Background: Today, people tend to be less physically active than before, much because of thesociety we live in with cars and technology. Research shows a reduction in physical activity, even more with people who have some form of visual impairment. People visual impairment can experience limitations in everyday life such as not being able to get around or fear. Purpose: The purpose of the study is to identify motivational factors and perceived barriers in persons with visual impairment of physical activity habits. Method: The study is of a qualitative nature where 6 interviews have been made on persons with visual impairment. Result: The results of this study have been analyzed with help of the social cognitive theory; it's a theory where three themes are in focus, environment, behavior and personal factors. The result of the study has shown that the persons with visual impairment are physically active in some form, but all are not sufficiently active to reach the WHO’s recommendations. At the same time, the biggest motivation factors are from internal character, but some have external as a major motivation factor. However, it turned out that the primary goal for everyone was health, which is an internal motivational factor. As far as perceived obstacles are concerned, environment was the largest category of barrier, but also personal factors and behavior influenced in the results section. Conclusion: In summary, it can be said that there are many influencing factors about why a person with visual impairment is more or less active and what perceived obstacles exist. It could be due to geographical place of residence or what one has for psychological thinking. However, one cannot take away from the fact that the environment can often be adapted to make physical activity more accessible to everyone.

Syftet med studien är att undersöka hur begreppet motivation uppfattas i klassrumssituationer. Vad anser lärarna om motivation och hur väl stämmer det med elevernas bild av motivation. Jag har valt att besöka och intervjua elever och lärare i årskurs tre och årskurs sex. Detta för att se om det finns en skillnad i hur man motiverar när betyg blir en del av ekvationen i skolarbetet i årskurs sex. Arbetets frågeställning har besvarats genom det empiriska materialet, vilket består av observationer i klassrummet och intervjuer av lärare och elever. Resultatet visar hur lärarna arbetar med sina elever i respektive årskurs och vad elever uppfattar som motiverande. Resultatet visar skillnader mellan årskurserna men också likheter, hur struktur och sociala relationer kan påverka elevernas motivation.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?

Den här studien är en kvalitativ studie med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med studien är att undersöka hur elevers motivation påverkas om fysisk aktivitet används i undervisningen inom ämnet biologi. Studien undersöker också om elevers inre och yttre motivation påverkas om fysiska aktiviteter används i undervisningen. Denna undersökning är relevant eftersom elever har visat en negativ attityd gentemot ämnet biologi och att intresset för att vidareutbilda sig inom ämnet är lågt. Det teoretiska ramverk som används för studien är SDT (Self-determination the-ory), med de tre komponenterna, självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Detta ramverk har använts för att skapa intervjufrågor och observationsprotokoll och för att sortera och analysera den data som framkommit under studiens gång. Undersökningens röda tråd utgår från dessa tre komponenter i det avseende att intervjuer, observationer, analys och diskussion är uppbyggda efter dessa. Resultatet i studien visar att elevernas motivation påverkas positivt om fysisk aktivitet används i undervisningen. Resultatet visar också att eleverna i större utsträckning drivs av inre motivation vid fysiska uppgifter, medan de vid teoretiska uppgifter främst drivs av yttre motivation. Det är tydligt att lärarna i större utsträckning måste individanpassa sin undervisning för att gynna elevers motivation.

Studier visar att motivation inom andraspråket är allt som oftast ur elevens perspektiv medan det tyder på att det finns en kunskapslucka när det gäller lärarens perspektiv. Den här forskningsstudien har syftet att kartlägga lärares användning av den muntliga engelskan i ämnet engelska i årskurserna 4-6 och lärarmotivation till att tala det engelska språket, samt vad de anser finnas för utmaningar kopplade till den muntliga engelskan. I studien förklaras motivation inom andraspråksundervisning ur lärares perspektiv samt lärarens betydelse i klassrummet. Metodvalen för datainsamlingen blev observation och intervju. Observationssyftet var att studera i vilken utsträckning lärarna använde målspråket i klassrummet. Under intervjuerna fick lärarna berätta deras tankar och åsikter om deras motivation till den engelska undervisningen och den muntliga engelskan. Resultatet visar en bredd på lärarnas motivation och användning av språket, även deras utmaning att få eleverna att våga tala engelska. Resultatet redovisas i slutet av denna studie med en metod- och resultatdiskussion, samt implikationer för yrkesuppdraget och vidare forskning.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

Bakgrund- Innovation är viktigt för samtliga organisationer för att behålla relevans, öka konkurrenskraft och lönsamhet genom att förbättra befintliga produkter och tjänster. Innovation kommer från samtliga medarbetare inom en organisation och det blir därav viktigt för företagen att förstå vad det är som motiverar medarbetarna. De företag som satsar på innovation har oftast en högre tillväxtnivå än de företag som inte gör det. Tillverkningsindustrin är en bra och representativ industri när det kommer till inkrementell innovation eftersom den står inför ständiga förändringar och består av många olika produktionsprocesser.  Syfte- Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen kring hur en medarbetare motiveras till att bidra med inkrementella innovationer.  Metod- Uppsatsen använder sig av en fallstudie inom ett tillverkningsföretag i norra Sverige, studien är baserad på kvalitativ data som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 17 intervjuer utförts. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat- Studiens resultat visar att de inre och yttre faktorerna som påverkar medarbetares motivation är autonomi, företagsresultat, arbetsnöjdhet, bekräftelse, belöningssystem, kollektiv belöning och rätta förutsättningar. Varav studien bidrog med två av dessa motivationsfaktorer kollektiv belöning och rätta förutsättningar.   Forskningsbegränsningar/implikationer- Studien begränsas eftersom den endast bygger på en fallstudie utförd på ett företag, vilket även bör tas i hänsyn då studiens resultat tolkas. Studien bidrar med insyn och ökad förståelse kring vilka motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren till att bidra med inkrementella innovationer. Originalitet/värde- Studiens bidrag är till de befintliga motivationsteorierna och ger en förbättrad förståelse för  motivationsfaktorer som påverkar medarbetaren att bidra med inkrementella innovationslösningar i sitt dagliga arbete samt fyndet av två nya motivationsfaktorer.

Syftet med studien var att identifiera faktorer och egenskaper av belöningssystem som kan påverka banktjänstemäns inre och yttre motivation. Faktorer som studerades var banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av ett belöningssystem. De två olika kontrasterande forskningsströmmarna inom motivation tillsammans med ökat intresse för motivation och arbetstillfredsställelse inom banksektorn har skapat ett relevant område att utforska och identifiera belöningssystemets påverkan på både den yttre och inre motivation hos banktjänstemän. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning där deltagarna var anonyma. En statistik analys med hjälp av SPSS användes för att ta fram resultaten i studien. Totalt 22st banktjänstemän på en bank i norra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet tyder på att det finns ett positivt samband mellan banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet och deras yttre motivation. Vidare indikerar resultatet att banktjänstemäns upplevda kontrollerbarhet, rättvisa och transparens av belöningssystemet inte har någon signifikant påverkan på deras inre motivation. Detta tyder på att den negativa undergrävande effekten som belöningssystem har på inre motivation är frånvarande. Ytterligare forskning som undersöker effektens storlek genom att mäta förändringen på prestation både innan och efter införandet av ett belöningssystem som tar hänsyn till de faktorerna som lyfts fram i studien kan rekommenderas för att få en förbättrad förståelse för om den positiva effekten på yttre motivation är betydande eller inte. / The purpose of the study was to identify factors and characteristics of reward systems that can affect bank employees' intrinsic and extrinsic motivation. Factors studied were bank officers' perceived controllability, fairness, and transparency of a reward system. The two different contrasting streams of research in motivation together with increased interest in motivation and job satisfaction in the banking sector have created a relevant area to explore and identify the impact of the reward system on both the extrinsic and intrinsic motivation of bank employees. The study applied a quantitative research approach in the form of a survey where the participants were anonymous. A statistical analysis using SPSS was used to produce the results in the study. A total of 22 bank employees at a bank in northern Sweden have participated in the survey. The result suggests that there is a positive relationship between bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system and their extrinsic motivation. Furthermore, the results indicate that bank employees' perceived controllability, fairness and transparency of the reward system have no significant impact on their intrinsic motivation. This suggests that the negative undermining effect that reward systems have on intrinsic motivation is absent. Further research investigating the magnitude of the effect by measuring the change in performance both before and after the introduction of a reward system that considers the factors highlighted in the study may be recommended to gain an improved understanding of whether the positive effect on extrinsic motivation is significant or not.

Det finns många studier som handlar om digitalisering i den svenska skolan, särskilt i ämnet företagsekonomi. De flesta av dessa studier undersöker lärarnas perspektiv men elevernas erfarenheter ignoreras ofta. Några av dessa forskare har föreslagit att även undersöka elevernas perspektiv. Syftet med denna studie är att lyfta fram och förstå hur elever beskriver motivation och svårigheter i arbetet med bokföringsprogram i företagsekonomi. Denna studie grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med nio elever. Basic Psychological Needs Theory (BPNT) används för att analysera resultaten. Studien visar att koppling till framtiden, en önskan att använda modern teknik samt enkelhet är faktorer som motiverar eleverna att använda bokföringsprogram. De svårigheter de möter handlar om begränsat med tid till uppgifterna och för lite återkoppling från lärarna, vilket kan leda till att man inte riktigt förstår programmet samt behov av teoretiska kunskaper. Studiens resultat visar att läraren har en central roll när det gäller att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet hos eleverna. Dessa behov förstärker elevernas önskan att lära och ger dem både självförtroende och nöje att använda bokföringsprogrammet, vilket i sin tur främjar inre motivation och fler färdigheter. Avsaknaden av ett av dessa tre behov riskerar att leda till att eleverna, när de möter svårigheter, kommer att bli avskräckta och mindre motiverade.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar med att motiveraelever i matematik. Undersökningen är en kvalitativ observationsstudie. Resultatetindikerar att lärare arbetar för att generera inre och yttre motivation för att öka elevernassjälvförtroende, genom att använda pedagogiska hjälpmedel, konsekvenser ochuppmuntran. Slutsatsen är att inre och yttre motivation samspelar med varandra vilketgör att en lärares arbete med yttre motivation på olika sätt kan generera en inre och yttremotivation hos eleverna.