Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor.Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen.

Syftet med uppsatsen har varit att utreda sekretessreglernas bakgrund och uppbyggnad för att vidare förklara om det påverkar myndigheters möjlighet att byta information i brottsförebyggande syfte, med utgångspunkt gällande unga upp till 21 år. För att besvara syftet har den rättsdogmatiskmetoden använts där lagar, förarbeten, doktrin, domstolspraxis och JO-beslut kommer analyseras. Myndigheter behöver ofta dela information i brottsförebyggande syfte, idag finns bland annat den sekretessbrytande bestämmelsen i offentlighet- och sekretesslagstiftningen (2009:400, OSL) som gäller unga upp till 21 år. I uppsatsen förklaras varför den nuvarande lagstiftningen upplevs som snårig och komplex, vilket i kombination med avsaknaden av praxis och konkret vägledning för tjänstemän leder till en osäker och restriktiv handläggning. Därtill uppmärksammas hur andra faktorer, såsom arbetsplatskultur, påverkar informationsutbyte mellan myndigheter.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter. Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott. Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen. Våra primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan jämförts med sekundärdata i form av tidigare undersökningar samt litteratur. Slutsats: Studiens slutsats är att de äldre revisorerna har en osäker och mindre klar inställning till anmälningsskyldigheten jämfört med de yngre revisorerna som har en mer positiv och stabil syn på anmälningsskyldigheten. Anledningen är att de äldre revisorer alltid har haft tystnadsplikten i baktanke och ser detta som grundantagandet för revisionsyrket. De yngre revisorerna har alltid haft en klar bild över båda plikterna då dessa har funnits sedan de började sitt arbete som revisorer. Resultatet blir att de äldre revisorerna ser sig själva som entreprenörer. De vill bygga sin verksamhet på välgrundade och pålitliga förhållanden genom att hjälpa och ge råd till sina klienter, istället för att anmäla dem och skada relationen däremellan. De yngre revisorerna ser vi som byråkrater som vill basera sina handlingar endast i enlighet med statens lagar och regler och tar mindre hänsyn till etik och moral gentemot sina klienter. Nyckelord: Anmälningsskyldighet, tystnadsplikt, ekobrott, revisor, revision, svårigheter / Background: In 1999, the legislation on the auditor’s reporting obligation were introduced and the law means that the auditor has to report a suspected economic crime, compared to earlier in which  the auditor had only the confidentiality to relate to. The law was introduced because of the high economic crimes where the most common crimes, in Sweden, are accounting fraud and tax evasion. This law would help the auditors at crime situations. The auditors’ reporting obligation stands, overall, in the opposite of their confidentiality, which has led to increase the expectations of the stakeholders, on auditors’ work.  The auditors have a duty to notify the authorities at the same time as they have confidentiality towards their clients. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding on auditors’ attitude towards the reporting obligation, seen from their own perspective, and to examine how auditors’ experiences can affect their behavior in the case of a suspected economic crime.  Method: We have performed this study through a qualitative method based on an inductive research approach. Our primary data were collected through semi-structured interviews which then were compared with our secondary data, in form of previous studies and literature. Results and conclusion: This study concludes that older auditors have an uncertain and less clear approach to the reporting obligation as compared to the younger auditors, who have a more positive and stable attitude towards the reporting obligation. The reason is that older auditors have always had the confidentiality in ulterior motive, as this is the basic assumption for the audit profession. The younger auditors have always had a clear view of both the reporting obligation and the confidentiality since the duties have existed since the auditors started their carriers. The result is that the older auditors see themselves as entrepreneurs. They want to build their business on well-founded and reliable relationships by helping and advising their clients, instead of reporting them and damage the relationship between them.   We see the younger auditors as bureaucrats who want to base their actions only in accordance with state laws and regulations and they pay less attention to ethics and morality in relation to their clients. Keywords: Reporting obligation, confidentiality, economic crime, auditor, audit, difficulties

<p>Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to?</p> / <p>Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?</p>

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to? / Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?

During the last part of the 20th century many companies has started to build their organizations on knowledge and information instead of manufacturing of products.  Today it is easier to communicate and spread information. At the same time the numbers of untraditional employments like temporary employments and workers from staffing agencies are increasing. Many organizations have higher employee turnover now than before. This allows more people to have access to confidential information, whose spreading might cause great damage for the employer. This essay aims to look into the protection of confidential information for the client against offenses from staffing agency workers that are working within the clients’ organization. Protection of confidential information is included in the duty of loyalty in terms of confidentiality, protection of trade secrets and competition clauses. Duty of loyalty lies within the employment contract between the agency employer and the staffing agency. Therefore the agency employer has no duty to be loyal against the client. For the agency worker to be able to perform the required work duties he or she might be provided with confidential information. Spreading of this information could cause damage for the client. Can the rules of justice that regulates duty of loyalty be applied on the relationship between the client and the agency worker?  What are the consequences of the rules that exist today? This essay is written with a juridical method and with sociology of law perspective. Other parts of the duty of loyalty is not included as well as the duty of loyalty for the employer. The conclusion is that the staffing agency is responsible for indemnity towards the client if an agency employer reviles confidential information about the clients’ organization.  Some rules of justice can be interpreted as an expression that duty of loyalty lays between the client and the agency worker. For example, the agency worker is bound by confidentiality in terms of the conditions at the clients’ organization.  Suggestions of changes in the regulations about protection of confidential information will force the agency worker to pay indemnity to the client if he or she reviles confidential information.   In staffing agencies there are twice as many immigrants than in the regular labor market. The rules of duty of loyalty can contribute to a holdback for immigrants that are working in staffing agencies. Immigrants will be at bigger risk of standing outside the general labor market than people born in Sweden because of static discrimination. / Företag har under senare delen av 1900-talet gått från traditionell varuproduktion till att allt mer bygga sin verksamhet på information och kunskap. Den tekniska utvecklingen har gjort det lättare att överföra och sprida kunskap i samhället vilket ökar sårbarheten hos företagen. Icke- traditionella anställningar såsom tidsbegränsade anställningar och inhyrd arbetskraft ökar och företag har en högre personalomsättning nu än tidigare. Fler personer får tillgång till företagsspecifik information och spridning av den skulle kunna skada arbetsgivaren. I min uppsats undersöker jag skyddet av hemlig information för arbetsgivare som hyr in arbetskraft från ett personaluthyrningsföretag. Skydd för hemlig information ingår i den så kallade lojalitetsplikten i form av tystnadsplikt, skydd för företagshemlighet och konkurrensklausuler. Lojalitetplikt föreligger i anställningsavtalet mellan uthyrd arbetstagare och uthyrningsföretaget men arbetstagarens arbetsprestation utförs hos kunden. Kan regleringar kring lojalitetsplikt tillämpas på förhållandet mellan kund och inhyrd arbetstagare? Vad blir konsekvenserna av de regler som finns idag? Uppsatsen är skriven med juridisk metod som har sin utgångspunkt i rättskälleläran samt med rättssociologisk angreppssätt. Andra delar av lojalitetsplikt såsom upplysningsskyldighet, bisysslor eller kritikrätt behandlas inte i uppsatsen, ej heller lojalitetsplikt för arbetsgivaren. Slutsatsen är att uthyrningsföretaget står för den uthyrde arbetstagarens handlingar mot kundföretaget eftersom det föreligger lojalitetsförpliktelser i uthyrningsavtalet mellan kund och uthyrare. Uthyraren står för exempelvis skadestånd om en arbetstagare röjer eller utnyttjar en företagshemlighet hos kunden. Vissa regleringar ger uttryck för att det föreligger lojalitetsplikt mellan kund och inhyrd arbetstagare. Exempelvis är den uthyrda arbetstagaren bunden av tystnadsplikt vad det gäller förhållanden hos kunden. I ett förslag från regeringen på kommande ändringar i lagstiftningen kommer den inhyrde arbetstagaren bli direkt skadeståndsansvarig vid röjande eller utnyttjande av företagshemlighet hos kunden. I uthyrningsbranschen finns dubbelt så stor andel utlandsfödda arbetstagare som på arbetsmarknaden generellt. På grund av hur regleringen kring lojalitetsplikt ser ut idag kan den bidra till inlåsningseffekter för utlandsfödda arbetstagare som arbetar i uthyrningsbranschen. Skilda villkor för svensk- och utlandsfödda såsom statisk diskriminering på arbetsmarknaden gör att utlandsfödda arbetstagare löper större risk än svenskfödda arbetstagare att få stå utanför den traditionella arbetsmarknaden.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer. Genom vår studie vill vi bidra till en syn på anmälningsskyldigheten ur ett annat perspektiv, ett perspektiv som ser anmälningsskyldigheten ur en positiv synvinkel. Vidare undersöker vi revisorers moral under en misstänkt bokföringsbrottssituation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om anmälningsskyldigheten har haft en positiv effekt och om anmälningsskyldigheten lever upp till sitt syfte. Det verkar som att revisorers och företagens syn på anmälningsskyldigheten skiljer sig från lagstadgarens syn på lagen. Vi vill därför undersöka vad syftet egentligen är med lagen och hur lagen tillämpas i praktiken. Vidare vill vi undersöka hur moralen påverkar revisorer när de hamnar i en situation där de misstänker sina klienter för ett bokföringsbrott. Metod: Vi har undersökt 21 fall av bokföringsbrott och genomfört intervjuer med fyra auktoriserade revisorer i Skaraborgsområdet. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ metod. Vi har dessutom samlat in vetenskapliga artiklar och böcker för att få pålitlig och vetenskapligt säkerställd fakta. Slutsats: Vi har genom vår studie ifrågasatt den negativa effekten av anmälningsskyldigheten och kommit fram till att anmälningsskyldigheten är effektiv trots den lilla andelen anmälningar som kommer från revisorer. Anmälningsskyldigheten är nämligen designad för att ekobrotten ska motverkas innan de anmäls samt för att lagen ska användas som ett verktyg för revisorerna i syfte till att skrämma sina klienter. Vidare har vi kommit fram till att revisorer inte anmäler bokföringsbrott på grund av att de är moraliska och tar hänsyn till sina klienter, samt att revisorer inte vill ses som poliser och få dåligt rykte hos sina klientkretser. För att revisorer ska få behålla sina inkomstkällor, det vill säga klienter, vill de först och främst motverka brottet. / Problem discussion: During 2013, an authority which works under the Department of Justice in Sweden, called Brottsförebyggande rådet presented a report that shows that a quarter of all economic crimes in the county of Skaraborg are accounting frauds. A quarter is a very big proportion and therefore should be examined more thoroughly. A report written by Larsson (2004) although concludes that 1 % of all the notifications come from the auditor. There have been several studies with the same conclusions and mean that the auditors reporting obligation does not have any effect on the prevention of economic crimes, as the notifications comes for seldom from the auditors. With this study, our aim is to contribute and give another unexplored perspective in this area. Finally, we’re also examining the moral of auditors during a suspected accounting fraud. Purpose: The purpose of this study is to investigate if the reporting obligation has had a positive effect and if it fulfills the intended idea. It seems like that auditors and company’s views on the reporting obligation differ from the enactment’s angle. Due to this, we want to examine what the purpose really is with the reporting obligation and how it’s applied in reality. Furthermore, it is interesting to see how auditors react and behave when they’re in a situation where they might suspect their clients of an accounting fraud. Method: We’ve examined 21 cases of accounting frauds and had interviews with four authorized auditors, within the county of Skaraborg. The interviews have been accomplished with help of a qualitative approach. To ensure that the data in the study is qualified as a quality sign, we’ve used trustworthy books and scientific articles. Results and conclusion: One of the conclusions is that we question the negative effects that the reporting obligation is said to have, and instead see it as effective even though the notifications are not at a very high level from the auditors side. The law is designed in a way that allows the auditors to use the reporting obligation as a tool to threat the clients from fulfilling economic crimes. This is seen as a preventive action. Our second conclusion is that auditors do not report accounting frauds seen from a moral perspective and that they don’t like to be associated with police officers and that a bad reputation may be spread to the clients. For auditors to keep their source of income, the best possible action for them is trying to prevent accounting frauds from happening.

Tystnadsplikten och upplysningsplikten är två väsentliga plikter som en revisor måste förhålla sig till i sin yrkesroll. Eftersom dessa två plikter kan komma i konflikt med varandra är det viktigt för revisorerna att finna en balansgång genom att veta i vilka situationer som de ska förhålla sig till respektive plikt. Tidigare forskning inom fältet revision har fokuserat på andra forskningsfrågor eller undersökt plikterna var för sig. Syftet med den här studien är att bidra till ökad förståelse för hur revisorn balanserar mellan tystnadsplikt och upplysningsplikt, samt hur dessa plikter påverkar revisorn i sitt arbete. För att utforska studiens syfte på ett nyanserat sätt har kvalitativa forksningsmetoder tillämpats bestående av intervjuer och dokumentanalyser. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med fem auktoriserade revisorer från revisionsbyråer av varierande storlek. Balansgången mellan tystnadsplikt och upplysningsplikt och plikternas påverkan i arbetet har studerats utifrån centrala begrepp och teorin personal construct theory för att förstå revisorernas tankemönster.  Resultatet tyder på att revisorer för flera olika resonemang vid beslutsfattande som rör tystnadsplikten och upplysningsplikten. Revisorernas balansering mellan plikterna är därmed ett svårbedömt dilemma eftersom plikternas kontraster kan påverka revisorerna i sitt arbete på olika vis. Det framkom meningsskiljaktigheter kring huruvuda balansgången utgör ett hinder i arbetet, men även kring revisorernas upplevda trygghet i situationer när tystnadsplikten och upplysningsplikten ställs mot varandra. En slutsats som kan dras av studien är att etiska dilemman är komplexa och att revisorer gör egna bedömningar utifrån sina erfarenheter och moraliska principer. / The duty of confidentiality and the duty of disclosure are two essential duties an auditor must comply with in one's professional role. Since these two duties may conflict with each other, it is important for the auditors to find a balance by knowing in which situations they should relate to each duty. Previous research in the field of auditing has focused in other research issues or examined the duties separately.  The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how the auditor balances between the duty of confidentiality and the duty of disclosure, as well as how these duties affect the auditors's work. To explore this purpose in an nuanced way, qualitative research methods have been applied consisting of semi-structured interviews and document analyzes. Five authorized auditors from auditing firms of varying sizes were interviewed. Key concepts and the personal construct theory have been used in order to understand thought patterns of auditors.  The results indicate that audtitors have several different reasonings when making decisions concerning the two duties. Thus is the auditors' balancing between duties a difficult dilemma to assess, as the contrasts of the duties can affect the auditors' work in different ways. Disagreements arose as to whether the balancing act constitutes an obstacle in the work, but also as to the auditors's perceived security in situations when the duties are set against each other. A conslusion drawn is that ethical dilemmas are complex and that auditors make their own assessments based in their experiences and moral principles.

The purpose of this thesis is to create a deeper and also a better understanding about how each of the professional secrecy and obligation to report are perceived from auditors and further investigate how the potential conflicts based on independence and “can be suspect” are handled by the auditors. The purpose has been achieved through interviews with four different accounting firms. The interviews were conducted with Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC and KPMG to answer the research questions. Subsequently, a hermeneutic approach was used to since the interpretation of the interviews was considered as important to obtain knowledge of the respondent’s perception about the topic. In the analyze chapter have dataset from the reference framework and empirical part been used to implement the analyze of the thesis. The study shows that the professional secrecy is important for creating a good relationship with clients and is not considered as a rule that create conflicts for auditors. The obligation to report, however, is creating conflicts because of the lack of knowledge in assessment of economic crimes. The auditors therefore decide to investigate a situation that “can be suspect” beyond what is intended. To not become dependent on the clients, there are rules and profession practices that are used and also examples like not having friends or family members as clients. / Syftet med denna uppsats är att skapa oss en djupare samt bättre förståelse om hur respektive av - samt anmälningsplikten uppfattas av revisorer och vidare undersöka hur eventuella konflikter med utgångspunkt för oberoende ställning samt vid ”kan misstänkas” situationer hanteras av revisorer. För att uppnå syftet, har intervjuer med fyra olika revisionsbyråer genomförts. Intervjuerna har genomförts med Grant Thornton, BDO Mälardalen AB, PwC samt KPMG genomförts för att kunna besvara forskningsfrågorna. Därefter har en hermeneutik synsätt använts då tolkning av intervjumaterialen ansågs viktig för att kunna få kunskap för respondenternas uppfattning kring ämnesvalet. I analysavsnittet har sedan datamaterial från referensramen samt empiridelen använts för att kunna genomföra en analys av uppsatsen. Denna studie visar tystnadsplikten är viktig för att kunna skapa en bra relation med klienterna och anses inte skapa konflikter för revisorer i någon stor bemärkning. Anmälningsplikten skapar dock problem på grund av bristen på kunskap inom bedömning av brott hos revisorer. Revisorerna väljer därför att utreda en situation vid brottsmisstanke längre än vad som avses. För att inte bli beroende av sina klienter finns regler och praxis inom yrket som används samt genom att till exempel inte ha vänner och bekanta som klienter menar respondenterna.

The audit industry is not any industry; it is crucial to all business activities. However, the trust of the auditors has been questioned following the noted corporate scandals which revealed financial crime and accounting fraud. Since the scandals affected large companies the most, and that large companies have auditing obligations, it is important to investigate how the trust of auditors appears in this group. The purpose of the study is therefore to explore factors that affect large firm's trust in auditors. The study is however limited to only investigate this nationally. Based on previous research, it can be assumed that the auditor's competence, independence, confidentiality and laws and norms affect the large companies’ trust. The four factors constitute the study's independent variables and thus the developed model. To empirically test the model, a web-based survey has been conducted, resulting in 78 answers. All independent variables proved to be positively significant, which means that there is a statistically positive connection between each independent variable and the dependent variable trust. The conclusion of the study is therefor that large companies have greater trust for an auditor who has good competence, acts independently, maintains the confidentiality and follow laws and norms of the audit industry. Since we investigated factors that affect large firm's trust, it would be interesting to read a comparative analysis of factors affecting the trust of small, medium and large companies. Another interesting study would be to investigate how the auditor agencies market to reach both existing and potential clients. / Revisionsbranschen är inte vilken bransch som helst, den är nämligen avgörande för all näringsverksamhet. Däremot har förtroendet för revisorerna ifrågasatts efter de uppmärksammade företagsskandalerna som innebar att ekonomisk brottslighet och redovisningsfusk avslöjades. Då skandalerna berörde stora företag mest samt att stora företag har revisionsplikt, är det av betydelse att undersöka hur förtroendet för revisorerna ser ut i denna grupp. Studiens syfte är därför att utforska faktorer som påverkar stora företags förtroende för revisorer. Dock avgränsas studien till att enbart undersöka förtroendet för revisorer nationellt. Utifrån tidigare forskning kan det antas att revisorns kompetens, oberoende, tystnadsplikt samt lagar och normer påverkar de stora företagens förtroende. De fyra faktorerna utgör således studiens oberoende variabler och därmed utvecklade modell. För att empiriskt testa modellen har en webbaserad enkätundersökning genomförts, vilket resulterade i 78 fullständiga svar. Samtliga oberoende variabler visade sig vara positivt signifikanta, vilket tyder på att det finns ett statistiskt positivt samband mellan varje oberoende variabel och den beroende variabeln förtroende. Studiens slutsats är således att stora företag har högre förtroende för en revisor som har god kompetens, agerar oberoende, upprätthåller tystnadsplikten samt följer revisionsbranschens lagar och normer. Då vi undersökt faktorer som påverkar stora företags förtroende, hade det varit intressant att läsa en jämförande analys gällande faktorer som påverkar små, medelstora och stora företags förtroende. En annan intressant studie hade varit en undersökning om hur revisionsbyråer marknadsför sig för att nå både befintliga och potentiella klienter.