Studiens övergripande syfte var att undersöka och diskutera vilka som är de viktigaste egenskapernai en förskolas utemiljö och om dess kvalitet är mätbar. Studien har besvarat frågeställningarnagenom att applicera en analys- och bedömningsmodell från tidigare forskning (OPEC) på sexförskolors utemiljöer i Gävle kommun. Modellens bakgrund och kriterier har jämförts mednuvarande svenska styrdokument för planering av förskolor. Experter inom området har använtssom en del i att undersöka vilka egenskaper som utgör en god utemiljö. Resultatet visade att detfinns en diskrepans mellan modellens kriterier och aktuella styrdokument samt sakkunnigas åsikter.Resultatet visar också hur hög kvalitet de studerade förskolornas utemiljöer uppnår enligt OPEC. / The overall aim of this study was to explore and discuss which ones are the most importantcharacteristics of a preschools outdoor environment and if its quality is measurable. The study hasanswered the research questions by applying an analysis and assessment model from previousresearch (OPEC) on six preschools outdoor environments in the city of Gävle. The model'sbackground and criteria was compared with current Swedish policy documents for planningpreschools. Experts in the field has been used to study what characteristics that make a goodoutdoor environment for preschool children. The results showed that there is a discrepancybetween the model’s criteria and both the relevant policy documents and the experts’ opinions.The result also shows the quality of the studied preschools outdoor environments according toOPEC.

Befolkningen ökar kraftigt i Sverige och utökande av bostäder är högst aktuellt. Frågor som blir aktuella är var de nya bostadshusen ska placeras och vad berörda beslutsfattare anser när de behöver kompromissa med grönområden. Denna studie inriktar sig på Gävle kommun som har en vision om att utveckla 10 500 bostäder till år 2030 (Gävle kommun, 2016). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det olämpligt att bebygga grönområden i städer. Trots detta finns det planer på att bygga bostäder i parker i Gävles innerstad, vilket har diskuterats i media. Syftet med denna studie är att med hjälp av en enkätstudie undersöka hur Gävle kommuns anställda på samhällsbyggnad prioriterar och tar hänsyn till kvaliteter på grönområden. Resultatet jämförs även med de anställda på samhällsbyggnad på Sandvikens kommun, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Bollnäs kommun. Resultatet visade att det inte finns någon markant skillnad mellan de olika kommunerna eller arbetsgrupperna och överlag finns det heller inga större skillnader mellan praktiken och vad litteraturen påvisar. / The population in Sweden is rapidly increasing and expanding possibilities of residential housing is highly topical. In light of this, other matters arise such as where the new residential buildings are to be located and how this affects existing green areas. This study focuses on Gävle municipality and its vision of developing 10 500 residential housings, by the year of 2030. From a sustainability perspective, it is inappropriate to build on green areas in cities. Regardless of the sustainability aspects, Gävle municipality plans to construct residential housings in the inner city parks of the city, as debated in media. The purpose of this study was to examine how employees within the department of Urban planning at Gävle municipality prioritize and account for the qualities of green areas. The study was carried out utilizing a survey and the results were compared to answers obtained from employees within the Urban planning department at the municipalities of Sandviken, Tierp, Älvkarleby and Bollnäs. The results did not show any significant differences between neither municipality, workgroup belonging, nor were any substantial differences between practice and literature identified.

Det största folkhälsoproblemet idag är ökningen av övervikt och fetma med de följdsjukdomar det för med sig som högt blodtryck, cancer, diabetes typ 2 och astma. Främst beror denna ökning på vår alltmer stillasittande vardag med brist på fysisk aktivitet. Den byggda miljön skapar förutsättningar för männi-skor att vara fysiskt aktiva, vilket ger den kommunala planeringen och det kommunala planmonopolet en betydande roll. Denna studie syftar till att se hur samhällsplaneringen kan möjliggöra eller hindra människors fysiska aktivitet i den fysiska miljön och genom en kvalitativ innehållsanalys studera Öre-bro kommuns översiktsplan, grönstrategi, strategi för arkitektur och byggande, trafikprogram och hand-lingsplan för ökat cyklande. Detta för att se vad och vilka som är föremål för folkhälsoinsatser i de kommunala dokumenten. Vårt resultat visar att möjliggörande faktorer för fysisk aktivitet är närhet genom tät bebyggelse, platsers multifunktionalitet, tillgänglighet och tilltalande estetik. Hindrande fak-torer till fysisk aktivitet utgörs av långa avstånd till följd av en gles bebyggelse, uppdelning av platser och upplevd otrygghet. Det finns två dimensioner av de folkhälsofrämjande insatserna. Det är det rums-liga, fysiska platsen som sådan, och det mobila i människors förflyttningar som kan främja fysisk akti-vitet. Trygghet i de publika rummen med ett tydligt genus- och barnperspektiv lyfts även som avgörande för platsers användande för rörelse.

Hållbar utveckling är ett begrepp som innefattar en utveckling som tillgodoser hållbarhetsvärdena ekonomisk, ekologisk och social utveckling likvärdigt. Förtätning är ett sätt att planera städer, inte sällan med hållbarhetsargument. Förtätning är ett ord som är motsatsen till utglesning och innebär en process att förändra de redan existerande och bebyggda områdena. En kommun som tillämpar förtätning som strategi för planeringen, med just hållbarhetsargumentet är Sundbyberg. Kommunen är den till ytan minsta i Sverige men med det högsta befolkningsökningen. Generellt tenderar det kommunala arbetet lägga stort fokus kring de positiva aspekterna utan någon djupgående analys kring konsekvensbedömning. Studiens syfte har sin grund i att beskriva hur förtätning tillämpas i planeringen för Sundbyberg, och undersöka huruvida förtätning kan vara bidragande till en hållbar utveckling i Sundbyberg. Det huvudsakliga syftet är att utvärdera de centrala hållbarhetsvärden som anges som bakomliggande skäl till förtätning, samt konsekvenserna av förtätning. De teorier som har valts förklarar vilka konsekvenser förtätning medför, både positiva och negativa för en hållbar utveckling.  För att besvara syftet har empiri samlats i form av en kvalitativ innehållsanalys över Sundbybergs översiktsplan. Det har också genomförts en semistrukturerad kvalitativ intervju som ett komplement till innehållsanalysen. Intervjun var med en nyckelperson inom planeringen över Sundbyberg. Empirin visade på att det främsta skälet till ökad förtätning grundar sig i de positiva följderna som en sammanflätning av de olika stadsdelarna leder till. Detta skall visa sig med exempelvis minskad segregation, ökad tillgänglighet och resurseffektiva lösningar.  Diskussionen analyserar det insamlade materialet med teorin. Den avslutande slutsatsen blev därefter att de positiva följderna av förtätningen överskrider de negativa och att det främsta fokuset är på den sociala hållbarheten. Dock kommer de närmsta åren i Sundbyberg innebära flera ombyggnationer. Detta kommer leda till förutsättningar som försvårar arbetet för ökad hållbar utveckling. Trots detta är den långsiktiga förtätningsprocessen ett sätt för att främja en sådan utveckling.

This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today’s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city. The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions. The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor. The subject of this essay is to examine the latter way of increasing the city’s density, that is through extensions of existing buildings by building on rooftops, so called “vertical concentration”. Vertical concentration lacks tradition in Sweden, but is quite common on the European continent, especially in the Netherlands. This essay therefore aims to examine the conditions for vertical concentration to be applied in the city-planning of Sweden, with the city of Norrköping as a case-study. A circumstance which has greatly simplified the implementation of vertical concentration in Sweden came with the introduction of a new regulation concerning “three-dimensional property formation” in 2004. For example, this regulation enables a floor in a building to become a property of its own, separated from the rest of the building. Vertical concentration gives new opportunities to obtain a mix between spaces for living and working in the same building. For instance it enables a floor of apartments to be put on top of a building consisting of offices. An important aspect to keep in mind when applying vertical concentration is to avoid an impoverishment of city-functions, for example by adding a floor of apartments on top of a dwelling complex. An analysis was carried out of Norrköping and its buildings in order to investigate the town’s suitability for vertical concentration. For a building to be used for vertical concentration it had to pass a number of restrictions formulated in different rules and regulations concerning city-planning. The analysis gave the answer that 137 hectare (approximately 191 football-fields) of rooftops in Norrköping could be used for vertical concentration, a result that exceeded the municipality’s expectations.

No description available.

<p>This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today’s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city.</p><p>The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions.</p><p>The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor. The subject of this essay is to examine the latter way of increasing the city’s density, that is through extensions of existing buildings by building on rooftops, so called “vertical concentration”.</p><p>Vertical concentration lacks tradition in Sweden, but is quite common on the European continent, especially in the Netherlands. This essay therefore aims to examine the conditions for vertical concentration to be applied in the city-planning of Sweden, with the city of Norrköping as a case-study.</p><p>A circumstance which has greatly simplified the implementation of vertical concentration in Sweden came with the introduction of a new regulation concerning “three-dimensional property formation” in 2004. For example, this regulation enables a floor in a building to become a property of its own, separated from the rest of the building.</p><p>Vertical concentration gives new opportunities to obtain a mix between spaces for living and working in the same building. For instance it enables a floor of apartments to be put on top of a building consisting of offices.</p><p>An important aspect to keep in mind when applying vertical concentration is to avoid an impoverishment of city-functions, for example by adding a floor of apartments on top of a dwelling complex.</p><p>An analysis was carried out of Norrköping and its buildings in order to investigate the town’s suitability for vertical concentration. For a building to be used for vertical concentration it had to pass a number of restrictions formulated in different rules and regulations concerning city-planning.</p><p>The analysis gave the answer that 137 hectare (approximately 191 football-fields) of rooftops in Norrköping could be used for vertical concentration, a result that exceeded the municipality’s expectations.</p>

Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv.  Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem.  Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden.  Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här. Den svenska trafikplaneringen var influerade av den nordamerikanska planeringsmodellen med resultatet att boendetätheten minskade med upp emot en tredjedel (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006).     Det finns en hel del metoder för att motarbeta och kontrollera stadsutbredningen. Exempel på metoder är förtätning och sätt att reducera och kontrollera trafik (Habibi, 2011) samt mer djupgående strategier som urban growth boundaries och green belts (Gennaoi et al, 2009).   Eftersom det finns väldigt lite information om urban sprawl i Sverige, så handlar detta arbete om att göra en fallstudie för att undersöka hur åtta svenska kommuner arbetar med att kontrollera och motverka urban sprawl. Dessa kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg. Kommunernas översiktsplaner har studerats med målet att påvisa fyra metoder för att motverka urban sprawl som identifieras av Habibi (2011).   Sverige är och har varit påverkat av urban sprawl (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006). Undersökningen av översiktsplanerna i de svenska kommunerna visar också att alla arbetar mot en hållbar utveckling av sin stad genom förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Kommunerna använder sig av generella metoder som förtätning och kontroll av trafik men använder sig inte av några mer specifika och mer djupgående metoder som urban growth boundaries och green belts. Detta kan bero på flera saker, bland annat att de mer djupgående metoderna inte nämns av kommunerna i deras översiktsplaner utan istället kanske finns med i detaljplanerna.

Milosevic, S. 2014. Buller – Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.   This essay is about noise pollution caused by urbanization. The field study takes place in Uppsala and explores their organization of handling problems with noise pollution caused by traffic. Noise pollution has long been neglected as an environmental hazard. Studies show that noise pollution can cause severe health problems such as increased blood pressure. Therefore the EU has made a new directive on how cities should handle noise pollution. The essay also exemplifies how the work with noise pollution is implemented in a residential production of today. I have come to my results by observing the surroundings and interviewing the planning engineer of the new residential buildings on the street Stationsgatan which is close to the Central station in Uppsala, Sweden. I have also interviewed the project manager of the municipality’s action plan for reducing noise pollution which was made due to the EU-directive. My results show that we must reduce our dependence of cars and plan for a soundscape as much as we plan on the visual aspect if we want to reduce the noise pollutions in our cities. Not only will the noise pollution reduce if we reduced the use of private cars but also a lot of other pollutions would decrease.