Syfte: Syftet med studien är att förklara sambandet mellan teamarbetskrav och teamresiliens i revisionsteam och hur organisationskulturen påverkar detta samband. Teori: Studien behandlar främst professionsteorin, kontingensteorin, gruppbeteendeteori samt teorier beträffande arbetskrav. Metod: Studien utförs genom kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning riktad till godkända- och auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Vidare intar studien en deduktiv vetenskaplig ansats och data analyseras genom Cronbach´s alpha, faktoranalys, korrelationsmatris och multipel linjär regression. Resultat: Teamarbetskravet arbetsbelastning har ett negativt samband med utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, medan rolltvetydighet och strukturerade bedömningar har ett positivt samband. Teamarbetskraven rollkonflikt, kommersialisering, branschkunskap och dubbla lojaliteter uppvisar inget signifikant samband till utvecklandet av teamresiliens i revisonsteam. Därtill uppvisar organisationskulturen inte någon modererande effekt på sambandet mellan teamarbetskravens och utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam, istället har det ett direkt positivt samband med teamresiliens. Slutsatser: Utmaningar i form av teamarbetskrav rolltvetydighet och strukturerad bedömningar stärker revisionsteam inför framtida utmaningar, medan teamarbetskravet arbetsbelastning hämmar revisionsteams förmåga att hantera framtida utmaningar. Det föreligger såldes inte en enhetlig trend kring teamarbetskravs samband med utvecklandet av teamresiliens. Vidare är en kollektivistisk organisationskultur att föredra då det är främjande för utvecklandet av teamresiliens i revisionsteam. / Purpose: The purpose of the study is to explain the relation between team job demands and team resilience in audit teams and how the organizational culture affects this relationship. Theories: The study mainly deals with profession theory, contingency theory, group behaviour theories and theories concerning job demands. Method: The study is conducted by quantitative scientific method in the form of an enquiry aimed at approved and authorized auditors as well as auditor assistants. Further, the study use a deductive scientific approach and data is analyzed by Cronbach’s Alpha, factor analysis, correlation matrix and multiple linear regression. Results: The team job demand workload negatively correlates with the development of team resilience in audit teams, while role ambiguity and structured judgements positively correlates. The team job demands role conflict, commercialization, industry specialization and double loyalties do not significantly correlate with the development of team resilience in audit teams. In addition, organizational culture does not have a moderating effect on the correlation between team job demands and the development of team resilience in audit teams, instead it directly correlates positively with team resilience.  Conclusions: Challenges as in the team job demands role ambiguity and structured judgements strengthens audit teams for future challenges, while the team job demand workload impede audit teams ability to cope with future challenges. Thus, there is not a common trend concerning team job demands correlation with the development of team resilience. Further, a collectivistic organizational culture is preferred since it is beneficial for developing team resilience among audit teams.

Idag när det har blivit minst lika viktigt att konkurrera om anställda som att konkurrera om kunder, måste arbetsgivare skilja sig från mängden för att ses som en attraktiv arbetsgivare hos sökande och nuvarande anställda. Syftet med denna studie har varit att höra hur tjänstemän, på två olika arbetsplatser i Umeå, samt företagsledningen upplever företagets arbetsgivarvarumärke. En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Fokus lades på att undersöka deltagarnas upplevelse kring organisationskulturen och arbetsgivaren i stort, eftersom det är faktorer som går under begreppet arbetsgivarvarumärke. Tillvägagångssättet har varit att samla in material genom semistrukturerade intervjuer med 14 anställda inom företaget, som sedan har analyserats med en Hermeneutisk analysmetod i syfte att förklara, tolka och förstå informanternas upplevelser. Det resultat som framkommit har visat på att det kan skilja sig mellan grupperna vi undersökt men överlag uppfattas arbetsgivarens varumärke vara positivt, dels för att de är verksamma lokalt samt har bra värderingar. Det har däremot framkommit att man kan ha olika förutsättningar till karriärmöjligheter, ledarskap och god kommunikation, beroende på vilken roll man har och vilken utav arbetsplatserna man arbetar på. Det framgår även att det finns en gemensam värdegrund inom företaget som många utav informanterna relaterar till men att det däremot finns utrymme för utveckling inom vissa områden i företaget. Företaget är i början av sitt arbete med Employer branding och därför blir denna studie en god start i deras arbete med att spegla en, enligt tjänstemännen, sanningsenlig bild av företaget. På detta sätt får arbetsgivaren en bild av deras upplevelser och kan på så sätt attrahera, utveckla och behålla anställda.

Kommunikationsbranschens olika grepp för att profilera sig som kreativa och professionella är många. Denna uppsats studerar fem stycken stockholmsbaserade kommunikationsbyråer som alla har kunder inom kreativa näringar. Tre av byråerna är fullservicebyråer med brett tjänsteutbud och två av byråerna är renodlade PR-byråer. Den här uppsatsen undersöker hur kommunikationsbyråer kommunicerar ut sin organisationskultur genom sina hemsidor. Fokus ligger i att undersöka hur organisationskulturen inom organisationen framställs och profilerar en specifik identitet. Då materialet består av byråernas hemsida analyseras det med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och verktygen för semiotisk och retorisk analys. Att studera hur organisationskulturen marknadsförs resulterar i en studie av relationen mellan den interna och externa kommunikationen. Det valda teoretiska ramverket som uppsatsen utgår ifrån är organisationskultur, varumärkesstrategi, profession samt begreppen fält, habitus och kapital. Det undersökningen kommer fram till genom analys och diskussion är hur de fullservice kommunikationsbyråer med en större kreativ strävan använder sig av personliga egenskaper hos sina medarbetare i profileringen av sin organisation. De renodlade PR-byråerna använder sig av till stor del av hierarkiska system och visuella grepp från kunderna i sin marknadsföring. Genom att sammankoppla resultatet med teorier för integrerad kommunikation och hur managers strävar efter att framställa en integrerad organisationskultur blir framställningen av medarbetare väldigt homogen. Detta kan även leda till att kommunikationsbyråerna skapar ett visst habitus för medarbetarna. Detta innebär att det riskeras att skapa beteendemönster för medarbetarna.

Uppsatsens titel är "Intern kommunikation" och är skriven av författarna Maria Granath och Viktor Wigerdt. Författarna läser kursen examensarbete i företagsekonomi på Högskolan Väst, vårterminen år 2016. Studien undersöker problemområdet intern kommunikation inom organisationer och vilka faktorer som påverkar detta fenomen. Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som är viktiga för en fungerande intern kommunikation ur ett medarbetarperspektiv. Uppsatsen hoppas även intressera andra organisationer som vill och behöver utveckla sin interna kommunikation. Författarna har undersökt problemområdet med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt, för att kunna kartlägga, tolka och förstå den interna kommunikationen utifrån medarbetarnas perspektiv. Detta har genomförts med ett kvalitativ angreppssätt eftersom den empiriska datainsamlingen utgörs av egna observationer och intervjuer. Datainsamlingen utgörs även av vetenskaplig forskning, där det presenteras teorier under rubrikerna kommunikation, intern kommunikation i organisationer, organisationskultur och ledarskap. Intervjuerna har genomförts med hjälp av fem intervjupersoner från företag X, där alla har bemött samma ide och frågor. I uppsatsens analys- och diskussionskapitel diskuteras den teoretiska referensramen i förhållande till vår empiriska datainsamling sett till studiens forskningsfrågor. Studiens slutsats är att organisationskultur tillsammans med ett tydligt ledarskap och ett stort engagemang från medarbetarna, är de tre faktorer som är viktiga för en fungerande intern kommunikation. Slutsatsen är även att medarbetarna på det valda företaget idag saknar viss utveckling av kommunikationskanaler som till exempel deras intranät. Våra rekommendationer till företag X är att upprätta en handlingsplan för sina kommunikationskanaler, utefter medarbetarnas behov där det även bör finnas riktlinjer för hur medarbetarna i olika arbetsroller skall handskas med kommunikativa processer och problem. / The study title is "internal communication" and is written by the authors Maria Granath and Viktor Wigerdt. The authors take the course degree in business administration at University West, the spring semester of 2016. The study examines the problem area internal communication within organizations and the factors that influence this phenomenon. The study aims to examine the factors that are important for a functioning internal communication. The paper also hopes to interest other organizations that want and need to develop their internal communication. The authors have investigated the problem area using a hermeneutic approach in order to identify, interpret and understand the internal communication based on the employees' perspective. This has been carried out with a qualitative approach because the empirical data collection consists of own observations and interviews. Data collection also consists of scientific research, where theories are presented under the headings of communication, internal communication in organizations, organizational culture and leadership. The interviews have been conducted with the help of five respondents from company X, where everyone is treated with the same interview guide and questions. In the study the analysis and discussion chapter discuss the theoretical framework in relation to the empirical data collection in terms of the study's research questions. The study's conclusion is that organizational culture with a clear leadership and a strong commitment from employees, are the three factors that are essential for a functioning internal communication. The conclusion is also that employees in the selected company currently lack some development of communication channels such as the intranet. The recommendations for company X is to draw up an action plan for their communication channels and the needs of the employees. There should also be guidelines for how employees in different job roles deal with communicative processes and daily problems.

För att uppnå en hög prestation på företag satsas miljontals kronor på ledarskapsutveckling varje år. Det huvudsakliga syftet med dessa är att utveckla medarbetarna genom sina chefer. Trots detta glöms medarbetarperspektivet ofta bort när dessa insatser utvärderas. Studiens syfte är därför att undersöka medarbetarnas upplevelser av sina chefer efter att de hade genomgått en ledarskapsutveckling på XY Energy Organization (fiktivt namn). En förstudie låg till grund för intervjuguiden till datainsamlingen. Fallstudien bestod av tolv (n=12) kvalitativa semistrukturerade medarbetarintervjuer som sedan analyserades tematiskt. Detta gav författarna möjligheten att jämföra medarbetarnas upplevelse med ledarskapsutvecklingens struktur. Resultatet visade att medarbetarna upplevde insatsen som positiv både när är det kommer till sina chefers ledaregenskaper och företagets organisationskultur. Den positiva medarbetarupplevelsen kan förklaras genom att ledarskapsutvecklingen lade stor vikt vid medarbetarperspektivet och att individanpassa insatsen till cheferna. Den var även omfattande, långsiktig, anpassad till det vardagliga arbetet och utgick från ett aktivt lärande. Förbättringsområden hade varit att följa upp insatsen bättre efteråt, samt att förbättra organisationens intranät för att utveckla kommunikationen inom organisationen ytterligare.

Vår studie har undersökt organisationen Epirocs organisationskultur, framförallt är det motivationsverktyg, kommunikation och makt som styrmedel som är i huvudfokus. Studien är uppbyggd med en deduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts vid insamling av material och en hermeneutik tolkningslära har applicerats för att skapa en förståelse för vårt empiriska material. Resultaten av denna studie är att Epirocs organisationskultur används som styrmedel för att skapa motivation hos sina anställda. Organisationskulturen har bidragit med positiva effekter på både individens prestation och organisationen som helhet. Studien stödjer inte vissa tidigare studier, vilka kritiserar organisationskultur som används för att manipulera anställda på ett önskvärt sätt och att det är ett ―rent hyckleri‖. Utöver det har studien kommit fram att organisationskultur inte är ett inlåst fenomen, utan den kan påverkas både medvetet och omedvetet. Vi har även kommit fram att ansvarstagande hos anställda kan vara ett nytt tillvägagångssätt för organisationer för att övervaka sina medarbetare på ett omedvetet sätt.

Reduced working hours is a well-debated subject, both politically as well as within business contexts. In this qualitative study we have chosen to research change in work processes when reduced working hours is implemented. The following research question was phrased: how can an organization change its work processes in order to increase productivity when implementing reduced working hours? In order to answer the question, we conducted a case study on a small, local recruiting and staffing company that has implemented a six-hour working day. All six members of the organization were interviewed and from the empirical material, we identified two main areas that have been of importance; organizational culture and communication. We have reached the conclusion that both a strong organizational culture and well-functioning communication, primarily internal, is necessary in order to successfully implement reduced working hours. We have also reached the following conclusions, which answers our research question; time spent on unnecessary, non-working related tasks, has to be eliminated; communication has to be conducted in a time efficient manner, preferably by using digital tools; meetings has to be audited and revised in order to make sure they are efficient.

Trots att den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön i Sverige förbättrats under de senaste decennierna finns det fortfarande utbredda arbetsmiljöproblem för många grupper på arbetsmarknaden.Intresset för organisatorisk-och social arbetsmiljö har ökat under de senaste åren och en god arbetsmiljö är något som är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Organisationer består av individer som alla är unika, har olika erfarenheter, värderingar och åsikter. Organisationskultur utvecklas och uppstår i en organisation när människor arbetar tillsammans under en längre tid, det innebär att uppfattningar och normer kring hur arbetet och samarbetet ska ske under en kortare eller längre period växer fram.Tidigare forskning har ofta inriktats på att försöka utläsa vilka egenskaper i en organisationskultur som är betydelsefulla för en organisations effektivitet. I denna uppsats undersöks vårdpersonals upplevelse av organisationskultur i relation till organisatorisk-och social arbetsmiljö med avseende på mål, samarbete och kommunikation. Uppsatsen är kvalitativ medett deduktivt angreppssätt, där den insamlade empirin analyseras utifrån tidigare forskning och Edgar H. Scheins (2017) teori om organisationskultur. Utifrån den valda metoden har det varit möjligt att få en djupare inblick i vårdavdelningens organisationskultur.Resultatet visar att vårdavdelningen sannolikt befinner sig i en förändringsprocess där även ett gemensamt lärande äger rum, vilket innebär att ledarskapet har stora möjligheter att påverka organisationskulturen. Resultatet visar också att organisationskulturen kan ha en påverkan på vårdavdelningens arbete med mål, samarbete och kommunikation vilka är delar av den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön.

I det svenska samhället har alkoholen en socialt normativ position. Trots en strikt alkoholpolitik och stora samhälsinsatser utgör alkoholism och alkoholproblematik en stor samhällsutmaning. Till följd av arbetsplatsens centrala position i många yrkesverksammas liv tillkommer ett stort ansvar i att uppmärksamma och hantera alkoholism och alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka och jämföra det praktiska arbetet med alkoholproblematik inom två olika organisationer utifrån ett organisationskulturellt perspektiv. Genom det organisationskulturella perspektivet belyser studien hanteringen av alkoholproblematik utifrån ett nytt synsätt. Studien problematiseras genom att jämföra hanteringen av alkoholproblematik utifrån organisationskulturens artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Studiens empiriska material utgår ifrån åtta stycken semistrukturerade intervjuer fördelat jämt på respektive organisation. Resultatet som föreligger visar att organisationskulturen är av stor betydelse för hur organisationer arbetar med alkoholproblematik. Skillnaderna som föreligger organisationerna emellan förekommer på ett djupt medvetet och omedvetet plan i organisationernas värderingar, normer och grundläggande antaganden. I de ytliga nivåerna av organisationskulturen avseende alkoholpolicy, stöddokumentation och rehabiliteringsplaner föreligger inga omfattande skillnader. Vidare indikerar studiens resultat på att medarbetarnas och befattningsgruppernas sociala interaktion är avgörande för att skapa enhetliga alkoholvärderingar och således även ett enhetligt arbete med alkoholproblematik.

A research review shedding light over organizational cultureand its affect on knowledge sharing. The purpose of thereview was to give an overview of the current researchmeanwhile answering the research questions how and whyorganizational culture influences knowledge sharing.Through careful selection of articles, from Journal ofKnowledge Management, a review of the material led toareas of emphasis being identified: motivation, trust,organizational structure, management, communication andrewards. For each area of emphasis the results from thechosen articles were presented and analyzed, leading toconclusions that the how and why of organizational culture’sinfluence is due to mainly individual motivational factorsamongst staff. This implies that organizations need to keepfocus on the psychological factors affected by organizationalculture when looking to make knowledge sharing moreefficient. Future research is advised to continue looking in tosocial aspects of knowledge sharing and organizationalculture, amongst other things. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation