Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition. Resultatet visar att socialarbetaren i olika utsträckning utvecklar strategier och förhållningssätt för att möta, hantera samt fungera i det sociala arbetet. Dessa strategier och förhållningssätt presenteras i studiens analysdel utifrån fyra idealtyper; Den Krigande, Trädgårdsmästaren, Den Distanserade samt Den Sörjande.

Grammar is one of the most problematic areas when it comes to teaching a language; to know if or when, and how grammar should be taught, are relevant questions to all language teachers. The aim of the study was to investigate teachers’ attitudes towards teaching grammar, and how much, how and why they use the methods that they do. Therefore semi-structured interviews were undertaken with six 9th grade English teachers. The main results showed that all six teachers were positive to formal instruction, and they considered implicit knowledge of grammar superior to explicit knowledge. The teachers found it problematic to estimate the time spent working on grammar, mainly because half of them saw working on grammar in a wider perspective. All the teachers used the deductive method of teaching, but only half of them also used the inductive method. All but one teacher mentioned the students as being the most important factor that influences their teaching, and also time is mentioned and considered by two of the teachers as a reason for using a text book. The results of this study may be of help to foreign language teachers, or student teachers when considering how to teach grammar.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker. På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.

Syftet med studien är att försöka skapa förståelse för vad som motiverar elever i klassrumsarbetet. Som blivande lärare känns det väsentligt att ta reda på de faktorer som gör en elev motiverad. Metoden på arbetet är en kvalitativ studie som genomförts på åtta stycken elever i årskurs sex, som genomgick individuella intervjuer. Studien tar upp motivation, i ett historiskt perspektiv, men även dagens aktuella forskning. Betydelsen av inre respektive yttre motivation nämns, samt hur motivation skapas. Resultat i studien är att eleverna framhåller uppmuntran och beröm, belöning och arbetsformer som påverkande faktorer för deras motivation i skolarbetet.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hälsa är och vad de lär sig om hälsa i skolan. I uppsatsen kommer jag också gå in på om eleverna använder sig av hälsa när de är i skolan, hemma och på fritiden. Syftet med den här studien är att undersöka vad elever har för tankar om hälsa. För att kunna ta reda på det så utgår jag från forskningsfrågorna: Vad lär sig elever om hälsa enligt dem själva? Använder eleverna sina kunskaper om hälsa i skolan, hemmet och på fritiden? Min ansats är kvalitativ och den metod jag använder för att få svar på mina frågor är intervjuer. Urvalet av elever som intervjuas kommer från den skola, där jag utfört min verksamhets förlagda utbildning. Intervjuerna har utförts på högstadiet, där den tänkta målgruppen är elever som går i årskurs 7 – 9. De intervjufrågor som ställdes konstruerades med hjälp av undersökningens syfte och dess forskningsfrågor med hjälp av handledare, kurskamrater och egna tankegångar. Som resultat svarar eleverna, att de tycker att det är viktigt, att man mår bra genom att äta väl, träna, träffa kompisar, umgås med familjen och att främja den psykiska hälsan. De tycker också det är viktigt att undvika att sitta stilla hemma hela tiden och att vara själva, därför träffar de sina kompisar istället. Elevers kunskapsbehov i hälsa kan variera beroende på vilken fas de är i livet . Under mina intervjuer har jag lagt märke till att den fysiska kunskapen om människan dominerar. Elevernas användande av hälsa speglar ett ganska normalt sätt att ta hand om sig och tänka på sin hälsa. Det är ingen av dem som sticker ut med några direkta kontroversiella tankar om hälsa, utan de flesta gör det som passar dem bäst vad det gäller mat, fritid, kamrater och familj. Som slutsats har jag kommit fram till, att det är flera som vill veta mer om den fysiska hälsan där träning och kost är två viktiga ingredienser. Den psykiska hälsan nämns också fast olika sätt av de intervjuade eleverna. Därför upplever jag, att eleverna behöver en större dos av hälsa, där man faktiskt utgår och pekar på vilka element som påverkar en människas hälsa. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet. Inga erfarenheter av att terapeuten tagit alltför mycket initiativ inom detta område framkom. De informanter som bryter mot heteronormen upplevde att detta inneburit särskilda svårigheter i deras terapier, även i det fall då informanten gått hos en terapeut med uttalad hbt-kompetens. Resultaten kopplas till tidigare forskning, och deras konsekvenser för behandlingsmetod, samt metodfrågor och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Alkoholkonsumtion är grundorsak till flertalet sjukdomar som påverkar folkhälsan negativt. Minderåriga är mer sårbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol än vuxna. Därför det viktigt med alkohol- och drogförebyggande metoder inriktade på unga som ger god effekt. Alla Överens är ett lokalt framtaget alkohol- och drogförebyggande program i Öckerö kommun som har målsättningen att förebygga ungdomsfylleri genom att få alla föräldrar överens om att deras barn inte ska dricka alkohol. Uppsatsen hade en mixad-metod ansats där främst intervjuer (N=9) och drogvaneundersökningar, som pågått i nio år (2003-2011), med pojkar och flickor i årskurserna 7-9 (N=4273) används. Utifrån datakällorna gjordes en utvärdering där implementering, utvecklingen av alkohol-, och intensivkonsumtionen samt vilka faktorer som påverkar alkoholbruket undersöktes. Det kvalitativa resultatet visade på ett starkt stöd för Alla Överens bland politiker och högre tjänstemän, men ett sämre kunskapsläge om vad programmet innehåller. Det kvantitativa resultatet visar på en signifikant nedgång i alkoholbruk och intensivkonsumtion samt tydliga samband mellan föräldrars tillåtande attityd, mobbare, rökare och elevernas alkoholvanor. Sammanfattningsvis belägger uppsatsen värdet av det drogförebyggande programmet Alla Överens. / Alcohol consumption is the cause of many diseaces. Minors are more at risk to the negative consequences of alcohol than adults. Therefore it is important to have alcohol- and drug prevention programs that target youths and gives a good effect. All Agree is an alcohol preventive program that is locally developed in the Swedish municipal Öckerö. The aim of All Agree is to prevent youth drunkenness by getting all parents to agree that their children shouldn‟t drink alcohol. This thesis used a mixed-method approach with nine interviews and school surveys on drug abuse spanning over nine years (2003-2011) consisting of boys and girls in grades 7-9 (N=4273). The aim was to evaluate All Agree through the implementation of the program and the development of the use of alcohol and heavy drinkers. Smoking and snuff using along with what factors that affect the use of alcohol was also investigated. The qualitative result showed that All Agree has a strong support among politicians and higher-up officials, even though there was a lack of knowledge amongst them regarding the contents of All Agree. The quantitative result showed a significant decline in overall use of alcohol and heavy drinking. There were also significant relationships between parents allowing their children to drink, bullies, smokers, with the use of alcohol. In a concluding remark, this thesis attests to the value of the prevention program All Agree.

Syftet med studien var att undersöka föräldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 föräldrar och 5 barn). Att ta reda på hur dessa familjers väg till gruppen såg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frågestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att träffa gelikar och se hur deltagarnas förväntningar på framtiden såg ut. Genom kvalitativ metod har föräldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och föräldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram. Föräldrarnas mål med deltagande att få ökad förståelse för sin sjukdom och att barnen skulle få ökad förståelse och mer kunskap om sjukdomen ansåg föräldrarna var uppnådda i och med att barnen hade börjat diskutera sjukdomen och föräldrarna såg Barnkraft som början på en process. Nyckelord: Barnkraft, stödgrupp, Beardslees familjeintervention, kvalitativ metod.