<p>Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun. En kvalitativ datainsamlingsmetod med enskilda intervjuer har använts. Studiepopulationen bestod av ordförande och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, planchef, samhällsbyggnadschef, samhällsplanerare samt kommunekolog. Resultatet visar bland annat att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen sker indirekt genom att skapa goda stadsdelar och förutsättningar för att må bra. Nyckelpersonerna identifierade bland annat ekonomiska och juridiska hinder samt organisatoriska möjligheter för att kunna ta hänsyn till folkhälsan. De anser att det tas bra hänsyn till folkhälsan i den fysiska planeringen men att hänsynstagandet kan utvecklas. Studiens resultat kan bland annat användas för att identifiera och utnyttja möjligheter samt för att upptäcka och undvika hinder i arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i fysisk planering.</p> / <p>The comprehensive national public health objective is to create community conditions for god health on equal conditions for the entire population. Physical planning is able to create better build on environments that influence the public health in the population. The municipalities are responsible for public health through policy areas and through physical planning among other things. In Trosa municipality there are guidelines for the public health work because this aspect shall be integrated in the municipality activity. The aim of the essay was to study the experience amongst key persons of how public health aspects are integrated in the physical planning in Trosa municipality. A qualitative data collection method with individual interviews has been used. The study population consisted of the chairman and the vice-chairman of the local community building committee, the plan director, the community building director, the community planner and the municipality ecolog. The results show among other things that the integration of public health aspects in the physical planning occurs indirectly by creating good neighbourhoods and conditions for prosperous. The key persons identified among other things economic and legal obstacles and organizational possibilities to be able to take public health in consideration. They think that public health is taken in consideration in a good way in the physical planning, but that the consideration can be developed. The results of the study can among other things be used to identify and make use of possibilities and to discover and avoid obstacles in the work of integrating public health aspects in physical planning.</p>

<p>Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av trygghet i stadsdelen och hur dessa påverkar möjligheter till en god hälsa. Datainsamlingen har skett genom fokusgruppsintervjuer med boende och verksamma i stadsdelen. Resultatet visar att Råby upplevs som en trygg stadsdel där aktiviteter och engagemang i stadsdelen har skapat en gemenskap som är av stor betydelse för den upplevda tryggheten. En framgångsfaktor för ökad trygghet är stadsdelens centrumbyggnad som är stadsdelens naturliga mötesplats. Att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsa och bidrar till ökad fysisk aktivitet och sociala kontakter. För att människor ska tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser krävs det att de upplever trygghet i sin närmiljö.</p> / <p>Security is a subjective experience influenced by many different factors and affects health and behaviors. Individual health is affected by the whole of the environment and the feeling of insecurity in an area could reduce the use of its facilities, which can contribute to inactivity, isolation and stress. Security is negatively affected by the presence of crime and positively affected by a sense of community, meeting points and participation. Most people in Sweden feel safe in their residential area, but it is more common to experience insecurity in urban areas. The district Råby in Västerås is an area with a lot of apartment buildings and has a reputation of being insecure. The aim of this study was to investigate perceptions of security and how these affect the possibilities for good health. The data was collected through focus group interviews with residents and other active people in the district. The result shows that Råby is perceived to be a safe area in which the activities and involvement have created a strong sense of community which has had a great impact on the perceived security. The natural meeting point located in the district's local shopping and activity center has been a success factor for increased security. To experience security has a positive effect on health and contributes to physical activity and social contacts. For people to take profit from health promotion activities they need to feel safe in their local environment.</p>

<p>From a view of health strategies and techniques this thesis wants to throw a light on how the individual in its"health thinking"is governed. A thinking that, according to the author, can lead to a new way of governing as in municipal activity, an activity whose focus is on health and ill-health. The study is done whit a theoretical approach of power, with qualitative interviews as method and analysed from a perspective of Governmentality. The object for the study is Socsam and Rehabrådgivarna in Finspång. Socsam is a local project, and their main task is to create cooperation between health- and medical services, social services and social insurance. The health advisor in Finspång directs its activity towards sick-listed people and their main task is to help the sick-listed back to work as soon as possible. The analysis is done from both the perspective of what the individuals’ state about Rehabrådgivarnas treatment in relation to their own health and life of quality and how Socsam and Rehabrådgivarna can be analysed as health technologies and health strategies from Governmentality as theory. The author argues for the opinion, that from a specific way of thinking about health and how the individual have to act to achieve this health, this way of thinking creates a health technique. This health technique leads to a social demand on the individuals, a demand that the individuals have to achieve to be accepted in the community. They, whom not have the capacity or the will to achieve this health demand, will be regarded as maladjusted. Because of that, the individuals as well as the community need a self regulatory health strategy to persuade them self as well as others to become a healthy citizen. From this point of view the author argues for that Socsam can be regarded as a health strategy like this and that Rehabrådgivarna is the practical tool that is used to implement the health strategy and health technology to the people.</p>

<p>Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Studien inkluderar artiklar där föräldrastödsintervention med metoderna Active parenting, COPE, Komet och Marte Meo utvärderas. Resultat: I resultatet framkom följande effekter: a/ Förbättring för föräldrarna gällande förstärkning av föräldrarollen, psykisk hälsa och ökad tilltro till den egna förmågan i rollen som förälder, selfefficacy. b/ Barnens beteendeproblem förbättrades signifikant. c/ Påverkan på interaktionen mellan förälder och barn visade sig i form av en förbättrad relation.Slutsats: Resultatet från studien kan ligga till grund för att utveckladistriktssköterskans familjefokuserade arbete för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Föräldrastödsmetoderna Active Parenting, COPE, Komet och Marte Meo resulterade i goda effekter för förstärkning av föräldrarollen, förbättring av föräldrars psykiska hälsa, förbättring av barns beteende samt förbättrad relation mellan förälder och barn.</p> / <p>Background: Mental health problems in childhood are an increasing problem for public health. A purpose for primary care in Sweden is to screen and prevent mental health problems for children. Parent training to prevent mental health problems is an intervention convenient for an evidence based attitude. The family is one of the most important factors to prevent mental health problems in childhood. Aim: The aim of the study was to illustrate parent training based on manuals as prevention for mental health problems in childhood. Method: A structured literature study based on fifteen scientific articles was performed. The study included articles with evaluation of parent training intervention (Active Parenting, COPE, Komet and Marte Meo). Result: The result showed following categories a/ The parents improved considering the parent-role, the mental health and the self-efficacy. b/ The children significant improved considering behaviour problems. c/ The interaction between parent and child was improved.Conclusion: The results of the study could underlie the work for nurses in primary care to develop family-focused intervention to prevent mental health problems in childhood. Parent training resulted in good effects considering the parent-role and the mental health of the parents.The children improved considering behaviour problems and the relationship between parent and child was also improved.</p>

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun. En kvalitativ datainsamlingsmetod med enskilda intervjuer har använts. Studiepopulationen bestod av ordförande och vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, planchef, samhällsbyggnadschef, samhällsplanerare samt kommunekolog. Resultatet visar bland annat att integreringen av folkhälsoaspekter i den fysiska planeringen sker indirekt genom att skapa goda stadsdelar och förutsättningar för att må bra. Nyckelpersonerna identifierade bland annat ekonomiska och juridiska hinder samt organisatoriska möjligheter för att kunna ta hänsyn till folkhälsan. De anser att det tas bra hänsyn till folkhälsan i den fysiska planeringen men att hänsynstagandet kan utvecklas. Studiens resultat kan bland annat användas för att identifiera och utnyttja möjligheter samt för att upptäcka och undvika hinder i arbetet med att integrera folkhälsoaspekter i fysisk planering. / The comprehensive national public health objective is to create community conditions for god health on equal conditions for the entire population. Physical planning is able to create better build on environments that influence the public health in the population. The municipalities are responsible for public health through policy areas and through physical planning among other things. In Trosa municipality there are guidelines for the public health work because this aspect shall be integrated in the municipality activity. The aim of the essay was to study the experience amongst key persons of how public health aspects are integrated in the physical planning in Trosa municipality. A qualitative data collection method with individual interviews has been used. The study population consisted of the chairman and the vice-chairman of the local community building committee, the plan director, the community building director, the community planner and the municipality ecolog. The results show among other things that the integration of public health aspects in the physical planning occurs indirectly by creating good neighbourhoods and conditions for prosperous. The key persons identified among other things economic and legal obstacles and organizational possibilities to be able to take public health in consideration. They think that public health is taken in consideration in a good way in the physical planning, but that the consideration can be developed. The results of the study can among other things be used to identify and make use of possibilities and to discover and avoid obstacles in the work of integrating public health aspects in physical planning.

Bakgrund Människor som utsätts för diskriminering löper större risk för psykisk och fysisk ohälsa. Diskrimineringslagen reglerar diskriminering, där bland annat kön är en av diskrimineringsgrunderna. Ett jämställt samhälle kan medverka till att könsskillnaderna i livstidshälsa minskar, och självrapporterade hälsobesvär är störst i ojämställda länder. Sveriges arbetsmarknad karaktäriseras av könsmässig segregering och det finns samband mellan könssegregering på arbetsplatsen och sjuklighet för båda könen. I Diskrimineringslagen står det också att arbetsplatser med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. Syfte Syftet är att beskriva jämställdhetsplaner på arbetsplatser i offentlig verksamhet med utgångspunkt i Diskrimineringslagen. Metod Jämställdhetsplanerna har analyserats med hjälp av deduktiv kvalitativ innehållsanalys. Sex jämställdhetsplaner från olika arbetsgivare inom offentlig sektor har samlats in i en medelstor kommun i Sverige. Resultat De flesta planer följer riktlinjerna i Diskrimineringslagen. Alla anställda ska ha möjlighet att kombinera arbetslivet med familjelivet och ingen ska bli trakasserad på grund av kön. Ingen ska bli diskriminerad i arbetssökandet, men att viss positiv diskriminering får förekomma om det ena könet är underrepresenterat. Vidare ska inga osakliga löneskillnader förekomma. Diskussion Det kan finnas andra styrdokument som reglerar jämställdhetsarbetet på vissa av arbetsplatserna, och det kan därför saknas vissa delar i planerna. Socialt stöd och gruppidentifiering är skyddsfaktorer mot diskriminering, och borde ges större utrymme i planerna. Positiv diskriminering kan bli diskriminerande mot det kön som inte kvoteras in och detta skulle kunna lösas med att förändra genussystemet. För att jämställdhet ska ha en positiv effekt på folkhälsan bör även män anamma traditionellt sett kvinnliga roller. / Background People who are discriminated have an increased risk for poor mental and physical health. The discrimination law regulates discrimination, and in it it's written that gender is one of the discrimination foundations. A gender equal society makes gender differences in life expectancy smaller, and there are more self reported health inconveniences in countries who are not gender equal. Sweden's labour market is characterized by gender segregation, and there's a correlation between gender segregation at work and illness for both genders. In the discrimination law it's written that every workplace with at least 25 employees are obligated to have a plan for gender equality. Aim The aim is to describe plans of gender equality of workplaces in the public area with a base in the Swedish discrimination law Method The plans for gender equality have been analysed with deductive qualitative content analyzis. Six plans from different employers in the public area have been collected in a medium big municipality in Sweden. Result Most of the plans follow the directions in the discrimination law. Employees shall be able to combine family life with working life and no one should be harassed because of gender. No one should be discriminated in the process of job seeking, but some affirmative action can occur if one of the genders are underrepresented. There should be no irrelevant salary differences. Discussion There may be other policy documents which regulate the gender equality work at some of the workplaces, and therefore there could be some missing parts in the plans. Social support and group identification are factors of protection against discrimination, and should be given more space in the plans. Affirmative actions can be discrimination of the gender who is not prioritized and this could be solved with an elimination of the society based gender roles. In order for gender equality to have a positive effect on public health, men should adopt traditional female roles.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering. Ur ett kulturellt perspektiv finns ett samhällsideal där hälsa har fått innebörden att vara smal. Då övervikt och fetma har ökat hos barn ville vi undersöka hur överviktsproblematiken såg ut i en svensk kommun. Demografin i kommunen antyder ett socioekonomiskt samband med elevernas överviktsproblematik då de skolor som finns i villaområden endast har ett fåtal elever med övervikt eller fetma jämfört med de skolor som finns i lägenhetsområden, där problem med övervikt och fetma är betydligt större. Skolsköterskor valdes som målgrupp för att undersöka problemet då de har kontakt och arbetar med barns hälsa i både grundskolan och gymnasiet.   Syfte var att undersöka skolsköterskors och samverkande professioners uppfattningar och erfarenheter av övervikt hos barn och ungdomar, samt hur de arbetar med denna problematik. Vi inspirerades av den fenomenografiska ansatsen och genomförde femton semistrukturerade intervjuer där femton skolsköterskor, en skolläkare och en sjukgymnast deltog, 17 personer totalt. Resultatet visade på en demografisk skillnad i överviktsproblematiken där kultur och socioekonomi låg som främsta orsaker. Det framkom även att föräldrarna måste ta ansvar för sina barns hälsa genom att själva skapa goda levnadsvanor i hela familjen, med stöd och hjälp från kommunen. Dock uppfattades det finnas en brist på insatser mot övervikt. Skolsköterskorna hade en varierad syn på vilka kunskaper som behövs samt hur man kan arbeta med överviktiga barn och deras familjer. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolsköterskor behöver ses över och omarbetas. / Overweight and obesity have been increasing problems among children in Sweden since the 1980s. These children’s health is at risk and the problems can become extensive if the youths remain overweight until adulthood. Diabetes type 2, low self confidence and cardiovascular diseases are but a few examples of health troubles caused by overweight and obesity. Obesity and its related diseases cost society three billion crowns per year in Sweden for health care and treatment, plus the cost for medicine, sick leaves and early retirement. Seen from a cultural point of view, the society ideal linked with health is to be slim. Since overweight and obesity have increased among children, we have investigated the obesity problem in a Swedish municipality. The demographics of the municipality suggests a socio-economic context of students' weight problems when the schools are in residential areas only have a few students who are overweight or obese compared to those schools that are in flat areas, where the problem of overweight and obesity is considerably larger. We have chosen school nurses as target group to examine the problem since they have contact with children and their health from the beginning of elementary school until the end of high school. Our purpose was to examine the school nurses’ and other school and children related personnel’s conception and experience of obesity among children and young people, as well as their working methods with this problem. We were inspired by the phenomenographical approach and carried out fifteen semi-structured interviews with fifteen school nurses, one school physician and a physiotherapist, a total of seventeen people. The result reveals a demographic difference in overweight problems where culture and social economy emerged as primary factors. It appeared also that the parents must take responsibility for their children’s health by creating themselves healthy lifestyles at home, with support and help from the municipality. However, we could distinguish a lack of efforts to prevent obesity. The school nurses had a varied approach on which knowledge was needed and how one can work with overweight children and their families. We found also a need to review and revise the school nurses’ and municipality’s responsibilities.

Bakgrund: Folkhälsoproblemet stress har bara ökat under senare år och flertalet sjukdomar uppkommer ur stress. Det finns olika stresshanteringsmetoder, men den kinesiska medicinen som stresshantering är inte så vanligt än. Hur kan den kinesiska medicinen påverka stressen hos individen? Syfte: Vilken metod inom den traditionella kinesiska medicinen(TCM) kan hjälpa mot stressrelaterade sjukdomar? Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio utvalda artiklar som analyserades och sammanställdes till en rapport. Resultat: Akupunktur, akupressur, qigong har visat sig vara bra redskap till stresshantering. Bara positiv resultat har uppmäts och då det är ofarligt för alla att utöva, så de flesta personer kan medverka. Vidare forskning måste dock göras, för att undersöka om det är motionen som visar de positiva resultaten eller om det är de olika metoderna i sig. Slutsats: Kinesisk medicin kan rekommenderas att använda till att förebygga folkhälsoproblemet stress och för att förhindra stressrelaterade sjukdomar. / Background: The public health problem stress has only increased in recent years and several diseases are arisen from stress. There are various stress management techniques but the Chinese medicine is in the stress field not widely used yet. How can Chinese medicine affect stress in individuals? Purpose: What method within the Traditional Chinese medicine (TCM) can help against stress related diseases? Methods: A literature review was conducted with ten selected articles that was analysed and compiled into a report. Results: Acupuncture, acupressure, qigong and tai chi have proved to be good tools for stress management. Only positive results have been measured and it is safe for everyone to practice, so the most people can do it. Further research must be done to investigate if there is the exercise that shows the positive results or whether it is the different Chinese methods. Conclusion: Chinese medicine can be recommended to use in preventing the public health problem stress and to prevent stress related illnesses.

Studiens syfte är att undersöka hur det nationella målet för trafiksäkerhet går att följa upp på länsnivå via befintlig statistik från polis och sjukvård. Ger de två källorna en likartad bild av förändringen av antalet vägtrafikskadade under den gångna tjugoårsperioden? Undersök- ningen omfattar personer som skadats och överlevt vägtrafikolyckor i Västmanlands län. Data från 1989/1990 respektive 2008/2009 jämförs. De två statistikkällorna ger en likartad bild av förändringen av antalet vägtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister. Skillnaderna är däremot stora beträffande gång- trafikanter och cyklister. Antalet skadade personer registrerade av sjukvården i länet har minskat under den studerade tidsperioden. Det beror på att antalet skadade gångtrafikanter och cyklister har blivit färre. På grund av förändringar inom sjukvården kan minskningen inte kvantifieras. Det lägre antalet frakturer, främst hos gångtrafikanter men även hos cyklister, visar att det varit en minskning. Antalet skadade bilister har däremot blivit fler, men de skadas lindrigare än 1989/1990. Gruppen allvarligt skadade bilister (ISS &gt; 8) har dock ökat. För perioden 1997 – 2009 har det inte funnits något nationellt definierat trafiksäkerhetsmål för allvarligt skadade. Enligt polisens statistik är antalet svårt skadade vägtrafikanter i länet oförändrat under perioden. Om allvarligt skadad i sjukvårdens mätning definieras som inlagd på sjukhus har antalet allvarligt skadade under perioden minskat med 27 %. Antalet allvarligt skadade definierat som ISS &gt; 8 är oförändrat. / The purpose of the study is to investigate the extent to which it is possible to make a follow- up on the regional level of the national road safety target by using existing police and hospital statistics. Do the two sources provide a similar picture of the changes of the number of persons injured in road traffic accidents during the past twenty years? The survey covers persons injured but survived in road accidents in the county of Västmanland. 2008/2009 figures are compared with 1989/1990 figures. Both sets of statistics provide a similar picture of the changes with regard to the number of injured motorists, motorcyclists and moped drivers. However, concerning pedestrians and cyclists there are significant differences. During the time period being studied, the number of injured persons registered by the hospitals of the county has decreased. This is due to the fact that the number of pedestrians and cyclists injured has decreased. However, it is due to structural changes of the health care difficult to quantify the reduction. The lower number fractures, primarily of pedestrians but also of cyclists, shows that there has been a decrease. On the contrary, the number of injured motorists has increased, but their injuries are less serious than in 1989/1990. However, the number of those motorists with serious injuries (ISS &gt; 8) has increased. For the period 1997 – 2009 there has not had an established national target for the number of seriously injured. According to police statistics, the number of severely injured road users in the county has remained unchanged during the time period being studied. If those being hospitalized in the medical statistics are defined as seriously injured, the number of seriously injured has decreased with 27 %. However, if seriously injured is defined as those with ISS &gt; 8, the number has remained unchanged.

Hållbar utveckling är en viktig utmaning i vår tid och folkhälsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns många styrdokument om vikten av att integrera folkhälsa i arbetet med hållbar utveckling men forskning saknas om hur folkhälsoaspekter integreras in i hållbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhälsans betydelse i arbetet med hållbar utveckling i kommuner utifrån ett underifrånperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands län och data samlades in med hjälp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhälsobegreppet inte används i samband med arbetet kring hållbar utveckling. Dock förekommer faktorer som påverkar folkhälsa i stor utsträckning. En bred syn på folkhälsa framhålls som centralt för att lyckas integrera folkhälsa, då beröringspunkterna med andra verksamhetsområden är många. Att främja och utveckla samarbete mellan sektorer är en möjlighet i för integrering av folkhälsa medan utmaningarna ligger i att utbilda både befolkningen och tjänstemän samt ha en helhetsbild i arbetet med hållbar utveckling. Slutsatserna är bland annat att ekonomisk utveckling och tillväxt är högt prioriterade områden i kommunerna varför folkhälsoarbetet bör inriktas och anpassas för att främja tillväxt. För att skapa ett framgångsrikt arbete med tillväxt och hållbar utveckling bör folkhälsoaspekter beaktas i större utsträckning samt folkhälsoarbetet beakta frågor om tillväxt och hållbar utveckling. / Sustainable development is an important challenge in our time and public health has an impact on all of its three dimensions.  The importance of integrating public health in sustainable development is emphasized in many public policies but there is limited research about the implementations. The aim of this study is to explore the importance of public health in sustainable development from a bottom up municipal perspective. A single-case study was conducted and data was collected through documents and interviews. The result shows that the concepts public health and sustainable development is not used together. But determinants for health often occur in sustainable development contexts and in public policies. To succeed in integrating public health with sustainable development a broad perspective on public health is important. An opportunity in the integration process is to develop and promote cooperation between different sectors. Some challenges are to educate the population and the civil servants and see the comprehensive picture in the work towards a sustainable development. The conclusions show that economic development and growth is high priority in the municipalities and the public health work should be altered to promote economic growth. To link the concept of public health to sustainable development it should be included in the public health work to create success with economic growth and sustainable development.