The purpose of this study is to examine managers' perceived influence on informal learningwithin their work team in a digitalized work environment. The study uses a qualitative methodwith the empirical material gathered using interviews. The data was, after the interviews, interpreted using a hermeneutic orientation. The study's informants are department managers in knowledge intensive workplaces from five different organizations. The results have been interpreted with the help of Illeris (2004) model of workplace learning. After analyzing theempirical data, four themes can be identified: resources, communication, culture and relationship oriented leadership. The result indicates that the informants have a good understanding of what it takes, both from the organization and from their perspectives as managers to enable informal learning. Because of the ever-changing digital work-environment,where remote work is frequent, a fully functioning communication for ideal learning is missing according to the informant's liking. Furthermore the digitized work environment is still in itscrate and that new technical solutions to enable informal learning are being developed continuously in all of the informants organizations. It is harder to establish cohesiveness and organizational culture with work being remote, because there is, for example lack, of everyday conversations. Instead, focus lies on purpose driven conversations and meetings and not at all the spontaneous meetings that happen when people are on site physically. The conclusion is thus that the digital tools are very much established. There is constant development to integrate and digitize training to simplify the informal learning, even if remote work occurs. Organizations and work content is in a transformational phase and has been put to the test during the covid-19 pandemic. What we can identify is that remote work is not changing the way we work all that much. Instead, it is dissolving the physical workplace. The result of these changes is the lack of cohesiveness and the everyday conversations which are fundamental and paramount to establish informal learning. / Studien syftar till att bidra med kunskap om hur chefer anser att de kan påverka till informellt lärande i en digital arbetsmiljö. Undersökningen är av en kvalitativ metod - empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer. Empirin tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Informanterna är avdelningschefer för kunskapsintensiva arbetsbefattningar på fem olika organisationer. Resultaten tolkas med hjälp av Illeris (2004) modell för arbetsplatslärande. Efter den insamlade empirin analyserats identifieras fyra teman: resurser, kommunikation, kultur och relationsorienterad. Resultatet indikerar att informanterna har en god uppfattning av vad som krävs både från organisation och i deras position som chef för att möjliggöra informellt lärande. I en alltmer digital arbetsmiljö där distansarbete är frekvent, saknas en fullt fungerande kommunikation för att möjliggöra ett idealt lärande enligt informanternas tycke. Den digitala arbetsmiljön är i sin linda och nya tekniker för att möjliggöra informellt lärande sker kontinuerligt på flera av organisationerna. Informanterna indikerar även att det är svårare att etablera en samhörighet och gemensam kultur vid distansarbete eftersom den kommunikationen är begränsad. Det blir mer fokus på syftesdrivna samtal och möten, och inte alls lika spontana möten som kan genomföras när samtliga är på plats fysiskt. Slutsatsen är således att de digitala verktygen är starkt etablerade, och det jobbas på att integrera och digitalisera utbildningar för att göra det enklare att etablera det informella lärandet även om distansarbete uppstår. Organisationer och arbeten är i en omställningsfas och har satts på sin spets nu under covid-19 pandemin. Det vi ser är att arbetet i sig inte förändras med distansarbete utan att det snarare handlar om en upplösning av den fysiska arbetsplatsen. Med detta kommer en avsaknad av samhörighet och spontan kommunikation som är grundläggande för att etablera det informella lärandet.

Dagens arbetsmarknad kännetecknas av ständig rörlighet av arbetskraft och en generationsväxling som under de närmsta åren kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft. Under sådana omständigheter är det viktigt att säkra att de kompetenser som organisationers medarbetare innehar stannar kvar även om enskilda medarbetare väljer att lämna organisationen. För att säkra dessa kompetenser var kompetensöverföring en central fråga att arbeta med. Svensk sjukvård är inget undantag från denna verklighet, utan är i stort behov av att attrahera nya och kompetenta medarbetare. För att säkra att nya medarbetare får den kompetens som behövs för organisationens verksamheter, är individuella och organisatoriska villkor för kompetensöverföring under inskolning varit viktiga faktorer. Vi har studerat medarbetares upplevelser av vad som villkorar kompetensöverföring under inskolningsprocessen på Norrlands universitetssjukhus. Utifrån tidigare forskning har vi definierat begreppet kompetens genom faktorerna motivation, kunskap, färdigheter, erfarenheter, nätverk och värderingar. Dessa har utgjort grunden för genomförandet av denna studie. Vidare har strukturer som HR-strategier, handledar- och mentorskap samt inskolning identifierats. Strukturerna har studerats ur perspektivet att dessa utgör villkor för hur kompetensöverföring genom inskolning kan ske. Resultaten av studien visade på att alla ovan beskrivna villkor påverkade hur kompetensöverföring sker. Samtliga deltagare upplevde även att kompetensöverföring genom inskolning är ett område som bör ges stort fokus i syfte att säkerställa god och hög kvalité så väl ur medarbetar- som medborgarperspektiv.

The attention toward organizational learning has increased in last twenty years according to present studies and researches. Organizations have to cope with rapidly changing world and they have to find ways how to succeed in it. This study endeavors to find answers whether and how learning can be supported and accepted in the working environment and what can be improved to do so. Leaders are put into the centre of the interest due to their close effect on their followers. The subject of the study is a Czech located branch of a Dutch bank. The participants of the study come from one of the department. The investigation took place in a form of structured interviews. The results showed that leaders' behavior that was oriented toward learning could significantly influence learning of the subordinates. It was also found that transformational leadership style was applied more often than other styles of leadership by the leaders. Learning was perceived very positively by all the respondents. The study suggests possible implications and a potential future research orientation. Key words Leadership, leaders, workplace learning, improving learning

The concept of competence summarizes requirements for knowledge and skills that are required for individuals, companies, organisations and nations to function effectively and in a timely manner. The growth of the service society in parallel with today’s rapid knowledge and technology development and increased processional competition has resulted in competence becoming a central concept in education and management. The development has meant a greater focus on external efficiency (to do the right things), which means that human performance, competence, nowadays are a prerequisite for delivering value to the customer. The improvement has been carried out at Liseberg which is one of Sweden’s most visited tourist destinations. The work has been delimited to the housing department and the working group reception. The reception is one of three working groups that are active in the department and is responsible for the guest’s stay at Liseberg’s residential facilities, Lisebergsbyn and Askim Stand. Before the improvement, a preliminary study was carried out that identified improvement possibilities in the training process of new employees to the reception. The preliminary study showed a great variation in the result and the experience of the execution of the training, which was considered an urgent improvement as the department is driven by human performance. Therefore, the aim of the improvement has been to improve the training process within the workgroup reception by clarifying working techniques and ensuring competence. Investigations of the present education process, how the work techniques can be clarified and how the competence can be ensured have been used to achieve the aim of the study. The result indicates that the working group has a common understanding of what needs to be taught and why it is important, however when and how a work task should be taught. The training process is currently not process-focused or defined, among other things, lacking management processes completely, which explains the employees’ experience of lack of structure and focus. The process function in such a way, as allowing the responsible managers to plan the work process themselves. The results also show that the managers’ motivation and self-confidence to their own competence to carry out the work with the process are varied. The study concludes that the training process needs to be process-focused, have management processes and add a supervisor course to the existing support process to ensure the necessary competence needed, as well as unifying and clarifying the working techniques. The working group also needs to clarify roles and expectations linked to the process’s activities and apply situational based management to the operative part of the process. / Kompetensbegreppet sammanfattar krav på kunskaper och färdigheter som krävs för att individer, företag, organisationer och nationer ska fungera ändamåls- och tidsenligt. Tjänstesamhällets framväxt parallellt med dagens snabba kunskaps- och teknikutveckling och ökad konkurrens har resulterat i att kompetens har blivit ett centralt begrepp inom utbildning och ledning. Utvecklingen har inneburit ett större fokus på yttre effektivitet (att göra rätt saker) vilket gör att mänsklig prestanda, kompetens, numera är en förutsättning för att leverera värde till slutkund. Förbättringsarbetet har utförts på Liseberg som är ett av Sveriges mest besökta turistmål. Arbetet har avgränsats till boendeavdelningen och arbetsgruppen reception. Receptionen är en av tre arbetsgrupper som är verksamma på avdelningen och ansvarar för gästernas vistelse på Lisebergs boendeanläggningar, Lisebergsbyn och Askim Strand. Innan förbättringsarbetet utfördes en förstudie som identifierade förbättringsmöjligheter i upplärningsprocessen av nyanställda till receptionen. Förstudien visade på en stor variation i resultatet och upplevelsen av upplärningens genomförande, vilket ansågs som en angelägen förbättring då avdelningen drivs av mänsklig prestanda. Syftet med förbättringsarbetet har därmed varit att förbättra upplärningsprocessen inom arbetsgruppen reception genom att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Undersökningar av hur upplärningsprocessen ser ut i dagsläget, hur arbetssätt kan tydliggöras samt hur kompetensen kan säkerställas har således använts för att uppnå syftet.Resultatet visar att arbetsgruppen har en gemensam bild av vad som ska läras ut och varför det är viktigt, däremot saknas en tydlighet kring när och hur ett moment ska läras upp. Upplärningsprocessen är i nuläget inte processfokuserad eller definierad, bland annat saknas ledningsprocesser helt vilket förklarar medarbetarnas upplevelse av bristande struktur och fokus. Processen har uttalade ansvariga, på det operativa planet, och som även själva bestämmer hur de ska lägga upp arbetet med processen. Resultatet visar även att motivationen och självförtroendet till den egna kompetensen att utföra arbetet med processen är varierande bland medarbetarna.Studiens slutsatser är att upplärningsprocessen behöver processfokuseras, införa ledningsprocesser och komplettera nuvarande stödprocesser med en handledarutbildning för att tydliggöra arbetssätt och säkerställa kompetens. Arbetsgruppen behöver även tydliggöra roller och förväntningar kopplade till processens aktiviteter samt tillämpa situationsbestämd ledning av den operativa delen av processen.

This research report describes an illuminative evaluation study of the workplace learning component of the Diploma in Animal Health, a vocationally-oriented qualification offered by the University of South Africa (Unisa). In illuminative evaluation, a programme is studied by qualitative methods to gain an in-depth understanding of its "instructional system" – its intended teaching arrangements, as well as its "learning milieu" – the actual sites of learning interaction; this results in a rich description of the programme that allows "matches" and "mismatches" between the instructional system and learning milieu to be uncovered. In this study, this approach was applied to investigate the instructional system through document analysis, and the learning milieu through interviews, observation and a student questionnaire. The data revealed a number of "matches" but also "partial matches". Matches included the immersion of students in an actual work environment where they fully participated in real work activities; this generally allowed them to be work-ready on graduation, as intended. Partial matches included the component's intentions to have a well-functioning co-operative relationship, to have a curriculum that is fully relevant to student workplaces, and to have designated mentors who provide both academic and personal support; all these intentions were only partially achieved in the learning milieu. In uncovering these matches and partial matches the illuminative approach provided in-depth insights into the workplace component that might not have been obtained by using another evaluation methodology.

Trots en ökad efterfrågan i samhället på insatser för att stötta nyanlända i språkutveckling, och därmed även att ta sig in på arbetsmarknaden, finns i Sverige begränsad forskning kring handledning av nyanlända inom industrisektorn. Syftet med denna studie är att bringa kunskap i förutsättningar för arbetsplatslärande hos nyanlända inom industrisektorn, med fokus på språkinlärning. Detta görs genom att undersöka följande frågeställningar; Hur föreskrivs yrkesintroduktion gå till? Hur förhåller sig handledare till processer för nyanländas språkinlärning? Hur förhåller sig handledare till processer för inkludering av nyanlända? Vilka förutsättningar ger yrkesintroduktioner för nyanländas arbetsplatslärande inom företagen?Metoderna för att undersöka fenomenet är dels kvalitativa intervjuer av sex handledare för nyanlända på yrkesintroduktioner på tre olika företag inom industrisektorn, samt en text- och dokumentanalys av fyra stöddokument som har tagits fram av Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) kring handledning av nyanlända.   Genom ett teoretiskt ramverk baserat på Etienne Wengers teori om gränsland och mäklarskap inom ”Communities of Practices” (2000) tolkas resultaten från undersökningarna. Några av de slutsatser som dras är att handledarna på företagen främst arbetar med praktisk upplärning av arbetsuppgifter och språkinlärning som fokuserar på inlärning av enskilda yrkesbegrepp. Djupare diskussioner kring normer och värderingar samt ”mjuka värden” hindras på grund av bristande språkkunskaper hos de nyanlända. Bristande kunskap i hur gemensamma aktiviteter för kunskapsutbyten kan ske utmärker även handledarskapet, och förslag på sådana aktiviteter saknas även i stöddokumenten. En sista slutsats är att om varken staten eller företagen själva kan stötta handledare i hur olika människors kunskaper kan tas tillvara på och hur mångfald ska utnyttjas så blir språket inom industrier inte bara en säkerhetsfråga, utan en samhällsfråga. / Despite an increased demand in society for effortsto support newly arrived immigrants in language development, and getting a way in to the labor market, there is a limited research in Sweden on mentorship of immigrants in the industrial sector. The aim of this study is to bring knowledge into the prerequisites for workplace learning among immigrants in the industrial sector, with a focus on language learning. This is done by examining the following questions;How are professional introductions precribed to be implemented? How do supervisors relate to processes for language learning of the immigrants? How do supervisors relate to processes for inclusion of immigrants? What are the prerequisites for professional introductions for immigrant´s workplace learning within the companies?The methods for examining this phenomenon are partly qualitative interviews of six mentors of immigrants at professional introductions at three different companies in the industrial sector, as well as a document analysis on four steering documents that have been provided by the YA-delegation.   The results of the study are interpreted through a theoretical framework based on Etienne Wenger's (2000) theory of boarders and broakers within the theory of ”Communities of Practice”. Some of the conclusions that are drawn are that the mentors at the companies mostly work with practical training of tasks, and language learning that focuses on separate technical terms. Deeper discussions on norms and values​ ​​are hindered by the lack of broader language skills of the immigrants. Lack of knowledge in how joint activities for knowledge sharing can be taken place characterizes the mentorships, and this aspect is also lacking in the state’s governance documents. One final conclusion is that if neither the state nor the companies themselves can support mentors in how different people's knowledge can be utilized and how diversity should be utilized, the language within industries will not only be a security issue, but a social issue.

The focus of this work-based action research project was attempts to change practice in an Australian manufacturing facility. The setting is a medium sized light manufacturing operation responding to the new commercial realities of the globalised and deregulated Australian marketplace. The analogy of a sandcastle facing the rising tide is used to assist the reader associate with the destructive threat that globalisation brings to Australian manufacturing. In an attempt to maintain profitability amidst unprecedented competition, the organisation has published a manufacturing improvement strategy designed to raise productivity and assure its future viability. Consistent with the objectives of this strategy, the project examines processes for changing practice within the organisation. Specifically, the project aimed to implement change using the Global Manufacturing Strategy as a guide, to increase the capacity of the managers who were accountable for the implementation of the Strategy. to improve the productivity and profitability of the company and to make a contribution to professional knowledge, in particular, the way that change is facilitated in an Australian manufacturing setting. Set within this local context, constructionist-learning techniques are implemented and their effectiveness assessed. The influence of power relationships on practice are analysed from data derived through workplace conversations and questionnaires. The paper concludes that under the threat of job losses, change in practice was limited. Manager-researcher role tension and the associated knowledge, power, time and ethical conflicts impacted the processes of collaborative learning and the rate of change in practice. It is suggested that collaborative change may be limited to situations where there are tangible benefits for all parties. As the profitability squeeze continues to slowly and relentlessly tighten, a depressing outlook is envisaged for those employed at the factory.

<p><p>Föreliggande studie har haft till syfte att utifrån ett deltagarperspektiv få en förståelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning av de nyanställda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frågeställningar som behandlas är, vad som karaktäriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanställda beskriver att de lärt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, på vilket sätt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanställdas inbäddning på arbetsplatsen samt vilka omständigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbäddning för den nyanställde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strävan efter en förståelse för deltagarnas föreställningar om introduktionsaktiviteterna. Förståelsen har skapats  genom en pendling mellan del och helhet i en hermeneutisk cirkel. En metodtriangulering har tillämpats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Designen har inneburit fyra delar, där dagbokstudier och intervjuer med nyanställda har varit den huvudsakliga insamlingsmetoden för empirin. Resultaten har diskuterats med stöd av tidigare forskning om introduktion av nyanställda samt genom att applicera kognitiva och kontextuella lärandeteorier. Studiens resultat har utmynnat i en modell som visar vilka omständigheter  i de formella och informella introduktionsaktiviteterna som möjliggör och begränsar ett lärande och inbäddning av de nyanställda. Möjligheter till lärande och inbäddning gynnas av trygghet, aktivt deltagande, legitimitet och utveckling. Begränsningar till lärande och inbäddning utgörs av osäkerhet, passivt deltagande, utanförskap och stagnering. Dessa möjligheter och begränsningar för lärande och inbäddning förhåller sig till varandra i en cirkulär process, där kontexten inverkar.</p></p>

<p>This thesis is about information technology for learning and acquiring of work knowledge among production workers in a manufacturing company. Focus is on production or factory workers in workplaces where the job workers do have a routine character. The thesis builds upon a research project aiming at developing an information system for learning and acquiring of work knowledge among production workers. The system manages manufacturing related operational disturbances and production workers use the system to learn from operational disturbances in such a way that workers do the job grounded on knowledge of prior disturbances. The thesis covers intervention measures aiming at integrating learning and work by developing an information system. The thesis presents and elaborates on the process and outcome of such a development. The empirical work in this thesis is based on an action case study research approach.</p><p>The thesis proposes three interrelated aspects concerning use of information technology for learning and acquiring work knowledge among production workers. Such aspects are the (a)work practice, (b)learning and acquiring of work knowledge and (c)information systems.</p><p>These aspects must be considered as a coherent whole to seek to integrate learning and work (i.e. to create a learning environment). The work practice sets the scope for workplace learning (to what extent learning takes place at work). The scope for learning is related to for example, machinery and equipment, management and the organizing principle of work. Learning and acquiring of work knowledge is related to in what ways workers learn about the job. Information systems must be in alignment with the practice and the ways workers learn and acquire work knowledge.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske. Det upplevs att Landstinget Halland är generösa vad gäller utbildningsutbud. Det finns även en upplevelse att de själva kan påverka vilka utbildningar de vill gå. Det tre största svagheterna som hindrar kompetensutveckling är tid, brist på resurser, och kraven uppifrån organisationen. Detta tror vi påverkar möjligheten till kompetensutveckling på grund av att tidsbrist hindrar respondenterna från att vara kreativa och reflektera under sitt arbetsplatslärande. När det sparas pengar dras det in på bemanning och detta hämmar lärandet då färre medarbetare ska göra samma arbete på mindre tid och slutligen kraven uppifrån minskar medarbetarnas handlingsutrymme, vilket påverkar dess personliga utveckling och arbetstillfredsställelse. Respondenterna upplever att de har en stor frihet under ansvar då de kan påverka och vara delaktiga i beslut som rör deras vårdenhet. De upplever även att Landstinget Halland är en trygg och stabil organisation, vilket bidrar till högre arbetstillfredsställelse och att medarbetarna vill stanna och utvecklas.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine the possibilities to competence development within two different departments at the country council of Halland. This is done to obtain an understanding of the existing preconditions for learning and competence development within the above mentioned organization. The purpose of the study is to get an answer to the following questions: (1) How does the employees of the country council of Halland view their abilities to develop new competence themselves? (2) How are the healthcare units learning within the workplace structured? (3) What are the precondition for learning within the workplace? (4) How are the co-workers within the country council of Halland attracted to staying and at the same time given the opportunity to develop themselves? To get an answer to these questions we have conducted nine individual interviews with respondents in different professions within the country council of Halland. The outcome of these interviews shows that the respondents view their possibility to develop competence as good and that there is a good climate for learning. They also show that there is an adequate infrastructure that enables learning whithin the country council of Halland. It was also found that there is a wide selection of different educations made available to the employees. The employees also find that there is a great deal of freedom when it comes to individual choices and preferences among these educations. The three main weaknesses to be able to develop competence were found to be lack of time and resources for participating in various courses and educations along with the demands from the management. We believe that the lack of time hinders tha respondents being creative and reflective during their workplace learning. When cutbacks are done within the organization they are not seldom done in the number of staff which hampers the learning due to the fact that fewer employees are to conduct the same tasks within a smaller timeframe. At the same time the respondents feel that they have a lot of freedom to act and that they also have the possibility to influence and be a part of the decisions taken that effect their own workunit. In conclusion, tha employees of the country council of Halland view their own organization as stabile and reliant which contributes to a high level of satisfaction and that the employees are willing to stay and develop themseves within the organization.</p>