In the aftermath of three high-profile honor killings the social service administrators became strongly criticized for their lack of skills and knowledge when it comes to dealing with honorrelated cases. In order to fix this lack of knowledge and to respond to the criticism from the society, the Swedish government allocated resources to train administrators in social services to improve their knowledge of honor-related violence and know how to handle clients who are victims of honor-related crimes. The aim of this study is to examine how social service administrators perceive their professional knowledge regarding to their work in honor-related cases. How they perceive their competence and discretion in relation to the work of honor-related problems and their perception of what resources the organization has to provide training and skill development in this area. The study shows that the social service administrators experience that there has been a development of knowledge in some areas regarding their work with honor-related cases but that there still exists an uneven distribution in terms of knowledge between small and large communities in Sweden.

Denna avhandling visar att arbetsprestationen varierar i hög grad mellan olika närpoliser/ordningspoliser. Det blir tydligt när man studerar antalet utfärdade rapporter, likväl om man t.ex. jämför polismännens sätt att bemöta människor och i vilken utsträckning polismännen bedriver problemorienterat polisarbete. Jag har funnit att polispersonalens motivation och yrkeskunskap har en avgörande betydelse för deras arbetsprestation. Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutsfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Denna avhandling pekar på att IT-system kan öka personalens motivation och kunskap att agera i olika situationer, men att det främst är andra åtgärder, än framtagning av IT-system, som kan bidra till att öka personalens arbetsprestation. Trots detta har stora resurser satsats på utveckling av IT-system i förhållande till annan verksamhetsutveckling. Det som gjort det hela ännu mer olyckligt för polisverksamheten är att IT-systemen inte medfört de positiva effekter som man förväntat sig. I avhandlingen lyfter jag fram ett antal orsaker till polismännens varierande arbetsprestation och varför framtagna IT-system inte fått önskvärda effekter i verksamheten. Avhandlingen innehåller en djupgående analys av polispraktiken och dess inverkan på polismännens arbetsprestation, där jag redovisar IT-systemens roll i detta sammanhang.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.

Denna kvalitativa undersökning är gjord med syfte att ge en bild av hur lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och hur man kan arbeta kring detta på gymnasieskolans yrkesprogram. Teorier kring ämnesintegrering och lärarsamarbete presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med tre kärnämneslärare och tre yrkeslärare från två stora gymnasieskolor. Av studien framgick det att lärarna ställer sig positiva till begreppet ämnesintegrering, men var av uppfattningen att det praktiserades i för liten utsträckning. Detta beror på att organisatoriska och fysiska faktorer på en stor gymnasieskola försvårar ett ämnesintegrerat arbetssätt. Tidsbrist var också en faktor som förhindrade en bra samverkan mellan lärarna. Någon reflektion kring kärnämneslärares förkunskaper görs inte när tjänsterna fördelas på skolorna. Det yttersta ansvaret för att kravet på ämnesintegrerad undervisning som skolans styrdokument ställer efterlevs, ligger hos skolledningen. / The teachers' view of cross-curricular teaching in Vocational Training Colleges

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares matematiska och didaktiska kunskaper i och om ämnet matematik. Studien riktades mot förskollärare som tog sin examen innan år 2010. Datainsamlingen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 8 förskollärare. Utifrån datamaterialet formades resultatet, som delades upp i relevanta kategorier och teman. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade undervisning i matematik men att deras matematiska och didaktiska kunskaper skilde sig åt. Resultatet analyserades utifrån Aristoteles kunskapsteori och de centrala begreppen episteme - teoretisk kunskap, techne - praktisk kunskap och fronesis - etisk kunskap. Slutsatsen visade att förskollärarna i denna studie upplevde ett behov av ytterligare kompetensutveckling, både i ämnet matematik men främst hur matematikundervisningen kan genomföras. Det som även framkom i slutsatsen var att praktisk, teoretisk och etisk kunskap måste samspela för att förskollärare ska bilda en god förståelse för vad uppdraget säger och yrket innebär.

The purpose of this study is to explore the professional knowledge of recruiters and how they balance formal assessment methods with intuition during recruitment processes. This will be examined through three questions; What characteristics do recruiters value as important within their profession, and how are they developed? What formal assessment methods do recruiters use, and how are they used to get an accurate image of the applicant? How do recruiters use intuition in the assessment of a candidate? The study is grounded in a qualitative methodology and the empirical data consist of eight interviews with recruiters. The analysis has been conducted through a thematic analysis based on the interviews, with the aim of finding patterns and reappering themes. The results of the thematic analysis have been further analyzed in terms of competence, qualification, and professional knowledge as well as a theory on experience based learning. The results of our study shows that recruitment processes are extensive and demands an amount of professional knowledge and competency, which is acquired largely through experience. In our interviews we learned that recruitment should mainly occur through formal assessment methods, and unbound by subjective emotions. Through the analysis we saw that intuition influences the way recruiters use formal assessment methods, rather than using intuition as an assessment method of its own.

<p>The dissertation <i>What to do and how to be</i> reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied.</p><p>The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members.</p><p>A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff.</p><p>The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care.</p><p>The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.</p>

This Master’s thesis concerns the public librarian’s professional identity. The complexity of the mandates of the public librarian, and the public library, raises questions on how librarians understand their professional identities. The empirical material consists of qualitative in-depth interviews with librarians. Two theoretical approaches are used in the analysis of the material with a focus on the public librarians’ knowledge and professional role. The informants’ statements are categorised according to different models. The results reveal that the librarians express various attitudes, some of them contradictory, for instance, towards the users of the library. Some tensions characterise the professional identity of the public librarian, for example, between practical and theoretical orientations. / Uppsatsnivå: D

The dissertation What to do and how to be reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied. The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members. A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff. The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care. The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.

Uppsatsen handlar om vilket syfte APU har i frisörutbildningen och om skolan skall erbjuda APU varje vecka, eller i längre sammanhängande perioder? Syftet med studien har varit att bland annat undersöka vilket APU-upplägg som i utbildningssyfte är mest relevant och varför. För att få kunskap och information om vad branschen, rektor, frisörlärare samt handledare tyckte, har jag intervjuat ett antal personer. Intervjuerna var kvalitativa och strukturerade för att få deskriptiva svar. För att kunna få en så detaljerad analys som möjligt använde jag en digital bandspelare. Intervjuerna tog 20 till 30 minuter vardera. I studien har det visat sig att de flesta var lyhörda för båda uppläggen, de hade också erfarenhet av båda uppläggen men när jag frågade hur informanterna önskade att upplägget kunde vara, kom ett enhälligt svar från rektor, handledare samt frisörlärare. I utbildningsperspektiv, för att även bygga upp en kundkrets, menar majoriteten, att APU kontinuerligt varje vecka är att föredra. Branschen däremot hade en annan uppfattning, menade att varje skola/rektor själv beslutar om vilket upplägg som gynnar dem. Beslutet behöver inte vara för evigt utan måste utvärderas med jämna mellanrum. / This essay is about what purpose the APU has been in hairdressing education and if school should offer APU every week or in longer consecutive periods? The purpose of this study was to examine which of the APU arrangement of the educational purpose is most relevant and why. To gain knowledge and information about what the industry, principal, hairdressing teachers and mentor thought, I have interviewed a number of people. The interviews were qualitative and structured to descriptive answers. In order to get into as much detail as possible, I used a digital tape recorder. The interviews took 20 to 30minutes each. The study showed that most were susceptible to both arrangements. They also had experience of both arrangements,  but when I asked how informants wished how APU should be used, a unanimous response came from the  principal , mentors  and hairdressing teachers. The educational perspective, to build a customer base, says the majority, that the APU continuously every week is preferred. The industry, however, had a different opinion, said that each school / principal decides on the arrangement that benefits them. The decision need not be forever, but it must be evaluated periodically.