<p>Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ”svensk”</p><p>Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ”svenskhet” och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ”invandraren”, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.</p><p>Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan. Samtidigt upplever jag att media uppmanar Zlatan att bli en ”äkta svensk”,</p><p>Zlatan, gör dig svensk!</p>

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ”svensk” Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ”svenskhet” och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ”invandraren”, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna. Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan. Samtidigt upplever jag att media uppmanar Zlatan att bli en ”äkta svensk”, Zlatan, gör dig svensk!

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalys Teori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalys Resultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna

Denna studie handlar om Celebrity Endorsements, det vill säga samarbeten där kändisar borgar för en produkt eller ett företag i syfte att utbyta värden och förhoppningsvis öka försäljningen. Tidigare forskning inom detta område är fokuserat på vad en kändis kan tillföra företaget. Denna uppsats undersöker fenomenet från andra hållet, det vill säga vad företaget gör för kändisen. Vi vill ta reda på om svenskarna, fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic samt Robin Carlsson, även känd som popartisten Robyn, genom respektive celebrity endorsement-aktion gällande kampanjen “Made By Sweden” med Volvo, övertar värden från företaget. För att applicera våra resultat på existerande teoretiska ramverk och därigenom kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att förhålla oss till tidigare forskning om celebrity endorsement, teorier om hur budskap överförs exempelvis Meaning transfer model, samt marknadsteorier om varumärkesidentitet. Genom tre fokusgruppsintervjuer fick vi av respondenterna fram en image av de två utvalda kändisarna som låg till grund för vår analys. Genom att jämföra intervjupersonernas image med företagets profil kunde vi avgöra huruvida värden hade överförts från företaget till kändisen. Vår studie kom fram till att värden inte överförs från företag till kändis. Värdeord inkodade av företaget fanns inte representerade i den image som våra svarspersoner redovisade gällande de två olika kändisarna. Studien visar dock på att en kändis kan få helt nya värden genom en celebrity endorsement- kampanj. / This study regards Celebrity Endorsements, meaning collaborations where celebrities vouch for a product or a company in order to exchange values and hopefully increase sales. Previous research within this field is focused on what a celebrity can provide for the company. This essay examines the phenomena from the other direction, meaning what the company can provide to the celebrity. We want to find out if the swedes, football player Zlatan Ibrahimovic and Robin Carlsson, also known as the pop artist Robyn, through separate celebrity endorsement actions regarding the campaign “Made by Sweden” by Volvo, assumes values from the company. In order to apply our results on existing theoretical frameworks and thereby enabling ourselves to answer our questions, we have chosen to relate to previous research regarding celebrity endorsements, theories regarding how messages are transmitted, for instance the Meaning transfer model, as well as marketing theories regarding brand identity. Through three focus group interviews, we received an image of the two celebrities from the respondents, making the foundation for our analysis. Through comparing the image created by the respondents with the profile of the company, we could determine whether values had been transmitted from the company to the celebrity. Our study concluded that values are not transmitted from company to celebrity. Values encoded by the company were not represented in the image pictured by our respondents regarding the celebrities. The study does however show that a celebrity may gain new values through a celebrity endorsement action.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige. Resultatet visar att det framförallt är läsarnas engagemang i Zlatan Ibrahimovic som person och fotbollspelare som gör att tidningarna skriver om honom, inte som läsarna själva verkar tro – att hans namn på löpsedeln säljer lösnummer. En annan slutsats är att det finns en risk att tidningarna missar andra bra nyheter på grund av det stora fokuset på Zlatan Ibrahimovic. / The Swedish soccer player Zlatan Ibrahimovic was the most well-publicized sports profile in Swedish newspapers during 2010 and 2011. The tabloid newspapers Expressen and Aftonbladet have one reporter each stationed in Milan, Italy, whose sole purpose is to report the events of Zlatan Ibrahimovic and his team AC Milan. The aim of this bachelor thesis is to establish the reasons to why he is so well-publicized through the eyes of Swedish journalists at Expressen and Aftonbladet. Further, we intend to investigate how they write about him, why they do so, what characteristics make him well-publicized and what the consequences from this are. The analysis will be connected to theories such as masculinity, the vortex-effect and tabloidization. The information is gathered through quantitative analysis, namely through half structured interviews with five reporters, columnist and news directors at each of the two newspapers. The results show that it is the involvement of the reader in Zlatan Ibrahimovic that makes the newspapers write so much about him, not as the readers themselves might think – because his name at the front of the newspapers boosts the sales of single copies. Another conclusion is that the focus on Zlatan Ibrahimovic within Swedish media creates a risk of missing other major news.

Zlatans staty blir vandaliserad efter ett affärsbeslut, som egentligen inte har något med hans identitet att göra men ändå så skrivs det en hel del om honom som ’’den andre’’. Syftet med denna undersökningen är att ta reda på hur Zlatan representeras efter detta affärsbeslutet i nätpublikationerna jag valde att analysera. Till och med om det finns likheter om vad som skrivs mellan dessa tre olika nätpublikationerna jag valde att avgränsa mig till: Svenska Dagbladet, Sydsvenskan samt Dagens Nyheter. Nio artiklar sammanlagt men tre artiklar per nätpublikation, därför har jag valt att använda mig av kvalitativ metod såsom textanalys. I analysen kommer jag koppla resultatet till teorier som den föreställda gemenskapen, representation samt gestaltningsteorin. Resultatet visar att det finns likheter hur de olika nätpublikationera representerar Zlatan efter affärsbeslutet, det vill säga som ’’den andre’’. / Zlatan's statue is vandalized after a business decision, which really has nothing to do with his identity, but still a lot is written about him as "the other". The purpose of this survey is to find out how Zlatan is represented after this business decision in the online publications I chose to analyze. I also want to find out if there are any similarities between the three online publications I chose: Svenska Dagbladet, Sydsvenskan and Dagens Nyheter. Nine articles in total but three articles per online publication, therefore I have chosen to use a qualitative method such as text analysis. In the analysis, I will link the results to theories such as the imagined community, representation and the design theory. The results show that there are similarities in how the different online publications represent Zlatan after the business decision, is as "the other".

Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.

I den här C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framställs i olika länders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjärnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvärdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar från sju olika länder och gjort en djupintervju med Johanna Frändén, journalist på Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader på hur en person eller händelse gestaltas i olika länder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller använder sig av nationella stereotyper kring motståndare och sig själva. / In this C-essay examines how football players Zlatan Ibrahimovic and Cristiano Ronaldo depicts in different countries media, especially newspapers and web sites. To our help we have used the theories of national stereotypes, the National Sporting Heroes, sporting stars in sports journalism and the theory of news values ​​and media logic. We have made qualitative textual analysis of newspaper and internet articles from seven different countries and made a depth interview with Johanna Frändén, journalist Sportbladet and Swedish Television. The results show that there may be a distinct differences in how a person or event depicted in different countries. Essential factors may be that a newspaper clearly support a national team or a club or uses the national stereotypes surrounding opponents and themselves.

<p>Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson.</p><p>Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists. Further, our study shows that young persons with other ethnic origin/foreign background that choose their own ways can be disqualified by a national view that is different from the perception of the ethnic Swedish, when they break the unwritten and unspoken rules and standards.</p><p>Our conclusion is that a change seems to be happening in the mentality of the mainstream Swedish society. Zlatan Ibrahimovic has become an object of identification for many young people in Sweden during the last years. It´s our point of view that the concept of “being a Zlatan” stands for a person that dares to be an extreme individualist. We believe that we stand upon a change of paradigm on the notion of individualism in Sweden since the collective thinking in Swedish society seems to be developing towards a higher acceptance for an individualistic behaviour. This is, as we see it, a development within team sports as well as a development in the rest of Swedish society, for instance, within the educational system. </p>

Our starting point has been to use the football player Zlatan Ibrahimovic as a model person for individualism that seams to break the ordinary socialization pattern in Sweden. The purpose of this study is to examine how the team leaders handle the socialization of more individualistic focused individuals/young persons into groups, since the Swedish School Curriculum is designed to meet each individual on his or hers former experiences. Is the socialization of individuals within team sports affected by their cultural background? And, in that case, should those facts have consequences for the sport subject at school? Those are the questions we want to explore. Besides a survey of documents, we have been seeking answers to our questions through interviews with the team leaders Roland Nilsson and Peter Bergander, the pedagogues/teachers Karin Jutterström and Håkan Jensgård and the professional football player Abgar Barson. Our study shows that the leaders and teachers of today have begun to change their view about individualists. Further, our study shows that young persons with other ethnic origin/foreign background that choose their own ways can be disqualified by a national view that is different from the perception of the ethnic Swedish, when they break the unwritten and unspoken rules and standards. Our conclusion is that a change seems to be happening in the mentality of the mainstream Swedish society. Zlatan Ibrahimovic has become an object of identification for many young people in Sweden during the last years. It´s our point of view that the concept of “being a Zlatan” stands for a person that dares to be an extreme individualist. We believe that we stand upon a change of paradigm on the notion of individualism in Sweden since the collective thinking in Swedish society seems to be developing towards a higher acceptance for an individualistic behaviour. This is, as we see it, a development within team sports as well as a development in the rest of Swedish society, for instance, within the educational system.