This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

Bakgrund: Revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra sitt klientföretags redovisning, vilket ger en ökad pålitlighet för allmänheten. Att revisorn har en relation till sitt klientföretag som präglas av förtroende har visat sig vara viktigt för att få ut nödvändig information och kunna utföra revisionen på ett korrekt sätt, men samtidigt har revisorn krav på sig om att vara helt oberoende mot företaget de reviderar. De står inför påtryckningar från allmänheten om mer öppenhet och information om företaget, vilket kan ställas i relation till dess tystnadsplikt. Utifrån dessa dilemman har vi genomfört vår studie, där vi undersöka kommunikationen och relationen mellan revisorn och klientföretaget. Syfte: Att bidra till kunskap om den kommunikation som sker mellan revisor och företagsledning och deras uppfattningar kring det. Metod: För att genomföra vår studie har vi använt en deduktiv ansats där vi utgått från befintlig teori som sedan legat till grund för vår empiriska studie. Vi har genomfört intervjuer med revisorer och representanter från företagsledningar, och materialet härifrån har vi sedan analyserat för att få fram vårt resultat. Resultat: Det som både revisorer och representanter för företagsledningarna anser vara mest centralt för att bygga förtroende, är revisorns oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Studien har också visat att revisionsberättelsen, som är revisorns kommunikation ut till allmänheten, till stor del förlorar sin nytta om den till största del består av standardtext, vilket gör att revisorn inte alltid uppfyller allmänhetens förväntningar. I relationen mellan revisor och företagsledning, upplevs ingen misstro mellan parterna, vilket blir en positiv effekt av det uppbyggda förtroendet. / Background: The auditor is responsible for quality assurance of his client company's accounts, which gives increased public confidence. That the auditor has a relationship with his client which is based on trust has proven to be important in order to obtain the necessary information and to be able to perform the audit properly, but at the same time the auditor is required to be completely independent of the company they are auditing. They are faced with pressure from the public regarding more transparency and information about the company, which may be in conflict to its confidentiality. Based on these dilemmas, we have conducted our study, examining the communication and relationship between the auditor and the client company. Purpose: To contribute knowledge about the communication between auditor and the top management team and their perceptions about it. Method: In order to complete our study, we have used a deductive approach, based on existing theory which has been the foundation of our empirical study. Conclusions: What both auditors and representatives of the top management teams consider to be most central to building trust are the independence of the auditor, confidentiality and competence. The study has also shown that the audit report, which is the auditor's communication to the public, largely loses its usefulness if it consists mostly of standard text, which means that the auditor does not always meet the public's expectations. In the relationship between the auditor and management, no mistrust is experienced between the parties, which will be a positive effect of the build-up of confidence.

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

This thesis focuses on the protection of the patient’s privacy in health care in Sweden. It is crucially important that the patient has confidence in the health care and that patient data are kept secret from other persons and authorities. A patient who is unsure about secrecy and confidentiality may choose not to provide data that could prove necessary for health care personnel to arrive at an accurate diagnosis. Some individuals might even avoid seeking medical help from fear that data may be spread to outsiders. Inadequate protection of sensitive data may lead to the confidence of citizens in health care eventually eroding or vanishing completely. Protection of patient privacy is thus of fundamental importance in this area. In the area of health care, the intention of the legislator is that the regulations regarding secrecy in public health care and confidentiality in private health care will guarantee protection of patient privacy. Secrecy in public health care is regulated mainly in Chapter 25, Section 1 of the Swedish Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). In private health care, confidentiality is regulated mainly in Chapter 6, Section 12, first paragraph, and Section 16 of the Swedish Act on Patient Safety (2010:659). The overall purpose of the thesis is to examine and analyse the legislator’s intentions and the juridical construction regarding the rules of secrecy and confidentiality, from the perspective of patient privacy. The starting point of the thesis is that the patient’s privacy should be strongly protected. One of the main conclusions is that the legal construction cannot be considered to be in accordance with the legislator’s intention that the regulation of patient privacy protection should constitute a strong protection for the patient’s privacy, be comprehensible, clear and easy to apply for health care personnel, as well as being the same in both public and private health care.

1 juli år 2013 trädde en ny skollag i kraft i Sverige. Den nya lagen ger papperslösa barn i Sverige rätt till utbildning. Detta gäller både om barnet har fått avslag av Migrationsverket på sin uppehållstillståndsansökan och om barnet lever gömt och inte sökt uppehållstillstånd. Idag har papperslösa barn rätt till utbildning men detta innebär inte att dessa barn har en skolplikt, utan det avgör barnet själv eller familjen till det papperslösa barnet om rätten ska nyttjas. Denna valfrihet leder till att flera papperslösa barn inte utnyttjar sin rätt till utbildning. Det finns flera orsaker till detta som exempelvis att många papperslösa familjer inte känner till den nya skollagen och att polisen de facto har rätt att omhänderta en papperslös elev från skolan. Då det inte existerar någon garanti för att den papperslösa elevens trygghet i skolan väljer många papperslösa familjer bort denna rättighet på grund av rädslan att barnet skall bli omhändertaget av polisen. I samband med detta har vi identifierat olika dilemman för lärare, dilemman som uppstår vid en sammanstötning mellan lärares yrkesetik och lärares lagstadgade plikter såsom anmälningsplikt. I Sverige har lärare en skyldighet att anmäla, om de misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa skall de meddela socialtjänsten. Denna anmälningsplikt orsakar ett stort dilemma för lärare då konsekvensen av en anmälning kan bli förödande för den enskilde papperslösa eleven och dennes familj. För att få en klarare bild av lärarnas dilemman utförde vi intervjuer med olika lärare på Skånska skolor. Vid intervjutillfällena fick vi förklarat för oss att dilemmat med anmälningsplikten och skyddande av papperslösa elever är någonting som lärare fruktar. Utifrån Barnkonventionen, lärares yrkesetik, tystnadsplikt samt specifik skolsekretess kan lärare skydda den enskilde papperslösa eleven. Dock så finns rädslan kvar bland lärarna om vad som händer om en specifik situation leder till att socialtjänsten måste kontaktas. Resultatet av analysen ger en bild av att lärares yrkesetik inte är så stark som andra yrkesetiker, således kan lärare stå upp mot andra myndigheter och neka deras begäran om tillträdde på skolan. / July 1 2013 a new law entered into force in Sweden. The new Education Act gives undocumented children in Sweden right to education. This is regardless whether the child has been rejected by the Migration Board on their residence permit application and shall be rejected or if the child lives in hiding and has not applied for a residence permit. Today, undocumented children's right to education does not mean that undocumented children have a school attendance, this determines the child himself or the family of the undocumented child´s the right to be utilized. This choice leads too many undocumented children do not exercise their right to education. There are several reasons for this, such that many undocumented families are not aware of the new Education Act, but also that the police actually have the right to seize an undocumented student from school. Then there exists no guarantee that the undocumented student's safety at school, many undocumented families declines this right because of the fear of being found and cared for by the police. In connection with this issue, we have identified various dilemmas for teachers, dilemmas that arise when there is a clash between teachers' professional ethics' and teachers' statutory obligations such as notification requirements to authority. In Sweden, teachers have an obligation to notify if they suspect or become aware that a child is being abused to social services. This notification requirement causes a big dilemma for teachers as the consequence of a notification can be devastating for the individual undocumented student and their family. To get a view of the teacher's dilemmas, we conducted interviews with teachers from Skåne. In the interviews we got told by teachers that the dilemma with the notification requirements and protection of undocumented students is something that teachers fear. Thanks to the Convention of Children´s Rights, teachers' professional ethics, teacher´s obligation to observe silence and confidentiality that exists at the school, teachers can protect the individual undocumented student. However, there are fears remain in the teachers about what happens if it comes to the situation where a claim must be made to social services. The results of the analysis gave us that the teachers' professional ethics is not as strong as other professional ethics so that teachers can stand up to other authorities and deny their request for the entry of the school.