Global ETD Search

1	Normkollision mellan skatteavtal och intern rätt : - särskilt om interna motverkansåtgärder / Rule competition between tax treaties and domestic law : - especially about domestic anti-avoidance rules Agic, Elif January 2012 (has links) I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör även OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 års revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frågan om förhållandet mellan interna motverkansåtgärder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansåtgärder ska ges företräde om det föreligger klar bevisning på att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref. 112 ansåg HFD att nationell rätt kan ges företräde framför ett skatteavtal om lagstiftaren gett klart uttryck för att syftet med den nya lagen är att den ska tillämpas oberoende av skatteavtalet. Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida interna motverkansåtgärder utgör ett rättfärdigat skäl till att förvägra alternativt begränsa de skattefördelar som följer av ett skatteavtal, samt att analysera hur HFD dömt inom området för normkollision mellan skatteavtal och intern rätt. De slutsatser som presenteras i denna uppsats är att en transaktion som kränker interna motverkansåtgärder inte alltid kränker ett skatteavtal, vilket innebär att det kan föreligga situationer då motverkansåtgärder och skatteavtal kan stå i konflikt med varandra. Om det är ett legitimt skäl att ge företräde till interna motverkansåtgärder beror på vilket synsätt man har på åtgärderna. Det ena synsättet är att en stat skulle bryta mot sina folkrättsliga förpliktelser om interna motverkansåtgärder skulle ges företräde före ett äldre skatteavtal. Det andra synsättet är att det anses som ett legitimt skäl eftersom åtgärderna då skulle hindra skattskyldigas försök till skatteflykt vilket inte hindras av skatteavtalet. / In the ruling of RÅ 1996 ref. 84, it appears that in addition to the rules of interpretation arising under the Vienna Convention, it should also be given importance to the OECD Model Convention and its Commentary in the interpretation of tax treaties. The 2003 revision of the Commentary on Article 1 of the OECD Model Convention highlights the relationship between domestic anti-avoidance rules and tax treaties. The Commentary states that the domestic anti-avoidance rules should be given preference if there is clear evidence of a tax treaty abuse. In the ruling of RÅ 2010 ref. 112 HFD pronounced that national law may take precedence over a tax treaty if the legislature gave clear expression to the objective of the new law that it shall apply irrespective of the tax treaty. The purpose of this thesis is to analyze whether domestic anti-avoidance rules is a legitimate reason to deny or limit the tax benefits of a tax treaty, and to analyze how HFD ruled in the area of rule competition, between tax treaties and domestic law. The conclusions presented in this thesis is that a transaction that violates domestic anti-avoidance rules not always violate tax treaties, which means that there may be situations where they conflict with each other. If it is a legitimate reason to give preference to domestic anti-avoidance rules depends on what position you have to the measures. One aspect is that a state would violate its obligations under international law if it would give preference to anti-avoidance rules before older tax treaties. The other aspect is that it is to be considered a legitimate reason since this would prevent tax payers attempt to evade tax which is not prevented by the tax treaty. Normkollision skatteavtal interna motverkansåtgärder Wienkonventionen OECD:s modellavtal
2	Mänskliga rättigheter - kan de försvaras utifrån ett utilitaristiskt perspektiv? Lundström, Anna, Wåhlin, Sara January 2011 (has links) AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective. Mänskliga rättigheter Utilitarism Barnkonventionen FN Barnsoldater Wienkonventionen Västsahara Självbestämmande Folkmord Rwanda Social Sciences Samhällsvetenskap
3	RÅ 2008 ref. 24 vs RÅ 2010 ref. 112 : Tax treaty override på svenska? Nilsson, Ulrika January 2011 (has links) Sammanfattning För att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal. Likväl väljer vissa stater att ge den interna rätten företräde vid en kollision och detta ses således som ett avtalsbrott, en tax treaty override enligt folkrätten. Att en nationell domstol åsidosätter bestämmelser i ett dubbelbeskattningsavtal har en negativ effekt på det inhemska såväl som det internationella skattesystemet, vilket oundvikligen leder till en osäkerhet för skattskyldiga. HFD meddelade 2008 en dom som utgjorde en treaty override. Domen ledde till många debatter och allt tyder på att det var ett misstag från HFD:s sida. Då HFD endast två år senare meddelade en dom med motsatt utfall uppkommer fråga hur förhållandet mellan dubbelbeskattningsavtal och svensk rätt egentligen ser ut idag samt vilka konsekvenser HFD:s motsägelsefulla domar kan leda till. Risk för att andra nationer kommer avstå från att ingå dubbelbeskattningsavtal med Sverige uppkommer då det föreligger en osäkerhet om Sverige har för avsikt att följa ingångna avtal då stater ingår bilaterala avtal baserat på en tilltro till motpartens ambitioner och vilja att leva upp till sina åtaganden. Tax treaty override dubbelbeskattningsavtal RÅ 2008 ref. 24 Rå 2010 ref. 112 Wienkonventionen Commercial and company law Affärsrätt Financial law Finansrätt
4	The Vienna Convention of 1983: context, failure and aftermath / Wienkonventionen 1983: kontext, misslyckande och följder Farrell, Gerard January 2021 (has links) This thesis examines the Vienna Convention on succession of States in respect of State Property, Archives and Debts, which was adopted in 1983 but subsequently failed to enter into force as too few states ratified it. Attention is given to the section of the Convention concerned specifically with the fate of archives in state succession, and the reasons why most of the major western nations, in particular those who had formerly or still possessed colonies, voted against the text. Given that this thesis analyses the failure of the Convention largely in terms of the political and historical circumstances surrounding it, particular attention is given to the context of decolonisation and Third World activism which sought to combat the neocolonial order which followed decolonisation, as well as the relative decline in power of the Third World during the debt crises of the 1980s. The context of historical efforts to resolve archival disputes and create legal frameworks in which to do so is also examined, before considering some of the most irreconcilable points of contention at the conference itself in part three. The concluding section considers some of the criticism leveled at the conference in its aftermath, in particular claims from those western nations which voted against it, while looking at both the subsequent consequences of this failure and the prospects for future agreements. This is a two years master's thesis in Archival Science. / Denna uppsats granskar Wienkonventionen om statssuccession med avseende på statlig egendom, arkiv och skulder, som antogs 1983 men därefter inte trädde i kraft eftersom alltför få stater ratificerade den. Fokus läggs på den del av konventionen som berör statsarkiv specifikt, och skälen till varför de flesta av de stora länderna i väst, särskilt de som tidigare eller fortfarande hade kolonier, röstade emot avtalet. Med tanke på att denna uppsats analyserar misslyckandet av konventionen till stor del med avseende på de politiska och historiska omständigheterna kring den, ägnas särskild uppmärksamhet åt kontexten av avkolonisering och tredje världsaktivismen som försökte bekämpa den neokoloniala ordningen som följde avkoloniseringen, såväl som den relativa maktminskningen i tredje världen under skuldkrisen på 1980-talet. Kontexten för historiska försök att lösa arkivtvister och skapa rättsliga ramar för att göra det undersöks också. Sedan diskuteras några av de mest oförenliga ståndpunkterna vid själva konferensen i del tre. I den avslutande delen granskas en del av den kritik som riktades mot konferensen i dess efterdyningar, särskilt påståenden från de västländer som röstade emot den, samtidigt som man tittar på de efterföljande konsekvenserna av detta misslyckande och utsikterna för framtida avtal. Vienna Convention of 1983 Disputed archives Decolonisation Neocolonialism Third World international law codification UNESCO ILC ‘Migrated Archives’ Algeria Kenya Wienkonventionen 1983 omstridda arkiv avkolonisering neokolonialism tredje världen internationell rätt kodifikation UNESCO ILC ’Migrated Archives’ Algeriet Kenya Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
5	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) <p>Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter?</p><p>Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet.</p><p>Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori.</p><p>Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN.</p><p>EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare.</p><p>I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen.</p><p>En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas.</p><p>Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder.</p> FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt
6	FN-stadgan och Europarätten : En studie av fallet Somaliasvenskarna och de mänskliga rättigheterna beträffande genomförandet i EU av säkerhetsrådets resolutioner om intelligenta sanktioner Denikson, Daniel January 2007 (has links) Vilket rättssystem har enligt folkrätten företräde vid konflikt mellan folkrätten från FN, Europakonventionen och gemen-skapsrätten, beträffande giltigheten av säkerhetsrådets resolutioner för bekämpande av den internationella terrorismen, i förhållande till mänskliga rättigheter? Säkerhetsrådets resolutioner har ändrat karaktär när det gäller att bekämpa världens terrorism. Genom så kallade intelligenta sanktioner är säkerhetsrådets mål nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har någon rätt till rättvis rättegång, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker på mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrättens regler om jus cogens och säkerhetsrådet har förklarat att i kampen mot terrorismen är det nu tillåtet att med alla medel slå tillbaka hot mot fred och säkerhet. Mänskliga rättigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företräde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillämpning av principen lex posterior derogat priori. Dock har det tillskapats ett rättssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rätten, med ett starkare skydd för mänskliga rättigheter; i synnerhet egendomsrätten och rätten till rättvis domstolsprövning. Vid tillämpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företräde framför de generella reglerna från FN. EG-domstolens förstainstansrätt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig själv och unionen som bunden av FN:s stadga och säkerhetsrådets resolutioner och därmed åsidosatt egendomsskyddet och rätten till rättvis rättegång för unionsmedborgare. I fallet går rätten emot tidigare praxis från EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rådet en kompetens som inte står att utläsa i fördragen. En oroväckande fråga är vilka rättigheter som kommer att inskränkas framledes. För framtiden bör unionen sätta en tydlig gräns för när de mänskliga rättigheter som man under så lång tid byggt upp skall kunna inskränkas. Medlemsstaterna bör anta en gemensam ståndpunkt där man deklarerar att gemenskapens grundläggande rättigheter och friheter inte kan inskränkas på godtyckliga grunder. FN FN-stadgan mänskliga rättigheter befogenhet internationell folkrätt traktaträtt EG-rätt EU-rätt europakonventionen europadomstolen EU EG-domstolen EKMR Wienkonventionen förordning frysning tillgångar egendomsskydd rättssäkerhet domstolsprövning legitimitetsproblem europarätt företräde FN-resolution terrorism internationell fred säkerhet rättssystem kompetens-kompetens laglighetseffekt listning somaliasvenskarna talibaner al-quaida al-barakaat musketörsprincipen washingtonfördraget jus cogens cameron afghanistan externa säkerhetsrådet relationer förteckning världsordning kumulerad rättslig grund verksamma rättsmedel försvar legalitetskontroll sanktionskommitten immunitet domstolsprövning terrorister godtycklighet grunder traktat rättspraxis internationella domstolen resolutioner intelligenta sanktioner European law EU-rätt

1

Page generated in 0.1328 seconds