återhämtningsprocessen. Sjuksköterskan behöver tänka steget längre och väga in den fysiska vårdmiljön som betydelsefull för återhämtningen och med de medel som finns skapa en återhämtningsfrämjande miljö för varje enskild person. / Background: Physical care environment in psychiaric wards experienced positively and negatively. However, it is rarely investigated whether the environment is experienced to promote or inhibit recovery. Purpose: Describe how people who are cared for in psychiatric inpatient care experience the importance of the physical care environment for recovery. Method: Semi-structured interviews with ten participants who have recently been admitted to a psychiatric inpatient ward. Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Results: It is experienced to promote recovery to experience light when it feels dark, to experience the ward's environment inviting, to get help to calm down and to feel life with the help of plants in the physical care environment. It is experienced as inhibiting the recovery to feel limited by sharing a room with others, not to have the opportunity for a good sleep, to feel frustration when nothing stimulates and to experience the environment as prison-like. Conclusion: It is not major renovations or interiors that are central to the result. Rather, it is about thought behind the design, which can promote community, social interaction and choices. The design can create security and facilitate the recovery process. The nurse needs to think one step further and consider the physical care environment as important for recovery and with the means available to create a recovery-promoting environment for each individual person.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Många patienter anländer till akutmottagningen med tecken på sepsis. Andra försämras under tiden de ligger på avdelning av samma orsak. Sepsis är ett allvarligt tillstånd i behov av omedelbar behandling och ofta svårt att identifiera. Internationella och nationella riktlinjer består av tidskritiska åtgärder men riktar sig mot den medicinska behandling läkare ska utföra trots att sjuksköterskor ofta är de som först kommer i kontakt med patienten, både på akutmottagningen och på avdelningen. Sjuksköterskans roll är knapphändigt undersökt i forskningen.   Syftet med studien var därför att belysa sjuksköterskors upplevelser av att identifiera och omhänderta patienter med misstänkt sepsis.   Metoden var induktiv, genom 12 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning och på en generell medicinavdelning och det erhållna materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultatet visade att sjuksköterskor ser sig som ansvariga för att identifiera patienter med sepsis och som de som utför större delen av de åtgärder som är nödvändiga för snabb behandling. Vidare uttryckte sjuksköterskorna att denna process flyter bra fram till ordinationen av antibiotika där dröjsmål ofta uppstår. Ett annat problem som identifierades var de resurser som behövs för den kontinuerliga övervakning septiska patienter är i behov av.   Slutsatsen var att riktlinjer bör rikta sig mot all involverad personal med tanke på den stora roll sjuksköterskor förefaller ha för utförande av vården. Metoder för att uppnå god övervakning bör undersökas. / A lot of patients arrives at the emergency department with signs of sepsis. Some deteriorate while being in a ward for the same reason. Sepsis is a serious condition that needs immediate treatment and is often hard to identify. International and national guidelines include timecritical actions but they are directed towards the medical treatment delivered by doctors despite the fact that nurses often are the ones that first get in contact with the patient, both at the emergency department and in the ward. The role of the nurse is briefly explored in research. The aim of this study was therefore to illustrate the experiences of nurses involved in identifying and caring for patients with suspected sepsis. The method used was inductive, through 12 semistructured interviews with nurses at an emergency department and in a general medical ward and the data retrieved was then analyzed using qualitative data analysis. The result showed that nurses see themselves as having responsibility for the identification of patients suffering from sepsis and as being the ones who perform the majority of actions necessary for their timely treatment. Furthermore, they expressed that the process runs smoothtly until the point of ordering antibiotics where a delay often occurs. Another problem identified was the resources necessary for the continious monitoring that septic patients need. In conclusion, guidelines should be directed towards all of the personell involved, based on the big role nurses seem to have for the delivery of care. Ways to achieve good monitoring should be explored.

In January this year, Region Västerbotten announced that the maternity ward in Lycksele would be closed until further notice. This paper is a case study of the closure of the maternity ward in Lycksele, located within the rural parts of northern Sweden. Previous research has focused on maternity ward closures in Canada and Australia whereas studies on maternity wards in northern Sweden is limited. Since large parts of northern Sweden consist of sparsely populated areas, the closure of Lycksele BB has resulted in women having to travel long distances to receive care. This paper seeks to provide a deeper understanding of the consequences of the closure of Lycksele BB by examining (1) what feelings women experience and how they manage these feelings, (2) the consequences of the maternity ward closure on women’s physical and mental health and (3) the consequences of the maternity ward closure in relation to the rural parts of northern Sweden. This study has been carried out by using a qualitative approach by conducting semi-structured interviews with two pregnant women, two mothers, and two midwives. The findings in this study show that women develop strategies to mitigate feelings of insecurity and anxiety. Both pregnant women and midwives create strategies to feel a stronger sense of control in an otherwise unpredictable situation. This contributes to major consequences for women’s mental and physical health as women are faced with new challenges, affecting their reproductive health and care. The findings also show that the closure of Lycksele BB is only a stepping stone for further welfare cuts which can result in people moving away from these sparsely populated areas. This study concludes that the issue goes beyond the closure of the maternity ward in Lycksele and raises bigger questions around the future of the rural parts of northern Sweden.

ABSTRACT SOLID GOLD OCTOBER MAY 2012 CHRISTOPHER S. WARD, B.F.A., MASON GROSS SCHOOL OF THE ARTS, RUTGERS UNIVERISTY, NEW BRUNSWICK M.F.A., UNIVERSITY OF MASSACHUSETTS, AMHERST Directed by: Professor Dara Wier This thesis is a collection of poems.