Physical inactivity is the fourth leading risk factor for global mortality. To prevent and change this the society need to develop good approaches and interventions to promote physical activity. The purpose of this thesis was to investigate which experience existing users have of smartphone training applications. Also to study if this can be a possible resource for health promotion. Six active users applied to participation after they had seen an ad in social media. The participants were interviewed with semi-structured interview. The result of the study showed that it is common that the use of the application is mainly for fun, and that the application´s visual documentation contributes to increased motivation to be physically active. The users also enjoy recording the physical activity and to collect all the activities at the same place makes it easy to go back and evaluate and compare the training results. The conclusion was that the use of these training applications can be seen as a free and accessible tool and can be a future tool in health promotion to provide greater motivation to be physical active. In order to ensure that the use of training applications contributes to increased physical activity, further studies are needed such as a randomized control study with larger sample groups and a longer period of study. / Fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för förtida död i världen idag. Cirka en av tre vuxna är inte tillräckligt fysiskt aktiv. För att skapa en förändring av denna utveckling finns flera hälsofrämjande insatser med avsikt att främja den fysiska aktiviteten. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att nå ut till en stor population via internet som finns tillgängligt i de flesta smartphones. Dess anslutningsmöjligheter och räckvidd i kombination med att mobiltelefoner ofta finns nära till hands, lyfter fram värdet av smartphones som ett verktyg för att mäta och influera till fysisk aktivitet. Syftet till denna studie var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser befintliga användare har av träningsappar, samt studera om dessa är ett möjligt verktyg i hälsofrämjande insatser. För att insamla data till studien har sex befintliga användare, 2 män och 4 kvinnor, intervjuas med semi-strukturerad intervju. Användarna anmälde sig frivilligt efter de sett upplagd annons på sociala medier. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med innehållsanalys. I resultatet framkommer att de olika användarna värderar olika funktioner i appen. Det gemensamma är dock att användandet av appen främst är för nöjets skull och att appens visuella dokumentation bidrar till ökad motivation att vara fysiskt aktiv. Även att dokumentera och ha all fysisk aktivitet samlad på ett ställe så att det sedan är lätt att gå tillbaka för att utvärdera och jämföra aktiviteten med tidigare resultat är upplevda fördelar med appen. Slutsatsen är att användandet av dessa träningsappar kan ses som ett gratis och lättillgängligt verktyg och ett möjligt hjälpmedel i hälsofrämjande arbete för att ge ökad motivation till att vara fysisk aktiv. För att säkerställa om användandet av träningsapparna bidrar till en ökad fysisk aktivitet krävs vidare studier med större urvalsgrupp och längre studieperiod.

Trygghet är en subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer och påverkar människors hälsa och beteenden. En individs hälsa påverkas av hela den omgivande miljön och otrygghet kan leda till att områden inte utnyttjas, vilket kan föranleda inaktivitet, isolering och stress. Trygghet påverkas negativt av förekomst av brott och positivt av gemenskap, mötesplatser och delaktighet. I Sverige upplever de flesta sitt bostadsområde som tryggt men det är vanligare att boende i flerfamiljshus i större städer upplever otrygghet. I stadsdelen Råby i Västerås finns mycket flerfamiljshus och har ett rykte om att vara otryggt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av trygghet i stadsdelen och hur dessa påverkar möjligheter till en god hälsa. Datainsamlingen har skett genom fokusgruppsintervjuer med boende och verksamma i stadsdelen. Resultatet visar att Råby upplevs som en trygg stadsdel där aktiviteter och engagemang i stadsdelen har skapat en gemenskap som är av stor betydelse för den upplevda tryggheten. En framgångsfaktor för ökad trygghet är stadsdelens centrumbyggnad som är stadsdelens naturliga mötesplats. Att uppleva trygghet har en positiv påverkan på hälsa och bidrar till ökad fysisk aktivitet och sociala kontakter. För att människor ska tillgodogöra sig hälsofrämjande insatser krävs det att de upplever trygghet i sin närmiljö. / Security is a subjective experience influenced by many different factors and affects health and behaviors. Individual health is affected by the whole of the environment and the feeling of insecurity in an area could reduce the use of its facilities, which can contribute to inactivity, isolation and stress. Security is negatively affected by the presence of crime and positively affected by a sense of community, meeting points and participation. Most people in Sweden feel safe in their residential area, but it is more common to experience insecurity in urban areas. The district Råby in Västerås is an area with a lot of apartment buildings and has a reputation of being insecure. The aim of this study was to investigate perceptions of security and how these affect the possibilities for good health. The data was collected through focus group interviews with residents and other active people in the district. The result shows that Råby is perceived to be a safe area in which the activities and involvement have created a strong sense of community which has had a great impact on the perceived security. The natural meeting point located in the district's local shopping and activity center has been a success factor for increased security. To experience security has a positive effect on health and contributes to physical activity and social contacts. For people to take profit from health promotion activities they need to feel safe in their local environment.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Att upptäcka och sätta in insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är ett av barnhälsovårdens mål. Föräldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohälsa är en insats på folkhälsoområdet som lämpar sig väl för ett evidensbaserat förhållningssätt. Familjen är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade föräldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohälsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Studien inkluderar artiklar där föräldrastödsintervention med metoderna Active parenting, COPE, Komet och Marte Meo utvärderas. Resultat: I resultatet framkom följande effekter: a/ Förbättring för föräldrarna gällande förstärkning av föräldrarollen, psykisk hälsa och ökad tilltro till den egna förmågan i rollen som förälder, selfefficacy. b/ Barnens beteendeproblem förbättrades signifikant. c/ Påverkan på interaktionen mellan förälder och barn visade sig i form av en förbättrad relation.Slutsats: Resultatet från studien kan ligga till grund för att utveckladistriktssköterskans familjefokuserade arbete för prevention av psykisk ohälsa hos barn. Föräldrastödsmetoderna Active Parenting, COPE, Komet och Marte Meo resulterade i goda effekter för förstärkning av föräldrarollen, förbättring av föräldrars psykiska hälsa, förbättring av barns beteende samt förbättrad relation mellan förälder och barn. / Background: Mental health problems in childhood are an increasing problem for public health. A purpose for primary care in Sweden is to screen and prevent mental health problems for children. Parent training to prevent mental health problems is an intervention convenient for an evidence based attitude. The family is one of the most important factors to prevent mental health problems in childhood. Aim: The aim of the study was to illustrate parent training based on manuals as prevention for mental health problems in childhood. Method: A structured literature study based on fifteen scientific articles was performed. The study included articles with evaluation of parent training intervention (Active Parenting, COPE, Komet and Marte Meo). Result: The result showed following categories a/ The parents improved considering the parent-role, the mental health and the self-efficacy. b/ The children significant improved considering behaviour problems. c/ The interaction between parent and child was improved.Conclusion: The results of the study could underlie the work for nurses in primary care to develop family-focused intervention to prevent mental health problems in childhood. Parent training resulted in good effects considering the parent-role and the mental health of the parents.The children improved considering behaviour problems and the relationship between parent and child was also improved.

De flesta människor tillbringar idag en stor del av sitt liv på arbetet. Eftersom ett av dagens huvudmål intas på arbetsplatsen är det av stor betydelse för individens hälsa att denna uppfyller önskemål och riktlinjer för en god och hälsosam måltid. Arbetsmåltiden är en möjlig återhämtande paus under arbetet och det är viktigt att den fyller flera viktiga funktioner både sociala och fysiologiska. Arbetsmåltidens kvalitativa helhet är angelägen för både arbetsgivare och individ då den troligtvis påverkar både prestation och arbetshälsa. Genom att prioritera attraktiva och näringsriktiga måltider på arbetet ökar förmodligen tillfredsställelsen hos de anställda. Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas inställning och hur de värderade sin måltid på arbetet. I undersökningen deltog anställda från tre olika arbetsplatser i Skaraborgs län: ett sjukhus, en industri och ett regemente. Data samlades in från en tidigare enkätstudie som innehöll flervalsfrågor, skalfrågor och öppna frågor. Det var totalt 940 enkäter med 20 frågeområden som delades ut till samtliga tre arbetsplatser. Bortfallet på sjukhuset var 21%, på industrin 16% och på regementet 29%. Denna studie behandlar endast innehållet i svaren på de två öppna frågorna. Totalt var det 182 svar och innehållet sammanställdes genom innehållsanalys. Resultatet i studien visade att personalen var relativt missnöjd med sin arbetsmåltid och efterfrågade en mer hälsosam och varierad kost samt bättre kvalitet och kunskap från matleverantörens sida. Några exempel var att personalen önskade ett bättre utbud av sallad och grönsaker, de önskade också att måltidspersonalen hade mer kunskaper kring hälsosam mat. De tyckte också att det saknades inspiration och nytänkande då de upplevde maten ensidig, smaklös och ohälsosam. Ett annat problem var miljön i matsalen, det skapades irritation över att köer till kassor var långa och resulterade i att lunchrasten blev kort. Ljudnivån var ofta hög och oacceptabel och det skapade otrivsel i matrummet. / Today most people spend much of their lives at work. As one of today´s main meals probably is taken at work, it is very important that this meal meets the requirement and guidelines for a healthy and good meal . Since the meal may be a recovery break from work it is important that it fulfill several important functions both social and physiological. The quality of meal at work is certainly important for both employers and individuals as energy and nutrients affects both the performance and occupational health. Giving priority to attractive and nutritious meals at work probably increase the satisfaction of the employees. The purpose of this study was to examine the employees attitudes and valuation for their meal at work. The study included employees from three workplaces, a hospital, a regiment (armed forces) and a manufacturing base. Data were collected from a previous survey study which included multiple choice questions, scale questions and open questions in the questionnaire. A total of 940 surveys with 20 question areas were distributed to all three worksites. A loss of response rate was for the hospital 21%, for the industry 16% and for the regiment 29%. This study covers only the answers of the two open questions. In total there were 182 responses and the contents compiled through a content analysis. The results of this study showed that employees were relatively dissatisfied with their working meal and requested a healthier and more varied diet at their work place. Better quality and expertise from the food supplier was also in demand. Some examples was that they wanted a better selection of salads and vegetables. They also wished that the meal staff had more knowledge about healthy eating. They thought it was no inspiration and new ideas. They experienced the food monotonous, tasteless and unhealthy. Another problem was the environment in the canteen. It generated irritation that queues at checkouts were long and resulted in short lunch break. The noise level was often high and unacceptable and it created dissatisfaction in the canteen.

Folkhälsopolitiken skapar förutsättningar för befolkningens hälsa. Folkhälsoinsatserna bör vara politiskt förankrade på nationell, regional och lokal nivå för att förstärka folkhälsan. Hälsopolicytriangeln är ett hjälpmedel för de aktörer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som används för att styra och följa upp kommunalt folkhälsoarbete. Syftet med studien var att beskriva arbetet med policyformuleringen för Eskilstuna kommuns handlingsplan för folkhälsa ur ett aktörsperspektiv. Studiedesignen var kvalitativ med deduktiv manifest innehållsanalys med stöd av analysverktyget hälsopolicytriangeln. Totalt genomfördes fem intervjuer med politiker, tjänstemän och kommunchefer. I resultatet framkom det att intervjupersonerna beskrev arbetet i policyformuleringen som demokratiskt, att det inte fanns någon hierarki eftersom de strävade mot ett gemensamt mål för folkhälsan. Det framkom även att de ser policyformuleringen som en central och viktig roll i hela policyprocessen för handlingsplanen, eftersom det är där beslut tas angående vad som ska finnas med och vilka folkhälsoinsatser som kommunen ska göra. Handlingsplanen för folkhälsoarbetet speglas av kommunens politiska folkhälsoinriktning, tidigare folkhälsoarbeten och styrdokument. Slutsatserna var att aktörerna beskriver arbetet i policyformuleringen som prestigelöst och demokratiskt för att nå de gemensamt uppsatta målen för folkhälsan i kommunen. Policyformuleringen upplevdes av aktörerna som en central och viktig del i policyprocessen och att lokal folkhälsopolitik tillsammans med tidigare erfarenheter av lokalt folkhälsoarbete samt styrdokument för folkhälsa utgör underliggande faktorer för utformningen av Eskilstuna kommuns handlingsplan. / Public health politics creates opportunities for population health. Public health efforts must be politically supported to be able to enhance public health at national, regional and local level. Health policy triangle is a tool for operators who want to create or revise action plans that are used to control and monitor the municipal public health work. The purpose of this study was to describe the process of policy formulation for Eskilstuna action plan for public health from an actor's perspective. The study design was qualitative with deductive manifest content analysis supplemented by the analysis tool of health policy triangle. A total of five interviews with politicians, officials and municipal managers were conducted. The result shows that the interviewees described the work in policy formulation as democratic, that there was no hierarchy because they strove toward a common goal of public health. It also emerged that they see policy formulation as a central and vital role in the policy process of the action plan. It is where decisions are made and about what should be included and what public health actions that the municipality should do. The action plan for public health greeted appearance mirrored by municipal policy focus on public health, previous public health works and policy documents. The conclusions were that participants describe the work of policy formulation as unpretentious and democratic order to achieve the common goals of public health in the municipality. Policy formulation was perceived by participants as a central and important part of the policy process and that local public health policy, along with previous experience in local public health and regulatory documents for public health serve as underlying factors in the design of Eskilstuna Municipality's action plan.

Qvarfordt, K (2014). Physical activity on prescription, the individual experience. Thesisin Public Health. School of Health and Work, University of Gävle.In order to increase physical activity and to create a better health licensed staff mayprescribe physical activity to patients. The purpose of this paper is to find out how fiveindividuals experienced getting Physical activity on Prescription, FaR ®. To answer thequestion I have used a qualitative method. The result was that all five perceived thattheir health had become better both mentally and physically . Three themes emergedfrom the interpretation of the interviews: motivation, drive and goal setting. FaR ® wasseen as a good method for giving individuals the motivation for a lifestyle change. FaR® serves as a means to make it easier for individuals to find the drive to go from beinginactive to active. The individuals were assisted by FaR ® to find their own goals forincreasing physical activity.The conclusion is that FaR ® is seen as positive by these individuals and seems tosupport a lifestyle change. It is clear, however, that more research on how individualsexperience physical activity on prescription is needed.

Research show evidence for benefits of breastfeeding and that infant-feeding-plans are supportive. Family-centered care is the theoretical framework. Family support is crucial for successful breastfeeding. It is important that society creates opportunities for mothers to breastfeed and contribute information and support by healthcare professionals. The aim of this study was to evaluate how the midwives and child healthcare nurses found that the newest breastfeeding strategy influenced their breastfeeding- and rearing support in the County of Jönköping. The method was a questionnaire with mainly quantitative and partly qualitative approach. The questionnaire consisted of fifteen questions and was distributed to 272 people, response rate was 58 %. The result showed that the professionals were updated with current breastfeeding-strategy and they were using infant-feeding-plans, which were considered positive for the chain of care. Most respondents reckoned that they since 2011 had increased the time allocated, and individual customization of information and support. Breastfeeding-delegate-nurses were familiar, supportive and positive for the chain of care. The document Breastfeeding Plan should not be changed now, but should eventually improve the inclusion of non-Swedish speaking persons, fathers and the mothers who won’t breastfeed. Experience and education were positive factors. The strategy was supported by the healthcare professions. / Tidigare forskning har visat stark evidens för amningens fördelar och att amningsplaner är ett stöd för mödrar. Som teoretisk ram används familjefokuserad omvårdnad, då familjens stöd är centralt för en lyckad amning. Det är viktigt att samhället ger goda förutsättningar samt att vårdpersonal ger stöd och information. Studiens syfte var att utvärdera hur barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor bedömde att den nyaste amningsstrategin med amningsplaner och amningsombud påverkat deras amnings- och uppfödningsstödjande arbete i landstinget i Jönköpings län. Metoden var en enkätstudie med huvudsakligen kvantitativ och delvis kvalitativ ansats. Enkäten omfattade femton frågor och distribuerades till 272 personer, svarsfrekvensen var 58 %. Resultatet visade att vårdprofessionerna var uppdaterade med amningsstrategi och använde amningsplaner, vilka ansågs positiva för vårdkedjan. Amningsombuden var välkända, stödjande och positiva för vårdkedjan. Majoriteten av respondenterna bedömde att de sedan 2011 ökat avsatt tid och individanpassningen av information och -stöd, trots att det även tidigare prioriterats. Önskemål fanns att dokumentet Amningsplan inte ska förändras i nuläget, men så småningom bör förbättra inkluderingen av icke-svensktalande, fäderna och de mödrar som inte ska amma sitt barn. Vårdprofessionernas arbets- och livserfarenhet samt amningsutbildning var positiva faktorer. Amningsstrategin hade ett genomgående stöd från yrkesgrupperna från samtliga sjukvårdsområden oavsett ålder och verksamhetsår.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anställde. Studier av hälsofrämjande interventioner på arbetsplatsen visar att bäst resultat uppnås om interventionen riktar sig samtidigt till både individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanställda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, påverkat arbetsplatsen. Studien syftade även till att söka förståelse för chefernas vidare tankar kring hälsofrämjande arbete på organisationsnivå utifrån ett perspektiv där hela vardagen inkluderas. Metoden som användes vid datainsamlingen var individuella intervjuer. Det genomfördes sex intervjuer med chefer inom socialförvaltningen i en kommun. Resultatet av studien visade att cheferna var positivt inställda till interventionsstudien, men cheferna märkte inte någon förändring på arbetsplatsen eller på deltagande medarbetare. De ansåg att chefen var ytterst ansvarig för hälsa på arbetsplatsen och individen ytterst ansvarig för sin personliga hälsa. Slutsatsen från studien visade att chefens hälsosyn påverkade i vilken utsträckning organisationen kunde tillgodogöra sig kunskap från hälsointerventionen. Chefens syn på vilka faktorer som innefattas i arbetshälsa kan genom kompetensutveckling breddas och därmed skapa bättre förutsättningar för en mer hälsosam arbetsmiljö. Litteraturgenomgången pekar på att en gemensam grundsyn i organisationen och strävan mot en balans i vardagen för medarbetaren är viktigt i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. En positiv effekt av en intervention som fokuserar på livspusslet är att det kan leda till mer hållbar personal som stannar längre, vilket kan bidra till att organisationen blir mer konkurrenskraftig och attraherar ny personal. / The organization has a significant role in an employee’s work-life balance. There is much to gain for the employer by addressing problems and finding solutions that fit the employee. Studies of health promotion interventions at the workplace show that the best results are achieved if the intervention focuses simultaneously on both the individual and the organization. The aim of the study was to describe municipal employed managerial perceptions of an intervention study, that managers employees participated in, affected the workplace. The study also aimed to seek understanding of managers further thoughts on health promotion at an organizational level from a perspective where everyday life was included. The method used for data gathering was six individual interviews with managers in the social department in a municipality. The results of the study showed that managers were in favor of the intervention study, but the managers did not notice any change at the workplace or on participating employees. They thought that the manager was responsible for health at the workplace and that individuals were responsible for their own health. The conclusion from our study showed that managers attitude towards work-related health affects to which extent the organization can assimilate knowledge from a health intervention. The managers opinion of which factors are included in work-related health can be broadened through education and create better conditions for a healthier work environment. The literature review suggests that a shared ethos of the organization and the pursuit of work-life balance for employees is an important step in health promotion at the workplace. A positive effect of work-life balance interventions are more sustainable staff who stay longer, which makes the organization become more competitive and attractive to new staff.

Hälsa och samhällsplanering är naturligt sammanlänkade. Strategier för att främja hälsa och välmående hos invånare i städer har dock varit olika genom tiderna. I den byggda miljön är tillgänglighet, säkerhet och attraktiva miljöer tillsammans med tillgång på arbete och stödjande sociala nätverk förutsättningar för att främja hälsa. I dagens samhällsplanering kan begreppet blandstad ses som ett ideal. Studien avser att belysa dagens stadsideal och stadsutveckling i förhållande till folkhälsa. Den kvalitativa metoden Grundad teori har använts som inspiration för insamling och bearbetning av data. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tjänstemän och politiker i Göteborgs stad. Datan utgår från deras upplevelser och erfarenheter av begreppet blandstad i relation till stadsutvecklingen i Göteborg. Vidare relateras studiens resultat till ett folkhälsoperspektiv som bygger på fyra av Statens folkhälsoinstituts folkhälsomål samt vetenskap och teorier kring folkhälsa. Studiens resultat indikerar på att informanternas bild av begreppet blandstad skiljer sig i vision och verklighet. I studien framkommer att blandstad som kan bevara den sociala dimensionen har goda möjligheter att främja folkhälsa. / Health and urban planning are naturally linked together. Through time strategies have differed to promote health and well being of citizens. The built environment is through availability, safety and attractiveness, along with access to work and supportive social networks required as prior conditions to promote health. The concept of mixed-use can be seen as an ideal in urban planning of today. The study intends to shed light on today's urban ideals and urban development in relation to public health. For collection and process of data the qualitative method of Grounded theory is used as inspiration. The study is based on interviews of officials and politicians in the city of Gothenburg. The data is founded on their knowledge and experiences of mixed-use in relation to urban development in Gothenburg. In addition, the data of the study relates to a public health perspective, based on four of the public health objectives of the Swedish National Institute of Public Health a long with science and theories of public health. The result of the study indicate that the informants picture of the concept of mixed-use differ from vision and reality. From the result of the study it emerges that mixed-use that can preserve the social dimension have good possibilities to promote public health.

The purpose of the study is to investigate midwife's work towards pregnant women.  The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Three phoneinterviewes and an interview face to face.    The method used had a qualitative approach and semi structured telephone interviews as well an interview with a personal meeting was the results implementation. The participants in the survey were four midwives recruited by telephone. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element.   The Result gave four different themes: The health call - a good foundation for maternity health care, trust and trust, diet and exercise, insufficient knowledge and midwives experience of support. The result showed that midwives work on the same guidelines, that is the BAS program. They felt short of time and wished that the visits with the women could be a bit more flexible.   The conclusion is that more time for each visit would be necessary and that cooperation with other actors would make the work more efficient and fair.