Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för hur ungdomar tänker och drömmer kring yrken. Jag har gjort en kvalitativ studie med fyra ungdomar som går i årskurs nio och frågat dem om deras drömyrken, hur de har förändrat och hur de tänker kring sina yrkesdrömmar, samt vad som påverkar dessa drömmar. Litteraturgenomgången berör olika påverkansfaktorer inför ungdomars yrkesval, såsom genus, klasstillhörighet och arbetsmarknad. Den belyser också viktiga vändpunkter inom karriärvalsteorin De yrken som ungdomarna från början drömde om att bli, förändras med tiden och påverkas av familj, vänner, sina intressen, men även av att synen på drömyrket förändras genom tiden och av en föränderlig arbetsmarknad. En av ungdomarna tyckte att det viktigt att valet gjordes av en själv och inte något som bestämt av någon annan. Enbart en de fyra ungdomarna har valt en utbildning som syftar till ett specifikt yrke. De övriga tre har gjort ett bredare val och utbildningen syftar inte till ett specifikt yrke, utan det finns möjlighet att ändra sig eller att välja en annan inriktning. Efter studien har jag har fått förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomars yrkesval. Som blivande studie- och yrkesvägledare har jag insett att det är bra att be ungdomar, som står inför ett gymnasieval, att tänka över önskedrömmar, samt resonera kring yrkesdrömmar. På så sätt tydliggörs att det finns många val. Denna eventuella revidering kring nya yrkesdrömmar blir sedan till starka övertygelser om framtida yrken och dess genomförande.

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet. SyfteSyftet med studien är att förstå hur två olika elevgrupper på gymnasiet ser på sina gymnasieval. Upplever eleverna sig anställningsbara utifrån de gymnasieprogram de går samt vilka möjligheter de anser sig ha till akademiska studier och arbete utifrån de gymnasieprogram de läser. Jag har valt att fokusera på elever vid de estetiska programmen samt vid det samhällsvetenskapliga programmet i denna studie.MetodI denna studie har semi-strukturerade intervjuer använts för att samla in empirin. Vidare bokades intervjuer in, tio intervjuer genomfördes. Sex elever som läste på de estetiska programmen samt fyra elever vid ett samhällsvetenskapligt program intervjuades. Parallellt med intervjuerna letade och läste jag befintlig forskning på området. Kontinuerligt transkriberades empirin tills jag upplevde att frågeställningarna var besvarade och syftet med studien uppnått. ResultatNär eleverna sökte sig till gymnasiet, ville samhällseleverna kvalificera sig till akademiska studier medan esteteleverna var skoltrötta och ville ha roligt. Flertalet av samhällseleverna tänker läsa vid högskola/universitet. Ingen av esteteleverna såg akademiska studier som nödvändigt för att lyckas. Resultatet visar på skillnader mellan de två elevgrupperna gällande studiemotivation och synen på gymnasiestudiernas relevans. Eleverna vid de estetiska programmen uttrycker besvikelse över att undervisningen varit bristfällig samt att klasskamraters bristande engagemang påverkar nivån på undervisningen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

This paper will portray the differences and similarities that exist between students whoattended the Swedish School of Library and Information Science in Borås.The study is based upon quantitative information gathered from a survey which wasdistributed to first-year students in Borås in the auturnn term 1994. A total of 77 studentsresponded to the survey.We also do a comparative study of the students at all the library programs in Sweden.This is partially based on the findings by a thesis prior to this one by the authorsSvalstedt and Österdahl.We found that the students in Borås differ mainly in their personal histories and backgrounds.When it comes to their attitudes towards the profession and educationalmatters they are similar. Further we found the same to be true in our comparison of thelibrary programs in total.

This thesis will portray the different types of students at the programs of library studiesin Lund and Umeå.The study is based upon quantitative information gathered from a survey, which wasdistributed to first-year students in Lund and Umeå. The survey was followed by qualitativeinterviews with four students, and with the director of studies from each school.The study shows that the programs, as we11 as the students, are very similar, althoughthere are some minor differences. It seemed that the students at Umeå were moreinterested in culture than those at Lund.A certain connection between the aim at information and the ownership of a computercould be detected. The sex of the students played a major part in their choice of education.The attractors and facilitators, used by Lortie in his study, could also be appliedto the students at the program of library studies in our thesis.

<p>Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning</p><p>This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling</p>

<p>Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.</p><p>Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.</p><p>Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ”en i gänget”. Många av respondenterna anser att jämställdhet är viktigt och mindre än en tredjedel har upplevt orättvisa mellan könen under uppväxten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja</p><p>Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.</p>

<p><p><p>Syftet med denna studie var att undersöka hur det kommer sig att kvinnor gjort ett otraditionellt yrkesval och sökt sig till en stålindustri samt vad som påverkar deras upplevelse av arbetet. Vi var intresserade av att få en ökad kunskap och förståelse då det finns lite dokumentation om företeelsen samt att förväntade yrkesval utifrån kön blir ett hinder för både individen och arbetsmarknaden. Studien har genomförts på ett, av lång tradition, mansdominerat företag inom stålbranschen; Uddeholm Tooling, Hagfors. Genom intervjuer med tillsvidareanställda kvinnor på kollektivsidan har data till denna kvalitativa studie insamlats. En grundläggande faktor till kvinnornas yrkesval som framträder, är att det funnits faktorer under deras uppväxt och i vuxen ålder som fungerat som förebilder eller haft en stödjande funktion för yrkesvalet. En av faktorerna är då kvinnornas identifiering med Järnverksarbetare, som möjliggjorts i de fall som de är uppvuxna på orten. Uddeholm Tooling AB är en stor och välkänd arbetsgivare i bygden med rötter sedan sjuttonhundratalet. Ofta uppges att det funnits eller finns personer i kvinnornas omedelbara närhet som jobbat på arbetsplatsen innan de själva sökt sig dit. Som skäl till att kvinnorna sökt sig till arbetsplatsen uppges ofta ett intresse för teknik och maskiner i kombination med en önskan om ett fast arbete med god lön. Att arbeta i en mansdominerad arbetsgemenskap är ytterligare ett skäl som uppges. Vidare fann vi att det var vanligt att kvinnorna först hade studerat eller arbetat inom ett mer kvinnodominerat yrkesområde innan de sökt sig till Järnverket. Kvinnorna upplever, med få undantag, att de trivs på arbetsplatsen. Centralt är då upplevelsen av om man har goda relationer eller inte till arbetskamraterna Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av den fysiska arbetsmiljön och upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. Antingen upplevs båda faktorerna som goda eller så upplevs båda som mindre bra. Möjligheten till att kunna påverka arbetstidsförläggningen och om lönen motsvarar arbetsprestationen är ytterligare faktorer som påverkar den totala upplevelsen av arbetet.</p><p> </p></p></p>

Sammanfattning Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.