No description available.

Sverige har en mångfald av miljöer, allt från landsbygd med småbyar till villaområden och stadskärnor med förorter i en mängd olika storlekar, där alla elever har olika geografiska uppväxter. Något vi båda funderat över under våra arbetsaktiva år är hur fördelningen ser ut mellan de olika grundskolorna till gymnasiet. Det pratas om det på olika studie-och yrkesvägledarsammankomster så som grundskole- och länsträffar till större och mer rikstäckande studie- och yrkesvägledarkonferenser. Tidigare studier har ett fokus mot studie- och yrkesvägledarens roll och därför finner vi det viktigt att undersöka hur eleverna själva funderar om just detta. Denna studie undersöker om eleverna gör valet till gymnasiet och framtida yrken utifrån sig själv och sina egna intressen. Vi valde att åka runt och intervjua elever i åk 9 utifrån deras val till gymnasiet, vad de tror påverkat dem och vad de sökt. Känner eleverna att allt är möjligt eller blir de begränsade av den geografiska uppväxten att välja det som finns runt i kring dem. Resultatet visar att eleverna till stor del är påverkade av den geografiska uppväxten och söker sig till de arbeten som erbjuds där de bor. Den miljö eleven växer upp i påverkar deras intresse och samtliga menade att gymnasievalet styrs av intresset. Det finns dock en grupp som inte är säkert på vad de vill jobba med i framtiden. Ett mönster går att identifiera i studien att elever väljer i deras tycke ett säkert och brett val som ger dem tid och utbildning för att fundera över vad de vill göra i framtiden.

Soldatyrket är ett könssegregerat yrke. Trots det finns det få studier om vad som får unga kvinnor att vilja göra värnplikten. Syftet med studien är att börja fylla forskningsluckan och bidra med ny kunskap om icke könsstereotypa val. Frågeställningarna som besvaras är: “Vad påverkas unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) av i deras vilja att göra värnplikten?”, “Vilken bild har de av soldatyrket?” och “Vilka skillnader och likheter finns mellan deras bild av soldatyrket och den bild unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) som inte vill göra värnplikten har av yrket?”. Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital enkät. Resultatet analyserades utifrån Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet samt en teori som vi valt att kalla för teorin om maskulin militär diskurs. Resultatet visar att unga kvinnor som vill göra värnplikten gör det av intresse, en önskan att bryta normer och på grund av den sociala miljö de lever i. Bilden av yrket är densamma för de som är intresserade och de som inte är intresserade av att göra värnplikten. Båda grupperna ser det som maskulint kodat och anser att det skapar svårigheter för kvinnliga soldater.

I februari 2018 fattade regeringen beslutet att prao, praktisk arbetslivsorientering, ska bliobligatorisk för samtliga elever i årskurs 8 och 9. Praons syfte ska vara att fungera som etthjälpmedel inför elevers studie- och yrkesval. Då arbetsmarknaden är rörlig och ständigtförändras så krävs det att individer utvecklar en stabil identitet samt förmågan att kunnavälja och fatta beslut, så kallad valkompetens.Syftet med studien är att få en förståelse för vilken betydelse praon har haft för elever iårskurs 8 och 9 till deras studie- och yrkesval. Vi vill även få en uppfattning om det finnsnågot komplement till prao i form av arbetslivsorienterade inslag i undervisningen. Vi harställt frågor om hur eleverna resonerar kring hur praon bidragit till deras studie- ochyrkesval, hur elevernas perspektiv har vidgats/förändrats genom praon och hur elevernaresonerar kring att implementera arbetslivsorienterade inslag tidigare i undervisningen.För att besvara föregående frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod samtutgått från Careership-teorin och även olika influenser utifrån The System TheoryFramework (STF).Vårt resultat har visat på att för några av informanterna så har praon varit till hjälp istudie- och yrkesvalet, men för de flesta har praon inte haft någon betydelse. Främst sespraon som en förberedelse för det kommande arbetslivet. Fler arbetslivsorienterade inslag i undervisningen efterfrågades av samtliga informanter, då de bland annat menade på att det hade gjort dem mer motiverade i sina studier.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskap studie- och yrkesvägledare (SYV) har i hur elevernas självkänsla kan vara med och påverka karriärvalen. Kan valen bli bättre välgrundade om SYV också tar hänsyn till självkänslan? Jag har använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat 8 studie- och yrkesvägledare på gymnasienivå. Tidigare forskning visar att det finns mycket forskning kring begreppet självkänsla, men mindre om elevernas föreställningar om sig själva i relation till studier och arbete. Jag har valt att se på det ur SYV:s perspektiv. Ett tongivande resultat är att de flesta informanter tror att det skulle gå att minska felval, omval och liknande med en ökad förståelse för konsekvenserna av att ha en bristande självkänsla. Att ha insikt och kunskap om sig själv förbättrar förutsättningarna att göra välgrundade val. Empirin har analyserats utifrån Supers teori (1990) och SCCT (1994). Utifrån dessa teorier har jag velat förstå vad som påverkar karriärutvecklingen och på vilket sätt den påverkas av självkänslan. Analysen visar att vi påverkas av betydelsefulla andra som t ex föräldrar, lärare och kompisar, men med en god självkänsla anpassar man sig inte endast efter andra.

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kringkönsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetarinom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individensnormbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar iundersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistikdomineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?- Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individersom arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp avbegreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För attbeskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser ochsjälvuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samtbegreppen maskulinitet och femininitet. Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de äranställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen ochförmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till köntyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst enpositiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder.Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara detoptimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könetdominerar.Nyckelord: yrkesval, normbrytande, könsnormer, maskulinitet, femininitet. / Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increasedawareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women andmen are working in different sections. The aim of this study is to display individualsnorm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this studyis defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender.Following questions will be answered:• How did the informants choose their norm-breaking career?• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activin a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with theterms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. Toexplain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise andself-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity andmasculinity. The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking careerchoices. They are employability, important persons and influenced experiences andinterests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to thefact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender.Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negativeconsequences may occur. The informants agree that an even distribution betweengenders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur whenone gender dominates.Keywords: career choice, norm-breaking, gender norms, masculinity, femininity.

Den här studiens syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenheter av hur hederskultur påverkar elevers studie- och yrkesval, med fokus på flickor. I studien genomförde jag semistrukturerade intervjuer. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997), maktperspektiv samt könsmaktsperspektiv. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledare har väldigt olika erfarenheter, även om alla intervjupersoner arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Några av dem ansåg att en del föräldrar har hedersrelaterade krav på sina döttrars studie- och yrkesval, medan andra anser att de inte har det. De slutsatser jag har dragit är att studievägledare saknar kunskap om ämnet samt att det inte finns någon fortbildning om det för vägledare, vilket gör det svårt att arbeta med det. Vägledarna uttryckte att barn påverkas av familjens normer och föreställningar, samt beskrev att det finns en risk att vissa väljer en specifik utbildningsväg mer utifrån familjens förväntan än utifrån sina egna intressen.

Studie- och yrkesvägledning ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrån varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie är att studera studie- och yrkesvägledares beskriver sina upplevelser av arbete med vägledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Uppsatsens frågeställningar är hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod används, där sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor och gymnasiesärskolor har intervjuats. Vi har utgått från Careership och “The theory of circumscription and compromise” av Gottfredson. Dessa teorier innehåller bland annat begreppen habitus, aktör, kapital, handlingshorisont samt begränsning och kompromiss, vilka vi använt oss av för att analysera studie- och yrkesval. Vi har även använt Egans samtalsmodell för att analysera studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar på att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar begränsas i sina studie- och yrkesval. Resultatet visar även på att studie- och yrkesvägledare behöver tänka på att ha god struktur och tydlighet i vägledning för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på varför elever väljer byggprogrammet. Arbetet kan användas i utveckling av programmet eller pedagogiska samtal. Jag har även försökt att belysa vad det är som påverkar ungdomarna när de väljer byggprogrammet.För att nå syftet har jag gjort en enkätundersökning som omfattat 32 elever från årskurs 2 och en intervjustudier med fyra elever.Resultatet som jag kom fram till är att friheten i yrket, trygg anställning och bra lön är de starkaste skälen till att elever väljer byggprogrammet. / Why do students choose the construction program?

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.