No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag. För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys. Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.

Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa. Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet. Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna. Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning. Semistrukturerade intervjuer med handledare valdes som metod. Resultatet visar på gemensamma grundläggande drag i respondenternas beskrivning av definition, syfte, fokus och metoder. Skillnader har återfunnits i hur man förhåller sig till fundamentala aspekter av handledningen; frågan om ansvar, förhållningssätt som handledare, vad man ska lära ut och hur man ska benämna handledningsinsatsen. Ett ökat fokus på den handleddes utveckling och på grupprocesser rekommenderas i diskussionen. Vikten av att renodla olika typer av handledning diskuteras.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området vore att undersöka om män med små barn upplever stress i förvärvsarbete och hemarbete.

Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.

Det finns IT-system i verksamheter som inte är verksamhetsstödjande. Dessa ITsystem fungerar mer som hinder än stöd för personalen i utförande av arbetet. Det finns därmed behov av utveckling av IT-system så att de blir verksamhetsstödjande. Denna forsknings förslag är att denna utveckling bör ske med en designteori och metod. Designteorin och metoden har konstruerats genom en eklektisk och kumulativ kunskapsutveckling. Teoretiska komponenter från designteorierna handlingsbarhetsteori och aktivitetsteori har integrerats till en designteori för verksamhetsstödjande IT-system. Metodkomponenter från metoder för verksamhetsutveckling, systemutveckling och utvärdering baserade på handlingsbarhetsteori eller aktivitetsteori har integrerats till en metod för utveckling av verksamhetsstödjande IT-system. Designteorin och metoden har validerats empiriskt genom tillämpning i tre olika utvecklingsprojekt, vilka har studerats. Resultatet och kunskapsbidraget är ett förslag på en designteori och metod för design av verksamhetsstödjande IT-system, DEVIS. Designteorin beskriver och förklarar IT-system, verksamheter och deras relationer och innehåller designprinciper som föreskriver hur verksamhetsstödjande IT-system bör utvecklas. Metoden kan användas för både nyutveckling och vidareutveckling av IT-system och verksamheter och innehåller en arbetsprocess med ett antal olika tekniker och notationer för att studera och beskriva IT-system och verksamheter, analysera problem och förändringar, värdera verksamhetsstödjande och ge förslag på utveckling av IT-system och verksamhet.

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig. Cheferna på företag utan HR-funktion prioriterade verksamhetsfrågor i större utsträckning och upplevde viss mental stress när de kände sig osäkra i sina HR-kunskaper och därmed ibland inte kunde hantera personalfrågor som dök upp.