Spelling suggestions: "subject:"ämneskunskap"" "subject:"yrkeskunnande""
21 |
Främlingsfientlighet, rasism och nazism : en fenomenografisk jämförelse och kategorisering av lärares handlingsstrategier, värderingar och tankarMickelsson, Jenny January 2001 (has links)
<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".
|
22 |
Främlingsfientlighet, rasism och nazism : en fenomenografisk jämförelse och kategorisering av lärares handlingsstrategier, värderingar och tankarMickelsson, Jenny January 2001 (has links)
Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".
|
23 |
Kan man förebygga mobbning i skolan?Ekman, Ewa January 1993 (has links)
Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".
|
24 |
Varför fick jag bara G? : vad bedöms i karaktärsämnen på HR-programmet?Tsagalidis, Helena January 2003 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.
|
Page generated in 0.0532 seconds