Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen. I resultatet framträdde några centrala kluster. Dessa var försvarsmekanismer, tystnad som följd av stigmatisering, ambivalens och maktaspekter. Utifrån den insamlade datan drogs slutsatserna att brottsoffer utsätts för en emotionell påfrestning som de försöker hantera genom försvarsmekanismer, att brottsoffer tenderar att ha en låg känsla av sammanhang samt ett litet handlingsutrymme och en begränsad makt. Vidare drogs slutsatsen att det finns stereotyper om brottsoffer som kan leda till att brottsoffer stigmatiseras. Risken för stigmatisering leder till att brottsoffer tenderar att inte tala om brottet. Vidare kan brottet komma att ha negativa konsekvenser på brottsoffrets jag. / The purpose with the study is to examine peoples experiences of crimes to gain a greater understanding for crime victims situations. From the purpose has a question arised which is Experiences from being a crime victim. To seek an answer on the question has interviews been chosen as data collection method. The interviews have been taped, transcribed and analyzed through the IPA–model. Some central clusters did emerge from the result. These were defense mechanisms, silence as a result of stigma, ambivalence and aspects of power. From the collected data were the conclusions drawn that crime victims are exposed to an emotional strain that they are trying to control by defense mechanisms, that crime victims tend to have a low sense of coherence and a little discretion and a limited amount of power. The conclusion were also drawn that there are existing stereotypes about crime victim, which can result in that the crime victim gets stigmatized. The risk for the crime victim to become stigmatized leads to the fact that the crime victims don´t want to mention the crime. The crime can also result in negative consequences for the crime victims self.

Uppsatsen undersöker maffians uppkomst och inflytande på Sicilien utifrån historiska, sociala och kulturella processer. För att göra en analys av de sociala förhållandena på ön har även en analys av den sicilianska familjen gjorts. Familjens betydelse för individen och för det sicilianska samhället har kopplats samman med maffians struktur och kodex kring heder och tystnad. Teorier kring praxis har använts för att utforska länken mellan social struktur och social organisation och individuellt aktörskap bland sicilianarna. Analysen ger klarhet i hur maffians uppkomst både kan förklaras som en effekt av de kulturella ordningarna i samhället och som ett uttryck för individuellt och kollektivt aktörskap. Studien belyser vikten av att se samhälleliga fenomen utifrån dess kulturella kontext och samtidigt se denna kulturella kontext som en produkt av mänskligt handlande och agens.

This essay is about exploring the rhetorical business negotiation process. The aim has been to find out how skilled salespeople stand out, and what rhetorical means they use to convince the other party. For this study, a qualitative research interview was applied and altogether five vendors in three different industries were interviewed. The fundamental theory of the essay is based on classical rhetoric. From that I have chosen the specific parts that I have found useful to discuss negotiation and sales processes. The results show that there is not a one single rhetorical approach that is essential to convince the other party. Instead, it is the combination of the rhetorical strategies that make the other party feel that the decision they make is good. The most prevalent and also the most favorable strategies that the sellers were using when they managed to convince the other party was: aptum, actio and active silence.

Denna uppsats är en studie i hur en utövare kan förhålla sig till en kompositörs filosofiska och ideologiska ideal i tolkningen av dennes musik. Arbetet sker utifrån kompositören Toru Takemitsu som sedan 1960-talet har skrivit flera artiklar och uppsatser där han tar upp sin syn på allt ifrån natur och komponerande till japansk estetik. Jag går först igenom Takemitsus idéer och sedan applicerar jag dem på två av hans verk för sologitarr – Equinox och All in twilight – för att se hur Takemitsus musik förhåller sig till hans idéer. Då Takemitsus musik ofta är tekniskt svår för gitarr är det ibland svårt att följa den detaljerade notbilden, men jag går igenom ett par olika förslag på hur man kan förhålla sig till både Takemitsus filosofi och japansk estetik. Den tillhörande inspelningen är ett utdrag ur min examenskonsert från den 4 maj 2018 i Nathan Milsteinsalen. Jag spelar här sats två till fyra ur All in twilight och Equinox.

Uppsatsen kommer handla om hur vi gör meningsfulla val i kompositionsprocessonav musik till film. Jag kommer undersöka vilka metoder som historiskt har använts,vilken praxis som uppstått och varför, och försöker i mitt eget arbete hitta alternativa vägar framåt. Vidare undersöker jag hur vi medvetet och omedvetet arbetar med förväntan och hur den arbetar i oss, hur imperfektion och sårbarhet i konstnärliga uttryck kan hänga ihop med empati och mänsklighet, och metoder för att skapa inre logik och kreativa begränsningar i min egen skapandeprocess. / <p>Till uppsatsen bifogas ett filmklipp ur processen med en slutproduktion från Stockholms konstnärliga högskola, "Tyst symfoni", av Astrid Ahlbom Andersson.</p>

Av artikel 6 Europakonventionen (EKMR) följer att den som är anklagad för brott har rätt att vara tyst och inte belasta sig själv. På så sätt tillgodoses den enskildes intresse av att inte behöva medverka till utredningen av den egna brottsligheten. Samhället har å andra sidan ett intresse av att rättskipning och lagföring sker effektivt så att straffsystemets brottspreventiva syfte upprätthålls. Ett sätt att säkerställa att så sker är att upprätta verktyg som lockar den enskilde, utredningsincitament, till att medverka i utredning av det egna brottet. Ett exempel i gällande rätt utgörs av 29:5 p 5 BrB som ger rätten möjlighet att utdöma ett lindrigare straff vid utredningsmedverkan. Beslut om strafflindring tas i dessa fall vid huvudförhandling av rätten. I betänkandet Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg  framfördes förslag om att införa möjlighet för åklagaren att fatta beslut redan under förundersökningen om att utfästa ett högsta straff i utbyte mot den enskildes utredningsmedverkan. Förslaget lades fram i svensk rätt år 2019 men har inte föranlett proposition. En utfästelse om ett högsta straff förutsätter att den misstänkte och åklagaren har en överläggning under förundersökningen där den misstänkte informeras om möjligheten att ingå en sådan överenskommelse med åklagaren. Utfästelsebeslutet innebär att åklagaren yrkar på ett straff som, likt ett tak, förhindrar rätten att utdöma svårare påföljd än åklagaren yrkat. Idén om utfästelsebeslut innebär därmed att (1) en överenskommelse kan ske mellan den misstänkte och åklagaren under förundersökningen samt att (2) det av åklagaren fattade beslutet om utfästelse binder rätten likt ett tak. Utredningsincitament och övriga förfaranden som syftar till att effektivisera den straffrättsliga processen är tillåtna förutsatt att de är förenliga med rätten till en rättvis rättegång, artikel 6. En analys av det rättsliga utrymme konventionen ger den svenska lagstiftaren är därmed nödvändig. Detta arbete behandlar rätten att vara tyst och rätten att inte belasta sig, artikel 6. Dessa garantier aktualiseras vid utfästelsebeslut då det förutsätter en överläggning mellan den enskilde och åklagaren i syfte att informera den enskilde om möjligheten och sondera terräng för överenskommelse. Utredningsmedverkan vid utfästelsebeslut resulterar således, till skillnad från medverkan enligt 29:5 p 5, i att den enskilde i större utsträckning försätts i en förhandlingsposition gentemot åklagaren. Den förändring förslaget innebär på det straffrättsliga området föranleder även ett behov att se hur ändringen passar in i det befintliga straffsystemet.

Föreliggande arbete har undersökt musik och ljuds roll i skräckspel och dess olika komponenter. De perspektiv som lyfts fram utgår från tre olika yrkesroller inom spelbranschen; kompositörer, ljuddesigners och programmerare. Undersökningen fokuserar på deras syn på vilka komponenter som de anser viktiga i skräckspel, samt deras syn på vilken roll ljud och musik har för den perceptionella upplevelsen av spelet. Genom kvalitativa intervjuer har empiri om hur dessa aktörer går till väga för att skapa musik och ljud samt deras tankarna bakom dessa val. När data samanställdes kunde vissa faktorer urskiljas som mer betydelsefulla än andra. Dessa faktorer var tystnad, frekvenser, atmosfärer, ljudande komponenter och psykologiska aspekter. Studien visar att ljud och musik har en mer central och bärande roll i skräckspel än i andra spelgenre då den klingande världen har en berättande och ledande funktion. Empirin visar på att spelet ofta begränsar spelarens visuella, rörelse- och försvarsförmåga vilket gör ljudbilden till ett avgörande verktyg för att kunna överleva i spelet. Detta används av ljudskaparna för att påverka och frambringa önskad reaktion och känsla hos spelaren. Genom att förvränga ljud och musik och använda vissa frekvenser skapas de känslor som avses av kreatörerna. Det visar sig även att stråkar, mörka slagverk, metalliska ljud och röster är vanligt förekommande element som används i skapandet av ljudbilden

Silence is inevitable. It's something we can't escape in our everyday lives, and it's something we can't escape in music as well. After listening to music by Morton Feldman, I realized that silence is a big but less unexplored part of music. This made me want to study how silence can be used in music.    The purpose of this essay is to investigate the roles silence can have in music, systemize different functions silence can have, improvise and compose music that in some way illuminates silence.    My research has led me to identify and categorize seven distinct functions of silence in music. This systematic approach has empowered me to compose and utilize silence in a structured manner. The culmination of this method was the creation of six unique compositions, which were then rehearsed and performed in a concert by a band comprising of me on Piano, Maja Svanteson on Voice, Hannes Arason on Trumpet, and Fredrik Ljungkvist on Saxophone and Clarinet.   Using one or two functions when composing and thereby being able to study the chosen function isolated has made me see how multifaceted silence is. The silence is and should be seen as nuanced in the same way as a sound or tone. Our band noticed a tendency to play softly during our initial rehearsals and felt a general unease when confronted with silence. This hesitancy not only restrained our music but also our potential for growth. However, as we overcame these habits, our use of silence became more varied, enriching our music and making it more intriguing. / <p><em>Tyst Koral (variation 1) - </em><strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p><em>Under stjärnorna - </em><strong>musik:</strong> Rasmus Mannervik, <strong>text:</strong> Pär Lagerkvist</p><p><em>Sextondelar (variation 1) - <strong>Musik: </strong></em>Rasmus Mannervik</p><p><em>En stilla ödmjuk själ - </em><strong>Musik: </strong>Rasmus Mannervik, <strong>Text:</strong> Francesco Petrarca</p><p><em>Tyst Koral (variation 2) - </em><strong>Musik: </strong>Rasmus Mannervik</p><p><em>Fri improvisation - </em><strong>Instruktion: </strong>Rasmus Mannervik</p><p><em>Sextondelar (variation 2) -</em> <strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p><em>Kärlekens visa -</em> <strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik, <strong>Text:</strong> Pär Lagerkvist</p><p><em>Tyst Koral (variation 3) - </em><strong>Musik:</strong> Rasmus Mannervik</p><p></p><p>Musiker:</p><p>Rasmus Mannervik - Piano</p><p>Hannes Arasson - Trumpet</p><p>Fredrik Ljungkvist - Saxofon och Klarinett</p><p>Maja Svantesson - Sång</p><p></p><p>Till detta bifogas en ljudupptagning från konserten 18/03-24</p>

The aim of this study was to understand the problem of children´s silence in child abuse. This was conducted by reading five autobiographies that deal with children’s silence and disclosure based on the author’s own experience on child abuse from a parental figure.  We wanted to contribute to an increased understanding of children's silence and disclosure in child abuse from a child's perspective. Child abuse is considered an international problem, and at the same time it's an uncomfortable topic for many people to discuss. Child abuse creates negative experiences and consequences for the vulnerable children that can remain for the rest of their lives.   One of the main results showed that all the children in the autobiographies shared the same common patterns for silence, disclosure and the complexity in breaking the silence. Another result showed that the complexity with their silence and disclosure are based on their loyalty towards their parent, who are also their perpetrator. Along with Goffmans theory of Stigma, Lazarus and Folkmans theory of Coping and previous research, we have been able to use these common patterns to gain a deeper understanding about the complexity behind breaking the silence regarding child abuse.

Denna studie har som syfte att undersöka hur tystnad gestaltas med hjälp av ljud i filmen A Quiet Place (2018) (John Krasinski, Bryan Woods &amp; Scott Beck med ljuddesign av Erik Aadahl och Ethan Van der Ryn). Studien har även som syfte att undersöka vilka narrativa funktioner ljudet fyller samt bidra till en djupare förståelse för hur det kan används för att skapa en upplevelse av spänning och rädsla.Uppsatsen innehåller en audiovisuell analys av tre scener ur undersökningsmaterialet (A Quiet Place) som består av Michel Chions metod Masking genom vilken en scenbeskrivning och en ljudhändelsebeskrivning upprättats. Dessa två beskrivningar har sedan använts som underlag för en innehållsanalys och Johnny Wingstedt’s narrativa funktionsanalys med författarens tolkning av ljudets berättande funktioner. För att söka svar på hur spänning erhålls med hjälp av ljud har teorier av hjärnforskaren Seth S Horowitz använts i en avslutande och sammanställande analys.Resultatet av analysen visar att tystnad gestaltas genom kontraster, dynamik och att ställa olika ljudnivåer i relation till varandra, en upplevd tystnad är en negation till den ljudnivå som den är ställd i relation till. Ljudet och musikens narrativa funktioner har i stor utsträckning visat sig vara att vägleda åskådarens uppmärksamhet, knyta samman scener och sekvenser i ett linjärt tidsförlopp och understryka känslomässiga uttryck. Studiens resultat tyder även på att upplevelsen av spänning till stor del erhålls på ett liknande sätt som tystnad gestaltas.