Global ETD Search

51	När glöden falnat : En urban begravningsplats i fridfull natur eller - av Lena Nyman namngivet: "Sista ligget" / As the ember has gone out : An urban burial ground in peaceful nature Persson, Kerstin January 2014 (has links) När glöden falnat En urban begravningsplats i fridfull natur Var kommer jag att begravas? Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten. Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ”hela” Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ”som sådan”. Om man då mitt i livet avlider – skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning? I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet. Det känns märkligt och tomt att veta att man hamnar på en plats som sällan skulle bli besökt, och som de flesta av mina vänner inte alls känner till. Så kom jag att fundera över begravningsplats – en urban och nydanande sådan – i detta fall i Stockholm - en som inte måste ligga på Sergels torg precis, men som kunde vara så pass central att det inte skulle kännas främmande eller långt bort. Så tog min idé form. Den kunde appliceras som ”Djurens urbana minneslund” också – Välj själva! I detta arbete har jag dock valt att fokusera på mänskligheten. Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm / As the ember has gone out An urban burial ground in peaceful nature Where will they bury me? Today more nd more people move into the big cities, leaving relatives behind. The new life becomes different and connects to work and the new relations one makes here, not connected to family bounds. As a big-city dweller one may not identify with the “whole of the city”, as one has no relatives living in that or that area, but with the City itself. Then, if one in the middle of walk of life unexpectedly passes away – would the solution be to be sent back to one´s birthplace to be bried? Well, in my case there are no family left there as mother and father have passed away and sister and brother lives at different places in our country. It feels remarkably and empty to be put at a place where people seldom or never would come to, as most of my friends don´t even really know where it is. Here I came to think of forming some kind of cemetery that also would fill “My needs”, a one – kind of urban but in the peaceful nature – fitting many peoples – of today´s need – in the city of Stockholm. This idea could also very well fit into the idea of an urban cemetery for animals. Here I have focused on the idea for humans though. Choose Yourself! Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm Columbarium lund minneslund askgravlund urban fridfull stillsam ljud oljud natur urban aska sorg vandring berget yttre inre kista urna hål grönt grönska tystnad ljus mörker barn vuxna vandring stig cortén metall jord vatten utsikt utsiktsplats rumslighet rymd nära närhet vila Architecture Arkitektur
52	”Har det aldrig slagit henne att jag är tyst, men inte beter mig tyst?” : En narratologiskt influerad analys av tystnaden i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden Larsson, Line January 2022 (has links) In this paper, I study the silence in Bart Moeyaert’s two novels Kärleken vi inte förstår (eng. It’s Love We Don’t Understand, 1999) and Alla är ledsna nuförtiden (eng. Everyone’s Sorry Nowadays, 2018) with the help of Maria Nikolajeva’s theories of narrative perspective. I examine the narrative perspective in relation to the other characters’ appearances – focusing on the narrator’s priorities and voice – as well as how the silence is portrayed. Furthermore, by using a method of close-to-text reading I seek answers to the following questions: how is silence portrayed in Kärleken vi inte förstår and Alla är ledsna nuförtiden? What is the role of silence in the previous novels? The last question refers to in what way Moeyaert uses the silence in his novels. Finally, I concluded that the silence in Kärleken vi inte förstår is ambiguous. On the one hand, it is used by the characters as a tool of communication, and on the other hand, it works as a storytelling technique to withhold information from the reader as well as amplify the atmosphere or mood. Moreover, the silence in Alla är ledsna nuförtiden rather has the function of a theme or a motif as it forces the story to move forward. / I denna uppsats studerar jag tystnaden i Bart Moeyaerts romaner Kärleken vi inte förstår (1999) och Alla är ledsna nuförtiden (2018) med hjälp av Maria Nikolajevas teorier om berättarperspektiv. Jag utforskar berättarperspektivet i relation till hur de andra karaktärerna framträder – med fokus på berättarens prioriteringar och röst – liksom hur tystnaden gestaltas. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra textnära läsningar av ovan nämnda verk: hur gestaltas tystnad i Kärleken vi inte förstår och Alla är ledsna nuförtiden? Vilken funktion har tystnaden i de ovanstående verken? Slutligen kom jag fram till att tystnadens funktion i Kärleken vi inte förstår är dubbel; å ena sidan används den av karaktärerna som ett verktyg för att kommunicera, å andra sidan som ett sätt att, av Moeyaert, undanhålla information från läsaren samt förstärka stämningar. Fortsättningsvis fungerar tystnaden i Alla är ledsna nuförtiden snarare som ett tema eller ett motiv då den tvingar historien framåt. Bart Moeyaert It's Love We Don't Understand Everyone's Sorry Nowadays silence narrative perspective Maria Nikolajeva children's literature young adult fiction YA Bart Moeyaert Kärleken vi inte förstår Alla är ledsna nuförtiden tystnad berättarperspektiv Maria Nikolajeva barn- och ungdomslitteratur barnlitteratur utländsk barnlitteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap Specific Literatures Litteraturstudier
53	”I det ordlösa språket – ” : Medveten och omedveten tystnad i Nelly Sachs lyrik mellan ”framtorterade bokstäver” och andra tecken Lönndahl, Hedvig January 2019 (has links) Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”. Nelly Sachs tystnad lyrik det ordlösa språket tystnadens språk tystnadens tematik tystnadens form tankstreckets funktion Julia Kristeva Tinget chora det semiotiska det symboliska det melankoliska det moderliga modersmetaforen "Flykt och förvandling" "Än hyllar döden livet" "Nelly Sachs samlade dikter". General Literature Studies Litteraturvetenskap
54	Tystnaden: Makten, rösten och talet : En analys av tystnaden som kontrollinstrument i Vegetarianen och brun flicka drömmer / Silence: Power, voice and speech : An analysis of silence as an instrument for control in The Vegetarian and brown girl dreaming Guldbacke Lund, Linnéa January 2018 (has links) Silence, voice and power are the main themes in this essay. The purpose is to analyze how the silence is used as an instrument for control, and how it can be used strategically to take power, but also as a resistance against the power. The novel The Vegetarian by Han Kang and the autobiography novel on verse, brown girl dreaming by Jacqueline Woodson are the core of this essay. This essay focuses on how the characters break the silence, and how they use the silence strategically to find their voice in a society that systematically works to keep women, children and men silent. The silence works in specific ways in all kinds of situations, to explore the complexity of the power dimensions a comparative analysis allows the themes to emerge and enlighten each other’s diversity. With help from Rebecca Solnit in Alla frågors moder, Audre Lorde in Your silence will not protect you and Michel Foucault’s Diskursens ordning, among other voices, the essay aims to search for how the silence can work as a strategy and what it means to speak. The essay shows how the oppressing silence is broken in brown girl dreaming, and how the voice becomes the power, but also how the silence was used in the African-American Civil Rights Movement as an act of resistance. The essays also analyze the female main character in The Vegetarian, who makes a journey from an oppressed woman where the patriarchal men violate her silence and forcing her to speak, to an existence where silence, life and growth thrives. The silence has its own language and sometimes, it’s louder than words. Silence Voice Power Strategy brown girl dreaming The Vegetarian Rape Abuse Become silent Oppression Postcolonialism Gender studies Foucault Rebecca Solnit Audre Lorde bell hooks African-American Civil Rights Movement Resistance Break the silence Uprising Revolt Silent protest Nonviolent Power structure Master suppression technique Vegetation Growth Existence Life Death Freedom Speech Tystnad Makt Strategi Röst Kontrollinstrument Redskap brun flicka drömmer Jacqueline Woodson Vegetarianen Han Kang Självbestämmande Maktspel Våldtäkt Övergrepp Tystna Förtryck Postkolonialistisk teori Genusteori Diskurser Foucault Rebecca Solnit Audre Lorde bell hooks Medborgarrättsrörelsen Bryta tystnaden Uppror Tyst demonstration Tal Tysta Maktmedel Motstånd Härskartekniker Växtlighet Frihet Liv Döden Återfödelse Makten Talet Tystnaden Rösten Specific Literatures Litteraturstudier

Page generated in 0.0459 seconds