Inledning: Många barn får i sig mycket mer socker än det rekommenderade dagliga intaget. Enligt Världshälsoorganisationen är idag 381 miljoner barn drabbade av övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om införandet av sockerskatt kan bidra till att minska barnfetma och övervikt, vilket i så fall skulle kunna vara en bidragande faktor till förbättrad möjlighet till en god hälsa och ett långt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar som speglade studiefrågan analyserades och sammanställdes. Resultat: Läskskatt är mest effektiv då den är volymbaserad och ligger på 20% eller högre. Hur stor viktreducering läskskatt leder till beror på konsumentens ålder, kön och socioekonomiska ställning. Störst blir viktreduceringen bland barn och ungdomar, vilka är de som konsumerar mest läsk i befolkningen. Diskussion: Studien visar att det inte längre är hållbart för nationer att förlita sig på att befolkningen kan hantera sitt kaloriinatg på egen hand. Att beskatta just läsk är både praktiskt att implementera och en nödvändig hälsoåtgärd. Först då konsumenterna själva känner en motvilja att konsumera livsmedlet, samt förstår kopplingen mellan högt sockerintag och den egna hälsan, ger sockerskatt maximal effekt. / Introduction: Many children consume more sugar than the recommended daily intake. According to the World Health Organization, 381 million children today are affected by obesity or overweight. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the introduction of sugar tax can help reduce childhood obesity and overweight, which could be a contributing factor to improved opportunities for good health and longevity. Method: A systematic literature study where 15 scientific articles reflecting the study matter were analyzed and compiled. Result: Sugar sweetened beverage tax is most effective when it is volume based and is 20% or higher. That weight reduction taxation leads to depends on the consumer's age, gender and socioeconomic position. The biggest reduction is the weight reduction among children and adolescents, who consume the most sugar sweetened beverages in the population.  Discussion: The systematic review shows that it is no longer sustainable for nations to rely on the population to manage their calorie intake on their own. Taxing sugar sweetened beverages is both practical to implement and a necessary health measure. Once consumers feel a reluctance to consume the groceries, and understand the connection between high sugar intake and their own health, sugar tax gives.

This paper investigates how articles in Läkartidningen concerning the importance of physical activity have been formulated over the last twenty years. The paper analyses not only how a possible discursive change in the contents of the articles has occurred, but also how an attitude change among doctors can be detected. This is reflected in the increased amount of prescribed physical activity (“FaR”) that is notable during the investigated time period and thus could be considered a variable of effect.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande. Utvecklingen till en mer stillasittande livsstil, i kombination med energität mat leder till att folkhälsosjukdomar eller så kallade livsstilssjukdomar. En relevant fråga, är vad folkhälsa har med stadsplanering att göra? Genom att skapa förutsättningar för exempelvis aktiv transport, som innebär att människan transporteras genom fysisk aktivitet, (cykel, gång, inlines, longboard med mera) eller att bevara park- och grönområden i bostadsområden och stadsmiljön så ökar möjligheten för individer att uppnå rekommenderade nivåer av daglig fysisk aktivitet. Vilket ger positiva hälsoeffekter som förebygger folkhälsosjukdomar. I detta kandidatarbete kommer översiktsplaner att analyseras för att undersöka hur den fysiska planeringen behandlar folkhälsa med fokus på fysisk aktivitet i översiktlig planering. Forskningsdesignen som använts i kandidatarbetet är survayundersökning och metoden som används är en form av innehållsanalys, vilken heter Templet analys. Analysverktyget går ut på att undersökaren konstruerar kodord som identifierats i dokumenten som undersöks. Kodorden placeras i överordnade kategorier för att kunna analysera textinnehållet på en mer översiktlig nivå. Vidare har sökordens frekvens och dess kontext tagits fram för att analysera innehållet. Vidare görs en djupare analys av tre översiktsplaner där det görs en bedömning om ordet tolkat ur dess kontext går att koppla till fysisk aktivitet samt om det medför en positiv eller negativ inverkan på folkhälsa. Det som framkommer av analysen är att folkhälsa i sig inte behandlas i någon större utsträckning i översiktsplanen. Vilket kan bero på att folkhälsa är ett relativt nytt arbetsområde som grundlades först på 70-talet i Sverige och slog igenom bland Sveriges kommuner på 90-talet. Ytterligare en orsak kan vara att det inte står något uttryckligen om folkhälsa i Plan och bygglagen eller Miljöbalken. Om folkhälsa däremot delas in i underkategorier som gång- och cykelväg, parker, frilufts- och rekreationsområde finns det en del lagstöd i Plan – och bygglagen samt i Miljöbalken. Analysen visade vidare att underkategorier (gång- och cykelväg, park, grönområde, frilufts- och rekreationsområde, strandskydd med mera) till folkhälsa behandlas i översiktsplanerna samt att de har en övervägande positiv inverkan på folkhälsa.

Introduktion Personer med en låg självskattad hälsa har en ökad risk för att utveckla sjukdom samt att dö i förtid i jämförelse med personer med en hög självskattad hälsa. Faktorer som påverkar den självskattade hälsan är ålder, kön, sjukdom och levnadsvanor. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur den självskattade hälsan påverkas av besvär av folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma och allergi, mag- och tarmsjukdomar, muskel- och ledsjukdomar och depression samt om detta eventuella samband kvarstår efter kontroll av kön, ålder och levnadsvanor. Metod Detta är en tvärsnittsstudie med data insamlat från Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland och Jönköpings län. För att undersöka om den självskattade hälsan påverkades av besvär i sjukdomar genomfördes logistiska regressioner. Resultat Personer med besvär i sin sjukdom hade högre oddskvoter (OR) för låg självskattad hälsa än personer utan besvär i sin sjukdom. Personer med depression och besvär var de som visade på högst OR för låg självskattad hälsa i de binära analyserna. Efter kontroll för kön, ålder och levnadsvanor visade resultatet att personer med hjärt- och kärlsjukdom med besvär hade högst OR för låg självskattad hälsa, tätt följt av depression med besvär. Astma och allergi var den sjukdom som visade på lägst OR för låg självskattad hälsa. Konklusion: Personer som upplever besvär i sin sjukdom har högre OR för låg självskattad hälsa än de utan besvär i sin sjukdom vilket indikerar att upplevelsen besvär har en större roll vid självskattning av hälsan än enbart sjukdom.

Bakgrund: Kommuner utgör en central aktör i folkhälsoarbetet i och med deras breda välfärdsuppdrag och hur de med sin närhet till befolkningen kan påverka den allmänna folkhälsan genom hela livet. Syfte: Var att undersöka kommunala tjänstepersoners upplevelser av det strategiska folkhälsoarbetet i den egna kommunen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2021 med sju respondenter med ett strategiskt uppdrag kring folkhälsa från sex kommuner i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes digitalt via videolänk och varade mellan 36-90 minuter. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt tematiskt nätverksanalys. Resultat: Fynden visade på olika teman som upplevdes karaktärisera ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Temana handlade om att lokalt strategiskt folkhälsoarbete är komplext och kräver helhetssyn och integrering, vilket illustrerade bredden i kommunens folkhälsoarbete. Respondenterna menade att det behöver finnas en bred kunskapsbas och en koppling till ett större hållbarhetsarbete. De framhöll också att folkhälsa måste in i ordinarie styrning och ledning och genomföras med en ändamålsenlig organisering och genom tvärsektoriellt arbete. Slutsats: Lokalt strategiskt folkhälsoarbetet förutsätter ett komplext angreppssätt där kommuner behöver integrera folkhälsa i styrning och ledning. Samtidigt behöver det finnas en organisering som stöder arbetet samt där arbetet är kunskapsstyrt och bedrivs i intern och extern samverkan. Kan dessa aspekter hanteras, så finns också större möjligheter att uppnå ett effektivt strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. / <p>Betyg i Ladok 210603.</p>

Purpose: The purpose of the study was to investigate the educators' perceptions of school breakfast in order to create a basis for future evaluation. Method: A meaningful selection was made where information-rich people were contacted with the request for an interview. The study used an inductive perspective in order to describe the educators’ perceptions of school breakfast and its effects. Six semi- structured interviews were conducted with educators at a school where school breakfast is served. Using a conventional content analysis, the manifest meaning was developed. Result: The study's results showed an overall positive attitude of school breakfast where the educators conveyed positive effects on the students. Conclusion: School breakfast is an input that can facilitate the work that is expected to be executed at the school by both students and educators. It contributes to a calmer environment in the classrooms where students more easily can focus on their schoolwork. But, in order to make the conditions as good as possible, collaboration should be prioritized in the process of implementation. School breakfast is a multi-facetted input that has the potential to contribute to positive effect in multiple ways depending on the need. For some students it becomes a way to interact and expand their social capital. At the same time, it can contribute so that other students more easily can focus in class, due to the environment being calmer.

Syftet med studien har varit att undersöka hur invånare i en medelstor kommun i Sverige uppfattar hur miljö, klimat och hälsa är länkade till varandra. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts och genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Fem respondenter, tre kvinnor och två män, valdes ut med ett ändamålsenligt urval och intervjuerna kom att variera i tid och plats. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan i en innehållsanalys. Fyra kategorier framträdde ur resultatet: Uppfattningar av hälsa på individ- och samhällsnivå, uppfattningar om länken mellan klimat, miljö och hälsa, attityder rörande global miljöförändring och miljövänligt beteende.  Respondenterna i studien upplevde att det finns en koppling mellan miljö, klimat och människors hälsa men de upplevde att kopplingen är både vag och svår att beskriva. Respondenterna upplevde att konsekvenserna som klimatförändringarna orsakar är otydliga. Ingen av personerna i studien kände sig hotade av de rådande klimatförändringarna. Samtliga respondenter kunde redogöra för sin medvetenhet och vilja att vara miljömedveten, de hade också en föreställning om att vilja och medvetenhet inte automatiskt skapar miljövänligt beteende. Något som upplevdes som ett stort hinder för miljövänliga beteenden är det ekonomiska systemet. Det lyftes en önskan om att åtgärderna skall gå från individ till samhällsnivå. / The purpose of the study was to investigate how residents in a medium-sized municipality in Sweden perceive how the environment, climate and health are linked. To investigate this, a qualitative study was carried out through semi-structured interviews. Five respondents, three women and two men, were selected through a purposive sampling and the interviews varied in time and place. The interviews were transcribed and analyzed using content analysis.  Four categories emerged from the results: Perceptions of health at the individual and community level, perceptions about the link between climate, environment and health, attitudes regarding global environmental change and environmentally friendly behavior. The respondents in the study perceived that there is a link between environment, climate and human health, but that the link is both vague and difficult to describe. The respondents perceived that the consequences of climate change are unclear. None of the people in the study felt threatened by the climate change. All respondents were able to account for their awareness and desire to be environmentally conscious. In addition, respondents had a notion that awareness did not immediately turn into an environmentally friendly behavior.  A major obstacle to environmentally friendly behavior was, according to the respondents, the economic system. They wished that environmental measures would go from individual to the community level.

Bakgrund: Folkhälsa innebär en god hälsa som ska vara jämnt fördelad bland de olika samhällsgrupperna. Folksjukdomar förekommer i en utsträckning som har stor inverkan på folkhälsan. De påverkar samhällets funktioner och ekonomi på grund av många individers nedsatta arbetsförmåga och stora insatser från hälso- och sjukvården. Primärvården och distriktssköterskan spelar här en viktig roll genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, och i detta har egenvård en central funktion. Behov finns att hitta hållbara, lättillgängliga och kostnadseffektiva sätt för att öka välmående och aktivering. Syfte: Syftet är att undersöka vilka hälsorelaterade effekter skogsbad kan bidra till, och utifrån resultatet reflektera kring distriktssköterskans möjlighet att ge egenvårdsråd. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Positiva resultat som direkt kan kopplas till folkhälsa och folksjukdomar lyftes fram, bland annat en ökad återhämtning, avslappning och kraftkänsla samt minskade tendenser till trötthet, ångest och depressivitet. Fysiologiska faktorer som lägre blodtryck och puls, förbättrad lungfunktion och stelhet i artärer samt en ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet respektive lägre aktivitet i sympatiska nervsystemet sågs. Slutsats: De positiva effekterna på såväl den fysiska som psykiska hälsan indikerar att skogsbad kan vara en effektiv intervention att införa i distriktssköterskans arbete i primärvården, som enskild åtgärd eller tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder. / Background: Public health means good health that should be evenly distributed among society's various groups. Public diseases occur to an extent that has a major impact on public health. They affect the functions and finances of society due to affected individuals' reduced ability to work and the major efforts required from health care. Primary care and district nurses have an important role in efforts concerning prevention measures and promotion of healthy behavior, and in this context, self-care is a fundamental aspect. There is a need to find sustainable, accessible and cost-effective ways to increase well-being and physical activity.  Aim: The aim is to investigate which health-related effects forest bathing can entail, and based on the result reflect on the district nurse's ability to provide self-care advice. Method: A systematic literature study was conducted, in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Positive results that are directly linked to public health and diseases were highlighted such as an increased feeling of recovery, relaxation and vigor, as well as reduced tendencies towards fatigue, anxiety and depression. Physiological factors included lowered blood pressure and heart rate, improved lung function, stiffness of the arteries as well as an increased activity of the parasympathetic nervous system and decreased activity in the sympathetic nervous system. Conclusion: The positive effects on both physical and mental health implies that forest bathing could be an effective intervention to be introduced into the district nurse's work in primary care, either as an isolated measure or as an addition to other health promotion measures.

Bakgrund: Generellt sett har utrikes födda individer sämre hälsa jämfört med individer födda i Sverige. Utrikes födda kvinnor rapporterar lägre självskattad hälsa samt en låg grad av sysselsättning. Utbildning är en friskfaktor och arbetslöshet är en riskfaktor för hälsan. Kvinna in i Sverige[KIIS] är ett projekt som syftar till att integrera utrikes födda kvinnor i samhället samt få de att närma sig arbetsmarknaden eller studier.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka projektarbetares uppfattning om projektet Kvinna in i Sverige och hur projektet kan öka utrikes födda kvinnors möjligheter att komma närmare arbete eller studier.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att besvara studiens syfte och fem semistrukturerade telefonintervjuer hölls med projektarbetare som arbetar i KIIS i Västmanlands län. För att analysera intervjudata tillämpades en manifest innehållsanalys. Resultat: KIIS innefattar ett flertal insatser som uppfattas främja deltagares hälsa samt få dem närmare arbete eller studier och det finns uppfattningar om att projektet har en positiv påverkan. Vidare uppfattas det finnas både möjligheter och hinder för att deltagarna ska komma in i Sverige.  Slutsatser: KIIS kan ge goda förutsättningar för att utrikes födda kvinnor ska komma närmare studier och arbete samtidigt som projektet uppfattas främja deltagares hälsa och språkfärdigheter.