En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig.

No description available.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ”utanförskapsområden” som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet. Berättelserna synliggör istället engagemang, självständighet, gemenskap och motstånd. Slutsatsen blir ur ett postkolonialt synsätt att utanförskapsbegreppet och den politiska diskursen kring termen blir den retorik som förespråkare för en essentiell syn, ett kolonialt arv och en tanke om nationell gemenskap, håller fast vid för att kunna utöva makt mot ”andra” i ett uppdelat samhälle. Kvinnornas berättelser visar istället på ett helt annat perspektiv, ett komplext mönster av olika typer av gemenskap och tillhörighet i ett transkulturellt samhälle där nationalstatens gemenskap och ”innanför” eller ”utanför” på grund av arbete eller arbetslöshet är en alldeles för enkel analys av samhället.

No description available.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet. Resultatet presenterar hur läraren skapar förutsättningar samt vilka förutsättningar som skapas. Vidare så diskuteras och problematiseras resultatet i diskussionskapitlet.

If a plastic material is used as a print bearer there are a need of a special surface treatment to get agod and durable printing. The most used surface treatment technique for the moment is coronatreatment. This kind of treatment has unfortunately showed not to be so durable in the long term.Plasma treatment which in this case uses different kind of gases in the treatment of polypropyleneis shown as a more effective treatment in this project. When the plasma treated surface has beenprinted is the good quality last much longer and the adhesion between the ink and the surface isremained. To test this adhesion is for the moment a standard used (ASTM D3359). This standardhas appeared unstable and dependent at many different factors, which gives a big variation in thetest results. Because of this has new test methods been carried out to give a more even and morereliable result in the test of the adhesion.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör. Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv. Studien rör sig kring organisations- och kommunikationsteori ur ett företagsekonomiskt perspektiv tillsammans med Parsons systemteori gällande motivation. Studien kommer fram till att det viktiga vid kommunikation vid förändringsprocesser är att få medarbetarna motiverade och positiva samt att det arbetas med medarbetarnas inställning och inte bara det konkreta organisationsträdet. Det är viktigt att förvaltningsledningen också behandlas som medarbetare när det gäller dessa områden. Att låta alla i organisationen vara delaktiga, även de som inte berörs direkt, kan balansera upp mer direkt berördas känslor. När kommunikationsstrategin bestäms är det viktigt att ta hänsyn till vilken organisationsstruktur organisationen befinner sig i och att vara medveten om att alla inte kan hanteras likadant.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade. Resultatet visar också att samtliga pedagoger anser att barns sociala kompetens utvecklas i och med upplevelser och hantering av konflikter och kan på sikt ge dem de verktyg de behöver för att lösa konflikter konstruktivt.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer. Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner. Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation.