In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.

Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier. Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier. I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har.  Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering / Sexual harassment due to gender is something that is frequent and the #metoo-movement that has its roots in USA is an excellent example for that. The hashtag metoo spread through out the world in a rapid pace. Thousands of women merged, and formed their own hashtags to acknowledge sexual harassment due to gender in their specific workplace. For a long period of time the woman has been seen as the weaker gender and have not had the same rights as men, either in society or over themselves. The time has passed and with it laws have been established that seeks to a more equal society, and laws against sexual harassment due to gender is also a fact. This study affects the #metoo-movement and the news reporting around it, the empirical material is a qualitative comparative study between a Swedish and Norwegian newspaper. The purpose of the study is to see if the news reporting regarding the #metoo is different compared between the two countries, and if so in what way. Furthermore, a qualitative descriptive analysis method has been implemented on eight articles were four is from Dagens Nyheter in Sweden and four articles are from Aftenposten from Norway. The articles have been paired together in four different themes, and then objected to each other. In the study the articles are depth analyzed in aspect for their difference how they are producing #metoo and furthermore equality, sexual harassment and the connection to social media. In the result, it can be seen that there is a certain difference between the news report on #metoo between Dagens Nyheter in Sweden and Aftenposten in Norway. The articles from Dagens Nyheter often leave the reader with unanswered questions whilst the ones from Aftenposten often answer the questions the reader initially gets. The articles from Aftenposten has more focus on Sweden and other countries compared to the articles from Dagens Nyheter  Keywords: #metoo, sexual harassment, equality, woman, man, news reporting

The #Metoo debate also included other hashtags with the willingness to participate in the debate on gender equality. Including the hashtag #Ihave that symbolized the male perspective and came in response to #Metoo. The purpose of this graduation project is to find out how the debate is conducted based on rhetorical and feminist theories, by finding ideals in different positions about the hashtag #Ihave. The material was collected on February 21, 2018 on Facebook and based on posts we received from our private Facebook accounts where we searched for #Ihave in the search field. To this qualitative work, a hidden observation has also been used to obtain the material that was analyzed. In order to investigate the ideals, we used the different feminist types of liberal and radical feminism where we rhetorically linked the posts to. Based on the found ideals, we have thus come up with a finding that there are differences in how men and women participate in the debate on gender equality and in what ways.

Bakgrund: Enligt WHO har en tredjedel av alla unga kvinnor rapporterat att deras första sexuella möte skett genom tvång. Under 2018 var det 22 500 sexualbrott som anmäldes i Sverige. Sexuellt våld mot unga kvinnor kan få långvariga konsekvenser i form av försämrad fysisk- och mental hälsa. MeToo-rörelsen startade 2017 och beskrivs som ett globalt upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor. Syfte: Var att beskriva unga kvinnors uppfattningar om sexuellt våld efter MeToo. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes via enkäter som delades ut på en ungdomsmottagning. Enkäten bestod av frågor/påståenden om sexuellt våld och MeToo. Data beskrevs med deskriptiv statistik och analyserades med Chi2 test. Resultat: Totalt svarade 103 unga kvinnor. En majoritet av deltagarna ansåg att sexuellt våld var allt ifrån sexuell förnedring till att någon tar på ditt könsorgan mot din vilja. Det sågs ingen signifikant skillnad mellan bakgrundsfaktorer och uppfattning av sexuellt våld. Majoriteten av deltagarna hade hört talas om MeToo, 97.1% (n=99). Endas ett fåtal av deltagarna (2.1%) ansåg att MeToo förändrat deras sätt att se på sexuellt våld. Av deltagarna var det 35.1% (n=34) som ansåg att det blivit lättare att prata om sexuellt våld efter MeToo. Endast 14.6% (n=14) skulle berätta för ungdomsmottagningen om de blivit utsatta för sexuellt våld. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för unga kvinnors sätt att prata om sexuellt våld samt deras uppfattning om sexuellt våld efter MeToo. Genom att uppmärksamma och prata om sexuellt våld kan det bidra till att tabustämpeln på lång sikt försvinner och att den som blivit utsatt inte ska känna skam eller skuld. / Background: According to WHO a third of all young women has reported that their first sexual encounter happened under duress. In 2018 more than 22 500 sexual offences were registered in Sweden. Sexual violence towards young women may have long-lasting effects such as impaired physical- and mental health. The MeToo movement saw the light of day in 2017 and has been described as a global uprising against sexual harassment and assault on women. Aim: The purpose of this paper was to describe young women’s views on sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Method: In this paper a cross-sectional study with a quantitative approach. Data collection was made through questionnaires which was handed out at a youth guidance centre. The questionnaire consisted of questions/assumptions regarding sexual violence and the MeToo movement. The data was then described with descriptive statistics and analysed through a Chi2 test. Result: 103 women in total answered the questionnaire. Everything, from sexual humiliation to someone touching your genitals against you will, was considered an act of sexual violence by a majority of the participants. There were no significant differences when regarding factors, such as, age, lifestyle factors and conception of sexual violence. A majority of the participants had heard about the MeToo movement, 97.1% (n=99). However, only a few of the participants (2.1%) answered that the MeToo movement had changed their views on sexual violence. 35.1% (n=34) of the participating women answered that it has become easier to talk about sexual violence after the emergence of the MeToo movement. Only 14.6% (n=14) of the participants would report an act of sexual violence to the youth guidance centre. Conclusion: This study provides us with a greater understanding on how young women talk about and view sexual violence in the wake of the MeToo movement. In order to break the taboo regarding sexual violence through speaking about it and bringing it to light we might also be able to eliminate the feelings of shame that many victims feel.

The purpose of this qualitative study was to examine Swedish press coverage of arape case post #metoo movement involving the former Chancellor of Justice, GöranLambertz. The research questions are as follows: How are the victim and thesuspected perpetrator portrayed in the articles? In what ways are rape mythsconstructed in the articles? How did journalists in Expressen and Aftonbladet framethis news story? Using a critical discourse analysis method with the help of previousstudies, representation, framing, ideal victim and news value theory showed theresults that both tabloids had similar portrayals of the participants involved with fewdifferent variations and both upheld rape myths in their reporting.In conclusion we found that the victims’ unfavorable characteristics such ascriminal background was highlighted while Göran Lambertz’ achievements andcareer were brought up. Expressen used an episodic framing for their reportingwhile Aftonbladet had a mix of episodic and thematic framing. Journalists fromboth tabloids participated in using semantic framing and linguistic choices thatseparated the suspected perpetrator from the crime.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

This study examines how the Swedish journalists Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed and reported in the Swedish newspaper Aftonbladet during their conflict during the #metoo movement. The actor Alyssa Milano used the words me too in a hashtag to put a light on her sexual assaulter, Harvey Weinstein, and encouraged other women on social media to do the same.  In Sweden Cissi Wallin was one of the first women to use the hashtag and tell her own story of how she was drugged and raped by Fredrik Virtanen in the year of 2006, who at the time was an employee at Aftonbladet. It was the start of a media scandal that would be continued for years after #metoo had its beginning. The ways that the media has been reporting about women in the manner of being a victim, has been shown in earlier studies being very gender stereotypical. The purpose of the study was to use Judith Butler's theory of gender and examine how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen are framed based upon gender. By using Jesper Strömbäcks theory of news evaluation the study will look at how Aftonbladet has used both Wallin and Virtanen as opponent themes in their articles and in which ways they are framed. With the use of Adam Shehatas framing theory the study will also take a closer look at how Cissi Wallin and Fredrik Virtanen were framed in these articles. Both each individual and their relationship. The method used to examine the topic of the study was by a critical discourse theory which led to numerous themes showing that Aftonbladet used the power of being a big news source and also the employer of Virtanen to make Wallin the guilty one by the ways she was framed. Among other things the result showed how Aftonbladet used their position to neglect Wallins story by taking sides with Virtanen during the period of the conflict.

The MeToo movement has played a huge role in the society and the issue around gender equality around the world. 2017 the movement spread in USA due to women in the movie- and entertainment business speaking up about sexual harassements made by the Hollywood producer Harvey Weinstein. The hashtag #MeToo spread quickly around the world and came to Sweden in the fall the same year which contributed to the debate about women’s equal rights in society. The aim of this qualitative study is, with a cirital discourse analysis (CDA), to see how the rape victims and their perpetrators constructs in Sweden’s biggest evening news media, Aftonbladet, before (2013) and after the movement's upturn (2021). This study only tends to see how the female rape victims and the male pertpetrators are constructed, this due to statistics showing that woman are most often falling victims of rape and that their perpetrators are most often men (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2020). The study has found several discourses, for instance that the rape victims often are constructed as ideal victims or gets blamed for the rape. The victim blaming often constructes with rapemyths, which can be connected with an ideology of rapeculture. In one specific case there has been found an ideology of feminism, where the text explicitly and implicitly speaks about the womens right and the patrialchal structure in the society. The perpetrators on the other hand are often constructed as either regretful, sympathetic or as a beast. There has been found unequal power relations where the perpetrator is most likely to be constructed as the most powerful actor. On the other hand no differences in the construction of the victim or the perpetrator have been found during the two years, before and after the movement.

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar.

Syftet med denna studie är att belysa kvinnliga socialarbetares erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Studiens empiriska material består av citat från ett tjugotal vittnesmål skrivna av kvinnliga socialarbetare och publicerade på metoo-orosanmalan.nu. Genom att studera vittnesmålen uppmärksammade vi synen och responsen på sexuella trakasserier och dess påverkan på skam och andra känslor. Studiens utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med fokus på Judith Butlers genusteori samt Michel Foucaults maktbegrepp. I analysen har vi implementerat Norman Faircloughs kritiskt diskursanalytiska, tredimensionella modell i vilken vi tillämpat alla tre dimensioner för att analysera våra tre frågeställningar utifrån resultatet. De lyder; 1) Hur konstruerar och reproducerar kvinnorna diskurser om sexuella trakasserier på olika myndighetsorganisationer inom socialt arbete?, 2) Hur framställs responser från chefer samt kollegor i olika situationer av sexuella trakasserier och vilken inverkan har dessa på den diskursiva och sociala praktiken? samt 3) Vilka känslor skildras i de kvinnliga socialarbetarnas vittnesmål och vilka potentiella konsekvenser medför de diskursiva praktikerna för den sociala praktiken? Samtliga frågor besvarades genom identifierade diskurser i det empiriska materialet som vi framförde i en resultatpresentation och en genomgående analys. Resultatet vi fått fram visar exempelvis att trakasserier av sexuell form som de kvinnliga socialarbetarna utsätts för på arbetsplatsen ofta objektifierar deras kroppar och förminskar deras kompetens. I de flesta fall är meningsskiljaktigheter kring gängse arbetsförhållanden den framkallande faktorn för denna typ av trakasserier. Kvinnorna förmodas vara intresserade av männen utanför arbetet vilket även kan identifieras i den respons som beskrivs. Chefer och kollegor reagerar antingen med förminskning och misstro eller inte alls. De utsatta kvinnorna svarar då med tystnad som i kombination med trakasserierna medför skam och andra känslor som hotar sociala band och kvinnornas självbilder. Resultatet synliggör likaledes sambandet mellan maktrelationer och kön och vem som får säga vad. Tidigare studier visar bland annat att tystnaden tvingar kvinnorna att ta på sig ansvaret för att inte riskera att förstöra stämningen och för att inte bli exkluderade av sina medarbetare.