Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext. Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook. Urvalet bestod sammanlagt av 264 respondenter. Reslutat: Huvudresultatet visade att deltagarna generellt sett hade en god grad av mindful eating med en total MEQ-poäng på 2,82. Högst poäng hade de på underkategorin känslomässig reaktion (3,01) och lägst poäng på medvetenhet (2,55). Skillnader och samband mellan den totala graden av mindful eating och bakgrunds variablerna förekom endast för Body Mass Index (BMI). Personer med normalvikt (BMI 18,5-24,9) var markant mer medvetna än de övriga. För de olika underkategorierna och de oberoende variablerna kunde ett flertal skillnader och samband identifieras. Främst i relation till BMI, kön och ålder. Slutsats: Studien visade att graden av mindful eating främst skiljde sig i förhållande till BMI, vilket överensstämmer med tidigare studier i andra länder. Detta kan vara ett betydelsefullt resultat dels för att väcka intresset kring mindful eating och dess hälsoeffekter, dels för att mindful eating kan vara en effektiv metod för att främja goda matvanor i en svensk befolkning. / Background: An increased awareness around the meal and eating through mindful eating has in recent research proved to be an effective method for reducing a wide range of diseases and health problems and contribute to beneficial health effects. Despite this, few studies have been conducted in a Swedish context. Objective: To examine and describe the degree of mindful eating in a group individuals on social media in relation to Body Mass Index and demographic variables. Methods: Descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. An previously developed instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), was translated and distributed as a web-based survey. Respondents were recruited during one week by a snowball sample on the social network Facebook. The criteria for inclusion was that the participants should master the Swedish language, be between 20-65 years and users of Facebook. The sample comprised a total of 264 respondents. Reslutat: Main results indicated that participants generally had a good degree of mindful eating, with a mean MEQ-score of 2.82. The highest score was on the subscale of emotional response (3.01) and the lowest point at the awareness (2.55). Differences and correlation between the mean mindful eating score and background variables occurred only with BMI. People with normal weight (BMI 18.5-24.9) were markedly more aware than the other. For the different subscales and the demographic variables several differences and correlations were identified. Mainly in relation to BMI, gender and age. Conclusion: The study showed that the degree of mindful eating mainly differed in relation to BMI, which is consistent with previous studies in other countries. This can be a important result partly to raise awareness about mindful eating and its health effects, partly because mindful eating can be an effective method of promoting good eating habits in a Swedish population.

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

I denna uppsats ges en analys av läkaren Johan Almkvists skrift Sexuallivet i våra samhällen och möjligheten av dess förbättrande. Skriften publicerades 1942, under en tid av stora förändringar inom sexualpolitiken i Sverige. Då läkarna under denna tid fått en större vetenskaplig auktoritet även inom sexuallivet kan denna skrift ses som en representation för sin tid. Genom en analys av texten i jämförelse med samtidens samhälle påvisas en läkares tankar om förändringen gällande sexualiteten och varför en publikation av detta slag ansågs behövas. Uppsatsen undersöker vad denna läkare ansåg behövde förbättras i samhället och varför, samt hur detta skulle uppnås. Analysen är upplagd utefter de stora teman boken berör, rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning, teman som också var stora i samhället under denna tid. I uppsatsen framhålls hur Almkvist ansåg att sexuallivet skulle bli mindre samhällsskadligt genom att hålla sig till de skyldigheter han ställer upp. Skyldigheter som alla berör just områdena kring rashygien, samhällsnytta samt könssjukdomar och sexualupplysning.

Detta kandidatarbete handlar i stora drag om folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, behandlas inom kommunal fysisk planering. Den övergripande frågeställningen för uppsatsen lyder som följande: ”Hur arbetar Karlskrona och Kristianstad kommun med folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, i sin översiktliga planering?” och för att besvara denna har arbetet utformats som en fallstudie. För att i sin tur granska empirin har kvalitativ innehållsanalys använts och den utvalda empirin består framförallt av två översiktsplaner, från Karlskrona respektive Kristianstad kommun. I uppsatsen har begreppet folkhälsa avgränsats till att endast innefatta de aspekter som påverkas av fysisk aktivitet. Begreppet fysisk aktivitet har i sin tur delats in i tre begrepp som har använts för att studera empirin, dessa begrepp är: vardagsmotion, spontanidrott och organiserad idrott. Resultatet av analysen av de båda översiktsplanerna har legat till grund för den avslutande delen i kandidatarbetet, diskussionen och slutsatsen. Under detta kapitel ställs resultatet av analysen mot bland annat tidigare forskning samt det teoretiska perspektivet som innefattar begreppet empowerment, eller stödjande miljöer. En kort sammanfattning av analysresultatet är att både folkhälsa och fysisk aktivitet får utrymme i de båda studerade översiktsplanerna, dock i olika stor grad. De båda kommunerna beskriver vikten av fysisk aktivitet, hur planeringen kan påverka människor till att vara fysiskt aktiva samt hur de behandlar frågan.

Inledning: Regeringens folkhälsopolitik syftar till att förmedla kunskap och insikt vilket gör det möjligt för människor att kunna utveckla de färdigheter som krävs för en hälsosam livsstil. När det gäller förändringar på den egna livsstilen behöver man investera tid och resurser för att uppnå sina mål. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera den tio veckors hälsofrämjande livsstilsintervention som Karlskrona kommun i samarbete med en extern aktör låtit anställda i kommunen genomföra. Utvärderingen sker utefter följande frågeställning: Har deltagarnas kroppsfettprocent (%BF), Body Mass Index (BMI) och maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) förändrats under interventionen? Metod: Forskarna har valt att göra en interventionsstudie med kvantitativa metoder. En utvärdering har gjorts på 37 deltagare som ingått i tio veckors intervention. Resultat: %BF visade ingen signifikant skillnad (p=0,095) mellan testtillfällena. BMI visade en signifikant minskning med 0,37kg/m2 (p=0,011). VO2max visade en signifikant ökning med 2,28 ml/kg/min (p=0,00). I hur stor utstäckning deltagare närvarade hade ingen statistisk signifikant skillnad på %BF (p=0,826), BMI (p=0,426) eller VO2max (p=0,491). Konklusion:Interventionen kan för deltagarna ha bidragit till hälsoförbättringar i BMI och VO2max.

At the core of this research is the question is: Is recession good for your health? The purpose of the research served to form a theoretical framework to support the concept that recession is not good for one’s health, but in fact creates a trend where individuals need health care more than in boom periods. There is also the concern that due to economic downturn even in Nordic nations, citizens do not receive health care out of concern for the expense or detriment to employment. The hypothesis of this research remains: Yes, recession has a negative impact upon health for individuals experiencing such conditions. The study builds the thesis and hypothesis that recession is bad for one’s health due to the extra stress of economic downturn and loss to gross domestic product. The countries included in this analysis were Austria, Belgium, Denmark, Finland, France, Germany, the Netherlands, Sweden, and the United States. Literature and case study evidence supports the connection between recession being bad for an individual’s health with regard to how such loss of employment and opportunities also forms gaps between individuals. Literature as well as data results support the concept of recession being bad for one’s health because of greater disparity forming in Western nations, but also specifically the United States. Methodology and research design points to a platform design where the approach is strictly quantitative. Data collection for this project focused on searching the Eurostat and OECD databases within the time range of the recession period where collection procedures focused on gathering information about Nordic countries. The countries included in this analysis were Austria, Belgium, Denmark, Finland, France, Germany, the Netherlands, Sweden, and the United States. Specific variables for testing to prove or disprove the core problem statement focused on Nordic countries’ gross domestic product or GDP to be compared with the average amount of physicians visits and income factors for those citizens. By testing for these factors concerning health care trends during recession, one was able to find a correlation between the recession having a negative impact upon health. This indeed tests the hypothesis of: Is recession good for your health? The answer is a definitive: No, recession is not good for your health and in fact, negatively impacts health of individuals experiencing recession.

In the last year more and more measles cases have been reported in Rinkeby-Kista due to the fact that it is one of the few areas in Sweden with low vaccination coverage. As a consequence, political parties have proposed a vaccination requirement for preschool to protect vulnerable children who, for various medical reasons, can not vaccinate. This study illustrates how preschool leaders at independent and municipal preschools in the district of Rinkeby-Kista in Stockholm address the politicians’ bill on a possible vaccination requirement for preschool. Furthermore, the study illustrates how these preschool leaders handle the question of vaccination as an intercultural dilemma at preschool. The purpose is investigated using qualitative interviews where four preschool leaders are interviewed and the results are analyzed from an intercultural perspective. The result of the study shows that the preschool leaders would feel safe with some type of control of the children who are not vaccinated when they are part of a collective at preschool. But at the same time, there is a fear that it could lead to a categorization of children in society. The majority of preschool leaders did not consider it their task to handle the vaccination question at preschool and referred to BVC and current laws when different interests were posed against each other. It was only one preschool leader who participated in handling the vaccination question at preschool and was interested in intercultural meetings with the parents to conduct a dialogue together.

Våldsutsatthet har på senare tid kommit att betraktas som ett folkhälsoproblem. Personer som har utsatts för våld och våld i nära relation riskerar att drabbas av både psykisk och fysisk ohälsa som en konsekvens av våldet. Hästunderstödda insatser har visat sig kunna främja hälsan både psykiskt och fysiskt hos människor och skulle därigenom kunna vara en lämplig insats för att främja hälsan hos våldsutsatta. Syftet med studien är att studera terapeuters uppfattning av hästunderstödda insatsers möjlighet och lämplighet att främja psykisk hälsa hos våldsutsatta kvinnor. Av etiska skäl ämnar studien att belysa terapeuters upplevelse av hur våldsutsatts hälsa skulle kunna främjas. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har tillämpats för insamlande av data. Vid val av respondenter användes ett målinriktat urval, vilket kom att resultera i sex stycken genomförda intervjuer. Insamlad data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet tyder på att det finns en möjlig hälsofrämjande påverkan beträffande våldsutsattas psykiska hälsa genom insatsen. Respondenterna beskriver att hästunderstödda insatser tycks leda till ökad kroppskännedomen, reducerad stress och ökad närvaro. Resultatet tyder även på att klienters självförtroende kan stärkas, liksom att förtroende och tillit till andra individer kan etableras med hjälp av hästen.

Tuberculosis was at the start of the 20th century one of the greatest diseases that afflicted the population in Sweden, as well as the rest of Europe. The industrial revolution had created a ripe breeding ground for the disease to spread as people moved from the countryside to the city. Most ended up living in poor, cramped, and unsanitary conditions. At the same time, Sweden was entering an era of social reform under a socialist government. The old and dirty was to be replaced with a new and clean modern society – a “people’s home” for every citizen. This essay explores how this new mentality, that highly valued cleanliness and health of both mind and body, affected those that were ill with tuberculosis and living at a sanatorium in southern Sweden. The source material used is a patients’ magazine from Fur sanatorium, that was published between 1932 and 1944. After selecting articles and poems published by patients and doctors in these magazines, a close reading allowed conclusions to be drawn regarding what the patients thought and felt about the ongoing social changes. Based on these results, it is apparent that the new, hyper-hygienic social norms put further pressure on the patients to conform in any way they could. They did not have a healthy body, so it was important that they had a heathy mind instead.

Bakgrund: Amning främjar hälsan hos både mammor och barn oavse7 var de bor i världen. Syfte: Syftet var a7 undersöka hur mammor i Sverige upplever råden och stödet kring sin amning från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En intervjustudie genomfördes under våren 2021 med tio kvinnor med erfarenhet av amning, bosa7a i Sverige. Kvinnorna var mellan 27 och 43 år och rekryterades genom sociala medier online. Under intervjun användes en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna varade mellan 20 och 52 minuter och skedde via datorprogrammet Zoom. Intervjuerna transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i två övergripande teman; Empatiskt förhållningssä7 samt Negligerande och okunskap vilka illustrerade kvinnornas upplevelser av personalens bemötande rörande amning. Dessa teman visar a7 närvarande personal som ser varje individ, pålitlig information och a7 bli stärkt i och få tilltro till sin amning skapade tillit till vården, medan stressad eller oengagerad personal, brist på information och hjälp, och känslor av ensamhet gav upphov till en övergripande känsla av övergivenhet. Även hälsoproblem både fysiska och psykiska gjorde a7 amningsperioden kunde kännas tung och svår. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av vårdpersonalens bemötande kring amning illustrerar två upplevelsevärldar som handlar om Empatiskt förhållningssä7 versus Negligerande och okunskap, med konsekvenser som kan vara avgörande för hur väl amningen faller ut. Individanpassat amningsstöd är av central betydelse för a7 främja amning. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>