Abstract Syftet med studien är att undersöka vilka tankar elever har om sin skönlitterära läsning samt vad som motiverar elever till att läsa på fritiden. För att uppfylla syftet besvarades en enkät om inre och yttre motivation i två klasser i årskurs sex. Därefter valdes sex elever med inre motivation till läsning ut för intervjuer. Studien utgår från Self-determination theory som grundar sig i att det finns inre motivation och yttre motivation. Denna studie fokuserar på den inre motivationen som består av tre drivkrafter (kompetens, meningsfullhet, självständighet), dessa har lagt grunden för studiens analys. Resultatet visar att elever med inre motivation tycker om att själva bestämma över sitt läsande, att själva få välja bok och att få välja när de ska läsa. Resultatet visar också att elever tycker om att tala om böcker med andra för att ge eller ta emot boktips.

No description available.

Idrottsrörelsen är stor i Sverige med flera miljoner medlemmar där fotboll är den största idrotten. Föreningsidrotten bidrar med en rad fördelar, både fysiska och psykiska. Trots detta är det fler som väljer att sluta idrotta, speciellt tjejer. Coronapandemin slog till under 2020 och har bidragit med konsekvenser för både samhället och idrotten. Utmaningarna har varit stora för idrotten på grund av alla restriktioner och detta kan påverka motivationen hos idrottsutövare. Syftet med studien var att undersöka hur coronapandemin har påverkat motivationen till att fortsätta inom föreningsidrotten hos några utvalda 18 till 23 åriga damfotbollsspelare. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Till studien rekryterades sex stycken respondenter från olika fotbollslag. Inklusionskriterier för urvalet var att respondenterna skulle vara damfotbollsspelare mellan 18 och 25 år som spelade förra säsongen (2020) och fortfarande spelar. Koder och teman identifierades i intervjusvaren för att svara på studiens syfte. Idrott kan ses som en samhällsnytta på många sätt, både för individen själv och för hela samhället. Människor får bättre livskvalité genom att idrotta, vilket medför ett bättre mående. Därför har författarna i denna studie valt att fokusera på de personer som väljer att fortsätta inom idrotten. För att analysera resultatet användes självbestämmande teorins tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet visar att motivationen till fotbollen har påverkats under coronapandemin för att det funnits mycket osäkerhet kring när och om matcher kommer att spelas. Motivationen kan minska när tävlingsmomentet försvinner och det inte finns något att träna för. Trots detta finns en stark vilja att fortsätta för att det fortfarande är roligt att spela fotboll och tillhöra ett lag. Gemenskapen, rutiner och att träna är de främsta faktorerna för fortsatt deltagande.

Detta ämne valdes eftersom det har upptäckts att matematik anses vara ett tråkigt ämne i skolan, som inte kan användas och anpassas till det vardagliga livet och anses därmed vara ett onödigt ämne (Jenner, 2004). Däremot enligt Skolverket i kommentarmaterial till kursplanen i matematik 2017, leder ämnet matematik till ett logiskt och nyanserat tänkande som kan hjälpa en att lösa olika problem i livet. Därför valde jag att fördjupa mig i att försöka hitta olika metoder som kan motivera elever till att lära sig matematik. Syftet med den här studien är att dels utreda elevernas motivation inom matematik påverkas av olika arbetsformer och studera olika metoder för att motivera elever till matematik i årskurs 7-9. För att uppfylla syftet med examensarbetet användes undersökningsmetoderna: enkätfrågor, observation samt intervju med några lärare. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkar elevernas motivation i skolan bland annat relationen mellan lärare och elev, lärarens tydliga strukturer, en lugnare miljö för att skapa trygghet hos elever samt varierande och stimulerande arbetsformer för att bedriva intressant och meningsfull undervisning. Slutsatsen är att läraren spelar en central roll när det gäller att uppmuntra och motivera sina elever. Detta innebär att varje elev med hjälp av sina lärare och ansvariga kan skapa sin egen metod för att i sin tur skapa en slags motivation för att lära sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kemilärarna kan motivera sina elever att lära sig ämnet och hur de kan bedriva undervisning i ämnet och hjälpa eleverna på högstadiet att bli mer motiverade, samt väcka elevernas intresse för ämnet. Samt vad den laborativa momenten betyder för elevers motivation, dessutom på vilket sätt påverkas elevernas motivation deras lärande. Undersökningen genomfördes i en grundskola i Kalmar, där tre kemilärare och nio elever på högstadiet, på olika nivåer, intervjuades. Resultaten visade att lärarna använder tre olika sätt att motivera eleverna, det första är att motivera teorin med hjälp av laborativa inslag, det andra är att anknyta kemin till vardagsnära situationer, och det tredje är att motivera eleverna genom att berömma dem. Inre och yttre motivation har stor betydelse för elevernas lärande och det finns olika orsaker som påverkar elevernas motivation: lätt och roligt att lära sig, svårt att lära sig, social press, betyg och laborationsarbete. Studien visar också ett positivt samband mellan motivation och elevers studieresultat.

Syfte: Syftet med studien är att förklara hur incitamenten ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter påverkar en säljares motivationsgrad.   Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ forskningsmetod och ett deduktivt angreppssätt där vi utifrån teorin har ställt hypoteser. Hypoteserna har sedan testats genom en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 100 fastighetsmäklare. En korrelationsanalys utfördes i Jamovi och därefter analyserades resultatet och slutsatser drogs genom att besvara hypoteserna.   Resultat och slutsats: Både ekonomisk ersättning och karriärmöjligheter har en stark påverkan på både den inre och yttre motivationen hos fastighetsmäklare i Stockholm. För att incitamenten ska ha en positiv påverkan på motivationen krävs det även att det finns en rättvisa i hur den ekonomiska ersättningen bestäms och delas ut samt även att befordringar sker på ett rättvist sätt. Fastighetsmäklarna behöver känna en kontroll över sin ekonomiska ersättning och på det viset kunna påverka lönen för att det ska vara ett motiverande incitament.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad lärare såg för hinder och möjligheter i sitt arbete med att skapa intresse och motivation hos sina elever. En kvalitativ metod valdes för att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar om det som både hindrar och möjliggör intresset och motivationen. I analysarbetet söktes efter teman som framkom i intervjuerna. Resultatet visade att samverkan, goda relationer med föräldrar och elever sågs som bra möjligheter till att stötta eleverna att bli motiverade. Deltagarna i studien ansåg att i sitt arbete som lärare behövs ett positivt och öppet bemötande av eleverna. Tydliga ramar och krav på eleverna sågs som viktiga möjligheter för motivationen och intresset. De huvudsakliga hindren som beskrevs i studieresultatet var resursbrist och tidsbrist, där även samverkan med kollegor också upplevdes som hinder. Informanterna beskrev kommunikationen med föräldrarna som begränsande, dels genom föräldrars attityder till skolan och språkliga hinder. Hinder som lärarna redogjorde för kunde förstås med stöd av ramfaktorteorin. Resultatet visade att god samverkan och ett fungerande nätverk runt eleven är viktigt för elevens utveckling. Det framkom även att om elever ska motiveras och intresseras måste skolan få de resurser som krävs för att läraren utan hinder ska kunna motivera och intressera sina elever. Resultatet visade även att de ramar som finns idag är för snäva eftersom många lärare utsätts för så mycket stress på arbetet att de till sist blir sjukskrivna.

Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Fysisk inaktivitet är ett välkänt globalt samhällsproblem då det är en av de största riskfaktorerna dödlighet. En stillasittande och fysiskt inaktiv livsstil ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (WHO, 2020). Genom att träna regelbundet kan man bland annat förstärka sin muskulära styrka, öka sin respiratoriska kapacitet och förbättra sin kardiovaskulära hälsa för att därmed bli fysiskt kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv (U.S. department of human services, 1998). För att vi ska kunna träna regelbundet och ge oss själva de fysiska förutsättningarna som behövs för att leva fysiskt aktiva livsstilar behöver vi vara motiverade till att träna regelbundet. För att vi ska vara motiverade till att träna behöver vi träna under förutsättningar som skapar och bibehåller motivationen till att vara fysiskt aktiva (Weinberg & Gould, 2014). Syftet med den här undersökningen var att jämföra motivation till fysisk aktivitet inom föreningsidrott med träningsformer utanför föreningsidrotten. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder för datainsamling. En kvantitativ enkätundersökning kring motivationsfaktorer med utgångspunkt i variabler från enkätinstrumentet Mpam-r och Self determination theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000). En kvalitativ intervjuundersökning kring motivationsfaktorer och målsättningsinriktning med utgångspunkt i både SDT och Achievement goal theory (AGT) (Duda & Hall, 2001). Resultatet från undersökningen visar att föreningsidrottarna motiveras mer av faktorer kopplat till SDT och en inre motivation jämfört med icke-föreningsidrottarna som motiveras mer utifrån utseende-faktorn och en yttre motivation. Föreningsidrotten är den träningsmiljö som skapar bäst förutsättningar för uppgiftsinriktade målsättningar medan träningsformer utanför föreningsidrotten tenderar att bidra till resultatinriktade målsättningar. Undersökningsgruppen som utifrån deltagarnas uppskattningar skapar och bidrar till att ha den mest långsiktigt hållbara motivationen till fysisk aktivitet är icke-föreningsidrottarna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.