Att kommunicera är en viktig del i förskolans utbildning och undervisning. De yngsta barnen, ett till två år, kommunicerar främst genom kroppsspråk, gester och mimik. Därför har denna studie fokuserat på att genom förskollärarnas livsvärldar undersöka hur förskollärare förstår och upplever de yngsta barnens kommunikation under utformningen av planerad undervisning. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka upplevelser har förskollärare av att tolka de yngsta barnens olika sätt att kommunicera? Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av att ta tillvara på de yngsta barnens kommunikation för att utforma planerad undervisning utifrån barnens intressen? Frågeställningarna är formulerade utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, fenomenologi med fokus på livsvärldsbegreppet. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer och genomfördes med sex legitimerade förskollärare som arbetar eller har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. Studien har analyserats med en fenomenologisk analysmodell som innebär att empirin har sammanställts med utgångspunkt ur studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visar hur förskollärare upplever, tolkar och förstår de yngsta barnens kommunikation samt hur förskollärarna utgår från denna kommunikation i sin planerade undervisning. Studien visar också att förskollärare anser att det är svårt att arbeta utifrån läroplanen med de yngsta barnen vilket leder till att förskollärarna till största del utformar undervisningen efter barnens intressen i stunden. Förskollärares förmåga att vara flexibel är något som betonas i studien men det leder också till att den planerade undervisningen beskrivs övergå i spontan undervisning.

Syftet med studien är att bidra med förståelse om hur de yngsta barnen i förskolan samspelar genom den levda kroppen. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur bjuder de yngsta barnen in varandra till samspel genom kroppen? Vilka kroppsliga uttryck karaktäriserar de yngsta barnens samspel med varandra? Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade observationer av de yngsta barnen på förskolan på en småbarnsavdelning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi och livsvärldsteorin med ett riktat fokus på begreppet om den levda kroppen.  Resultatet visar att den levda kroppen är en central del i de yngsta barnens samspel och kommunikation i förskolan. De yngsta barnen förmedlar tydligt olika budskap och visar att de vill dela upplevelser med andra genom att aktivt söka kontakt och bjuda in till samspel. De kroppsliga uttrycken har visat sig vara en viktig del i barnens gemenskap och samhörighet där de förstår varandra och samspelar på ett kroppsligt plan som blir meningsfullt för dem. De kroppsliga uttrycken som utmärker sig är att barnen använder kropparnas närhet, beröring och fysisk koppling för att samspela med varandra. De uttrycker sig också genom energiska och stora kroppsrörelser samt genom överdrivna rörelser och dramatiska uttryck. Resultatet visar också hur barnen använder kroppen för att söka uppmärksamhet och imitera för att bjuda in till samspel.

Idag är 50% av alla ettåringar inskrivna i förskolan och 94% av alla treåringar. Detta innebär att en stor andel barn i förskolan är tre år eller yngre. Alla barn i förskolan omfattas av läroplanen vilket också innebär att de yngsta barnen har rätt till undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och beskriver att de bedriver undervisning för förskolebarn i åldern ett till tre år. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårt syfte. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv vilket kännetecknas av att undervisning och lärande är kontextbundet och sker i samspel med omgivningen. Resultatet visar att en stor del av de yngsta barnens undervisning sker spontant under hela dagen på förskolan. Förskollärarna beskriver hur den spontana undervisningen med de yngsta barnen också ofta utgår från de vardagliga situationerna på förskolan som exempelvis ett toalettbesök och matsituationer. Enligt förskollärarna tar den spontana undervisningen sin utgångspunkt i ett medvetet förhållningssätt. De beskriver hur de genom ett medvetet förhållningssätt utgår från barnens intresse för att möjliggöra undervisning. De utmaningar förskollärare beskriver handlar om att fånga alla barnens intresse vid undervisningstillfället, att verksamheten är skör vid personalbortfall vilket försvårar möjligheterna till att bedriva undervisning samt att utvärdera vilket lärande undervisningen lett till

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta barnens bildskapande. Med de yngsta barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån barnens behov för att barnen ska känna sig säkra i sig själva. Samtidigt så ska barnen få chansen att prova och experimentera med de material som förskolan har för att barnen ska kunna utvecklas och komma in i ett lärande. Bildskapandet är en form av kommunikation, ett uttrycksmedel, och det är därför av största vikt att barnen ska få tillfälle att träna sig i detta.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare uppfattar att matematik kan integreras med lek samt hur de planerar och genomför detta arbete. Studien utgår från variationsteorin där de centrala begrepp som lyfts är lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsmönster. Vi använder en fenomenografisk ansats för att synliggöra förskollärarnas olika uppfattningar om matematik. Variationsteorin och den fenomenografiska ansatsen används för att analysera vårt resultat. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer då vi ansåg att intervjuer skulle bidra till att vi får inblick i hur förskollärarna uppfattar detta ämne. Åtta förskollärare som arbetar med de yngsta barnen (1–3 år) intervjuades. Förskollärarna har varierande erfarenhet av förskolläraryrket, och arbetar i en och samma kommun. I resultatet framgår att leken är ett verktyg för matematikundervisning, där benämnandet av begrepp har stor betydelse. Förskollärare behöver ta vara på såväl spontana som planerade lärtillfällen, där utgångspunkten är barnens intressen. Barnen behöver finna matematik som lustfyllt samt att de behöver få uppleva och utforska matematik med kroppen. Den matematik som läggs in i leken måste vara relevant, för att skapa ett transdisciplinärt lärande. / This study aims to investigate how preschool teachers perceive that mathematics can be integrated with play and how they plan and implement this work. The study is based on variation theory where the central concepts highlighted are learning objects, critical aspects and variation patterns. We use a phenomenographic approach to highlight the preschool teachers' different perceptions of mathematics. The variation theory and the phenomenographic approach are used to analyze our results. The study is based on qualitative semi-structured interviews because we felt that interviews would help us gain insight into how preschool teachers perceive this topic. Eight preschool teachers working with toddlers (1–3 years) were interviewed. The preschool teachers have varying experience of the preschool teaching profession, and work in the same municipality. The results show that play is a tool for teaching mathematics, where the naming of concepts is of great importance. Preschool teachers need to take advantage of both spontaneous and planned learning opportunities, where the starting point is the children's interests. Children need to find mathematics enjoyable, and they need to experience and explore mathematics with their bodies. The mathematics included in the play must be relevant, to create transdisciplinary learning.

Syftet med vår studie var att utifrån förskollärares beskrivningar synliggöra olika konstruktioner av undervisning för de yngsta barnen. Studien grundar sig i socialkonstruktionismen som redogör för att våra erfarenheter och uppfattningar om omvärlden är socialt konstruerade. Med utgångspunkt i de socialt konstruerade erfarenheterna kommer vi i denna studie redogöra för förskollärares konstruktioner av undervisningen med de yngsta barnen, det vill säga hur förskollärare beskriver att de formar undervisningen utifrån olika aspekter. Det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra förskollärare intervjuades där alla bidragit till studiens empiri. Den insamlade datan har analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning, teori och studiens forskningsfrågor. Det användes en tematisk analys där materialet har sorterats, reducerats och argumenterats för. Något som tydligt framträdde i studiens resultat var hur olika förskollärare konstruerade undervisningen för de yngsta barnen samt vilken omfattande påverkan deras grundläggande barnsyn har för dessa konstruktioner. Vidare framträdde delade meningar i förskollärares konstruktioner kring definitionen av vad undervisningbegreppet innebär avseende de yngsta barnen i förskolan.

Denna studie handlar om hur förskollärare använder artefakter i matematikundervisningen med de yngsta barnen. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapa möjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning som tar sin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Grunden för denna studie är det sociokulturella perspektivet och metoden för datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer och bilder som förskollärarna fotograferat från sina verksamheter. Intervjuerna genomfördes via distansteknik med fem förskollärare alla verksamma på avdelningar med barn 1 - 3 år. Resultatet visar att artefakterna som används i matematikundervisningen inte alltid har ett matematiskt uttalat syfte. Förskolläraren använder sitt språkliga redskap som komplement till de fysiska artefakterna för att benämna begrepp och uppmärksamma barnen mot matematiska aktiviteter. Att ta på sig matematikglasögonen kan hjälpa förskollärarna att synliggöra artefakter som barnen själva väljer när de utforskar matematik och utifrån det planera matematikundervisning för de yngsta barnen.

Teaching outdoors with the youngest children in preschool is a topic that is not often raised in preschools' skills development. The youngest children in preschool are often seen as only in need of care and the teaching comes when they are older. The purpose of the study is to visualize preschool teachers' views on outdoor education with the youngest children in preschool. The youngest children are competent and need to be prioritized just as much as the older ones. The theoretical basis of the study is sociocultural theory through the concepts that are typical of the theory and is the basis for how the results are presented and analyzed. The sociocultural theory places great emphasis on social interaction and the role of the educator in teaching, which the respondents' answers also highlight as important. To answer the questions in the study, a qualitative, semi-structured interview and thematic analysis were used. The results show that the respondents point out that the pedagogue's commitment and knowledge are of great importance for the children's opportunities for education. In addition, the importance of the environment for the children's education is highlighted, especially if the children are to be able to influence the teaching. / Undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan är ett ämne som inte lyfts ofta i förskolors kompetensutveckling. De yngsta barnen på förskolan ses ofta som enbart i behov av omsorg och undervisningen kommer sedan när de är äldre. Studies syfte är att synliggöra förskollärares syn på undervisning utomhus med de yngsta barnen på förskolan. De yngsta barnen är kompetenta och behöver prioriteras lika mycket som de äldre. Den teoretiska grunden i studien är sociokulturell teori genom de begrepp som är typiska för teorin och ligger till grund för hur resultatet presenteras och analyseras. Den sociokulturella teorin lägger stor vikt vid socialt samspel och pedagogens roll i undervisningen, vilket respondenternas svar också belyser som viktigt. För att besvara frågeställningarna i studien användes en kvalitativ, semistrukturerad intervju och tematisk analys. Resultatet visar att respondenterna påpekar att pedagogens engagemang och kunskaper har stor betydelse för barnens möjligheter till undervisning. Utöver det lyfts miljöns betydelse för barnens undervisning, särskilt om barnen ska kunna ha inflytande över undervisningen.

I denna studie har vi undersökt fyra förskolepedagogers förhållningssätt, normer och tankar kring genus samt om deras uppfattning stämmer överens med deras agerande i den praktiska verksamheten. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur genusmedvetenheten kan se ut på förskolan idag samt att ta reda på om alla barn ges samma förutsättningar i vår studerade leksituation; bygg och konstruktionsleken. En framträdande frågeställning har varit att få fatt vilka normer som råder bland pedagogerna och hur de tar sig uttryck i verksamheten. Som teoretisk ansats har vi använt oss utav feministisk poststrukturalism och data har vi samlat in genom observationer av verksamheten samt intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar på att det finns en motsättning mellan pedagogernas egna uppfattningar om sitt förhållningssätt och deras agerande i det praktiska arbetet. I resultatet framkom även att pedagogerna såg sig själva som genusneutrala, trots detta framträdde en viss könstraditionell syn på föreställningen kring barns agerande och fysiska uttryck. Gällande alla barns likvärdiga förutsättningar visar ett av våra huvudresultat på en tydlig diskriminering gentemot de yngsta barnen på förskolan. / In this study, we have investigated four preschool teachers attitudes, norms and own ideas about gender and if their perceptions match their behaviour in practical operations. The purpose of this study was to gain more knowledge about how gender-awareness can appear at Swedish preschools today and to find out if all preschool children are given the same opportunities in our studied play situation, building and construction-play. A prominent issue has been to get hold of which norms that is manifested among the preschool teachers and how they appear. We have used feminist post-structuralism as a theoretical approach and the data were collected through observations of preschool activities and interviews with the preschool teachers. The results tell us that there exists a contradiction between the preschool teachers own perceptions about their attitudes and their behavior in the practical work. The results also revealed that the preschool teachers perceived themselves as gender neutral, nevertheless they appeared a certain gender traditional view of performance on children's behavior and physical expression. One of our main results revealed a clear discrimination against the youngest children at the preschool, which means that all children doesn’t get equal opportunities to play at the preschool.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.