I uppsatsen har det fokuserats på att undersöka vad den fysiska aktiviteten har för roll i den fysiska planeringen i Karlskronas och Lunds kommun. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fysisk aktivitet integreras i den fysiska planeringen samt vilka strategier de finns och hur de framställs i kommunala dokument. Syftet har följts upp av två formulerade frågeställningar vilka är; “Vad har Karlskronas och Lunds kommun för olika strategier i sina översiktsplaner för att öka fysisk aktivitet i kommunen?” samt “Hur framställs kommunernas hälsofrämjande strategier i andra kommunala dokument?”.   För att besvara följande frågeställningar har en fallstudie utförts till följd av en kvalitativ innehållsanalys. Fallen består av två kommuner vilka är Karlskronas och Lunds kommun. Det empiriska materialet utgörs framförallt av de nämnda kommunernas aktuella översiktsplaner men har kompletterats med andra kommunala dokument. Det teoretiska ramverket har utgjorts av empowerment tillsammans med begreppet stödjande miljöer vilka delvis har legat till grund för hur analysen genomförts. De resultat som framställts ur analysen kommer i uppsatsens senare del att diskuteras, jämföras kommunerna emellan men också i förhållande till den tidigare forskningen samt ställas mot uppsatsens teori.   Genom det analyserade materialet går de att sammanfatta att båda kommunerna behandlar fysisk aktivitet i diverse kommunala dokument men på olika sätt. Det framgår i de flesta fallen dock inte via begreppet fysisk aktivitet utan genom tolkningar av andra begrepp. Men aspekter kopplade till fysisk aktivitet behandlas vilket tyder på att den fysiska planeringen indirekt berör fysisk aktivitet.

Bakgrund: Studier visar att psykosomatiska besvär ökar för ungdomar i Sverige. Detta kan leda till konsekvenser både för individ och samhälle. Studier visar även att majoriteten av ungdomarna inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet kan förutom fysiska fördelar även minska risken för psykisk ohälsa. Syfte: Att undersöka allmänt hälsotillstånd, psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet bland ungdomar i årskurs 9 i Västerås samt undersöka eventuella samband mellan psykosomatiska besvär och fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett bekvämlighetsurval har tillämpats och data samlades in genom en enkätundersökning där 112 besvarade enkäter inkom. Resultat: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra. De vanligaste psykosomatiska besvären var att de varit irriterade, känt sig nervösa samt känt sig nere. Flertalet elever hade inte varit fysiskt aktiv någon dag den senaste veckan. Majoriteten var vanligtvis fysiskt aktiva en till tre gånger i veckan. Det fanns inget statistiskt samband mellan de som var fysiskt aktiva och lägre psykosomatiska besvär. Slutsatser: Majoriteten av eleverna skattade sitt allmänna hälsotillstånd som bra men psykosomatiska besvär förekom hos eleverna. De flesta eleverna var fysiskt aktiv en till tre gånger i veckan.

Denna studie har undersökt hur mätning av folkhälsa kan betraktas utifrån ett mätnings-och värdeteoretiskt perspektiv. Syftet har varit att öka kunskaperna kring mätning av folkhälsa. Studien har genomförts som en analys av tre organisationers operationalisering av folkhälsa – Folkhälsomyndigheten (FHM), Världshälsoorganisationen (WHO) och The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Resultatet visar att mätning av folkhälsa tydligt skiljer sig åt mellan de olika organisationerna i fråga om val av bestämningsfaktorer och indikatorer. Studien bekräftar därmed tidigare forskning avseende svårigheterna med att mäta folkhälsa, samt åskådliggör vilka konsekvenser de ställningstaganden som påverkar mätningarnas utförande kan medföra för mätningens utfall. / This study has examined measurement of public health through the perspective of measurement theory and theory of value. The purpose was to increase the knowledge regarding operationalization of public health. The method of the study was an analysis of three organizations’ way of operationalizing public health – Folkhälsomyndigheten (The Swedish Public Health Authority, FHM), The World Health Organization (WHO), and The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). The result of the study shows that there is a distinct difference between the organizations regarding choice of determining factors and indicators. The study confirms earlier research regarding the difficulties of measuring public health, and visualizes what consequences decisions regarding the execution of the measurements can bring.

Bakgrund: I Sverige har det från regeringen bestämts att hela den svenskabefolkningen ska ges möjlighet till att vistas i landets natur. Vistelse i naturen ger hälsovinster i både fysisk och psykisk form. För personer med enfysisk funktionsvaration är denna möjlighet begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur personer beroende av rullstol upplevertillgängligheten till att vistas i naturreservat i Blekinge samt vadLänsstyrelsen i Blekinge kan göra för att förbättra tillgängligheten. Metoden som användes var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet var ett kvoturval och inkluderade fem informanter där samtliga hadeen fysisk funktionsvaration samt erfarenhet av vistelse i naturreservat. Resultatet visade att det finns flera hinder avseende tillgänglighet, därmarkytan ses som det största problemet. Insatser för en ökad tillgänglighetkan vara att bygga över olika typ av hinder med hårdpackat grus eller trävägar. Slutsats: Det finns en mängd insatser för Länsstyrelsen i Blekinge att göra utifrån hur tillgängligheten upplevs. Materialet kan ge förslag på hurutveckling kan ske när tillgängligheten ses över. Materialet kan påverka den allmänna folkhälsan då det kan leda till att fler personer vistas och är fysiskt aktiva i naturen.

Idrott är ett ämne som berör många människor från alla olika delar av samhället. Under 2010-talet har barnidrotten kommit att införskaffa en rad olika riktlinjer för att skifta fokus från resultatinriktning till målinriktning. Några riktlinjer som har varit omdiskuterade är avskaffandet av utslagning, resultat och tabeller i barnidrott upp till 12 års ålder. Syftet med studien är således att undersöka hur den organiserade barnidrotten upplevs ha förändrats sedan dessa riktlinjer tillkom. Ett sekundärt syfte är även att undersöka idrottsledares uppfattningar kring syftet med den organiserade barnidrotten. Det är en kvalitativ studie, där resultatet består av semistrukturerade intervjuer med fyra fotbollstränare och fyra brottningstränare. Det teoretiska ramverket studiens resultat analyserats med är socialiseringsteori och motivationsteori. Studien pekar på att samtliga tränare ser till barnets bästa och att de för en dialog med barnet om dennes idrottande. Resultatet pekar även på att tränarna vill ha resultat i barnens tävlingar då barnen ändå räknar resultaten. Tränarna menar att det handlar om samhällsfostran att lära barnen hantera både med och motgång. Slutligen pekar studien på att tränarna belyser att barnidrotten har flera syften där folkhälsan, socialisering och ett formande av goda samhällsmedborgare lyfts fram.

Bakgrund: Flyktingar och migranter tillhör en av Europas högriskpopulationer, vilka lever under utmanade förhållanden, med eller utan pandemier. Det finns begränsad kunskap om situationen i flyktingläger under Covid-19 pandemin. Syftet: Att undersöka hjälparbetares erfarenheter från Covid-19 preventionsarbetet i Moria, Europas största flyktingläger. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hjälparbetare i Moria, under våren 2021. Intervjuerna genomfördes i person eller via videosamtal, varade mellan 42-79 minuter, spelades in, transkriberades, och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut tre kategorier; Bristande grundförutsättningar, I motvind lyfter draken och Sociokulturella svårigheter, som sammanlagt innehöll åtta underkategorier. Kategorierna skildrar ett bortglömt hörn av Europa. Lägret är överbefolkat, antalet hjälparbetare är underdimensionerade liksom utrustning och stödet från ansvariga myndigheter. Detta till trots, gjorde de sitt yttersta för att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer. Samtidigt hanterades stigma riktad mot invånarna i lägret som begränsade tillgång till vård och behandling. Sammantaget bildade kategorierna ett underliggande tema; Prevention i dubbel motvind, som illustrerar hur hjälparbetarna under redan bristande grundförutsättningar kämpade för att försöka lindra förödande konsekvenser av pandemin. Slutsats: Många faktorer försvårade Covid-19 preventionsarbetet i Moria. En djupgående, strukturell problematik skildras där avsaknad av stöd och resurser var av central betydelse. Å andra sidan, visade hjälparbetarna på stor vilja och engagemang att driva ett proaktivt och outtröttligt preventionsarbete, en kamp i motvind. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Vaccinationer räddar liv och främjar barns hälsa trots familjer som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Även om vaccinationstäckningen i Sverige är hög, riskerar nivån att sjunka. Det förekommer fortfarande livshotande sjukdomar världen över som kan spridas mellan landsgränserna. För att bibehålla vaccinationstäckningen, spelar distriktssköterskan en viktig roll. Syftet var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet i det vårdande mötet med vaccinationstveksamma familjer. Metod. Kvalitativ intervjustudie som analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet av den induktiva analysen kunde förstås utifrån två huvudkategorier med vardera två underkategorier; Betydelsen av en God relation med underkategorierna Barnets bästa och Att bygga förtroende. Den andra huvudkategorin Utmaningar och möjligheter i att vägleda resulterade i två underkategorier Omvärldens betydelse och orsaker till tveksamheter och Att bemöta tveksamheter. Resultat. Betydelsefullt var att skapa en god relation genom att bygga ett förtroende med familjen med barnets bästa i fokus. Ett förtroende byggs genom att distriktssköterskorna var lyhörda för familjens tankar och känslor. Genom att bjuda in, att avsätta tid till att aktivt lyssna och bekräfta familjen med öppna frågor samt vara nyfiket intresserad kunde förtroende främjas. Att vägleda och bemöta familjens tveksamheter var både utmanade och sågs som en möjlighet. Med hjälp av olika samtalsmetoder gavs familjen möjligheter att fatta beslut om vaccinationer och vad som bäst passar in i deras livsvärld. Slutsats. Som en del i folkhälsan kan distriktssköterskan i barnhälsovårdens folkhälsoarbete bidra till en förbättrad global hälsa och hållbar utveckling genom att uppnå Barnhälsovårdens vaccinationsmål.

Fysisk aktivitet är ett av det vedertagna sätt till att främja hälsa inom sjukvården i dagens Sverige och rekommenderas främst till patienter med olika diagnoser såsom diabetes typ 2, övervikt och fetma. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är ett verktyg framtaget som ett behandlingsalternativ för att minska ohälsa och förskrivningen av farmaceutiska preparat. Trots att verktyget FaR är bevisat effektivt som behandlingsmetod används det inte i den utsträckning verktyget har kapacitet för. Åtta regionansvariga för FaR i Sverige intervjuades.  Studiens syfte var att belysa hur regionsansvariga för Fysisk aktivitet på recept ser på arbetet kring FaR i dåtid, nutid och framtid. För att kunna besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad anser de regionsansvariga att FaR har bidragit med inom hälso- och sjukvården? Vad anser regionsansvariga vara grundläggande för ett lyckat arbete med FaR? Vilka utvecklingsområden kan det finnas för FaR enligt regionsansvariga?  Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med åtta regionsansvariga utspridda över Sverige. För att analysera dessa intervjuer så genomfördes transkribering, kodning och tematisering och sedan en innehållsanalys för att urskilja betydelsefulla teman, kategorier och underkategorier och betydelsefulla citat.  Resultatet visade att samtliga regioner var överens om att FaR var ett viktigt verktyg i arbete inom hälso-och sjukvården. Men att då alla regioner arbetar olika med FaR finns en otydlighet i hur arbetet bör skötas för att FaR skall användas mer. Brister inom kommunikation, ledning och samverkan och i uppmuntran både resursmässigt och ledarskapsmässigt framgick. Studien kan bidra med mer kunskap om arbetet kring FaR i olika regioner har fungerat och möjligtvis ge förslag på hur det kan förbättras. En möjlig väg att gå kan vara en nationell instans som jobbar strategiskt och med fysisk aktivitet i varje region för att stödja det hälsofrämjande arbetet med FaR.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka de bakomliggande faktorer till kommunalachefers attityder kring hållbar utveckling. För att få en fördjupad bild kring chefernasattityder användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Ett adekvat urval av sexverksamma chefer i en kommun intervjuades. En manifest analys genomfördes och dataurskildes genom koder och kategorier. Sex kategorier och två underkategorier urskildesi analysen. Resultaten tyder på att attityden angående hållbarhet var positiv hoscheferna, men alla chefer efterfrågade mer relevant kunskap för att kunna förbättrahållbarheten i sina verksamheter. Resultaten gav en ökad förståelse för faktorer sombehövs för att stärka kommunala chefers kunskap om hållbar utveckling och därmedförbättra folkhälsan. Denna ökade kunskap om hållbarhet och dess betydelse på ettkommunalt plan skulle kunna vara en riktlinje f