Syftet med den här studien var att i en svensk storstad undersöka fritidsgårdars arbete med ungdomars upplevda trygghet i samhället. En induktiv kvalitativ metod med fyra individuella intervjuer användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar genom semistrukturerade frågor. Tre kvinnor och en man deltog i studien och representerade fyra olika fritidsgårdar i den svenska storstaden. Genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys kunde insamlat material analyseras och resultatet utmynnade i fem kategorier; Trygghet beskrivs på olika sätt, Trygghetsskapande arbete på fritidsgårdarna, Trygga vuxna, Fritidsgården som en trygg plats och Samverkan för trygghet. Resultatetvisade att fritidsgårdarna i dagsläget inte har ett strukturerat trygghetsarbete men att de arbetar med trygghet på andra sätt, bland annat genom att inkludera ungdomarna på fritidsgårdarna via trygghetsundersökningar och att lyssna till ungdomarnas intressen för att ge möjlighet att kunna vara delaktig i verksamheten. Slutligen visade resultatet att fritidsgården har en stor betydelse för ungdomarna och att den kan vara ett alternativ för ungdomar som väljer mellan att ta den kriminella banan eller inte.

No description available.

Introduktion: Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter och leder till fler friska levnadsår. Brist på fysisk aktivitet är idag ett folkhälsoproblem och många människor når idag inte upp till rekommendationerna gällande fysisk aktivitet. En bidragande orsak till att människor slutar vara fysiskt aktiva är ofta brist på motivation. Motivation, self-efficacy och empowermentinriktade insatser har en betydande roll när det gäller fysisk aktivitet och hälsofrämjande aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som skulle kunna underlätta för vuxna människor att vara mer fysiskt aktiva. Metod: Studiens design var mixed-method och datainsamlingen skedde genom en webbenkätundersökning som besvarades av 115 deltagare. Datainsamlingen gjordes med hjälp av Google Forms och den kvantitativa delen analyserades sedan med oparat t-test med hjälp av Graphpad Prism 9. Den kvalitativa delen analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visar att mer energi och ork är den främsta inre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Mer tid i vardagen är den främsta yttre faktorn som skulle kunna underlätta att vara mer fysiskt aktiv. Majoriteten av deltagarna önskar vara mer fysiskt aktiva på fritiden. Anledningen till att människor är fysiskt aktiva är i huvudsak för att uppnå och bibehålla fysiskt och psykiskt välmående. Slutsats: Denna studie visar att många människor anser att de skulle vara mer fysiskt aktiva om de hade mer tid i vardagen och mer energi och ork. I och med dessa resultat visar det på vikten för hälsovägledare att inspirera och motivera människor till att vara fysiskt aktiva och därmed uppnå ett ökat välmående. / Introduction: Physical activity contributes to many positive health benefits and leads to more healthy years of life. Lack of physical activity is today a public health problem and today many people do not reach the recommendations regarding physical activity. A contributing reason why people stop being physically active is often a lack of motivation. Motivation, self-efficacy and empowerment have a significant part in physical activity and health promoting activities. Aim: The aim of the study was to investigate what could make it easier for adults to be more physically active. Method: The design of the study was mixed-method and the data collection was performed using a web survey which was answered by 115 participants. The data collection was done using Google Forms and the quantitative material was analyzed with unpaired t-test using Graphpad Prism 9. The qualitative material was analyzed with manifest content analysis. Results: The study shows that more energy is the main internal factor that could make it easier being more physically active. More time in life is the main external factor that could make it easier to be more physically active. The majority of the participants want to be more physically active in their spare time. The reason why people are physically active is mainly to achieve and maintain physical and mental well-being. Conclusion: This study shows that many people believe that they would be more physically active if they had more time in life and more energy. These results shows the importance for health counselors to inspire and motivate people to be physically active and thus achieve increased wellbeing.

Bakgrund: På grund av en utbredd ohälsa kopplat till arbetslivet, fanns det ett intresse av att titta på hälsofrämjande och förebyggande insatser, här inom kommunal verksamhet. Syfte: Syftet var att undersöka kommunala ledares syn på hälsa och hälsofrämjande ledarskap, och förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Metod: En semistrukturerad webbenkät administrerades under våren 2021 till 255 ledare inom tre kommuner i mellersta Sverige. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys, och de kvantitativa frågorna analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Svarsfrekvensen var 37% (95/255) fördelat mellan 66% (n=69) kvinnor och 31% (n=29) män (p=0.001). En större andel bland männen ansåg att det bedrev ett hälsofrämjande ledarskap jämfört med kvinnorna (p=0.022). Synen på hälsa handlade om balans i tillvaron där arbete, familj och privatliv behövde existera i harmoni, liksom att synen på hälsofrämjande ledarskap ansågs handla om ett samspel mellan individ och organisation. Ett optimalt hälsofrämjande ledarskap behövde individanpassas, vilket ansågs vara svårt då det förutsätter mer mandat, stöd och resurser. Slutsatser: Ett hälsofrämjande ledarskap handlade om att skapa balans mellan individen och organisationen, samt om arbetssätt som inte var formaliserade eller prioriterat inom kommunerna. Mer mandat, kunskap och stöd efterfrågades för att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap. / Background: Due to a widespread ill health linked to working life, there was an interest in looking at health promotion and prevention initiatives, here in municipal activities. Purpose: The aim was to investigate municipal leaders' views on health and healthpromoting leadership, and the conditions for working to promote health. Method: A semi-structured web survey was administered in the spring of 2021 to 255 leaders in three municipalities in central Sweden. Collected data were analyzed with manifest content analysis, and the quantitative questions were analyzed with descriptive statistics. Result: The response rate was 37% (95/255) divided between 66% (n = 69) women and 31% (n = 29) men (p = 0.001). A larger proportion of men considered that they pursued health-promoting leadership compared with women (p = 0.022). The view of health was about balance in life where work, family and private life needed to exist in harmony, as well as that the view of health-promoting leadership was considered to be about an interaction between individual and organization. Optimal health-promoting leadership needed to be adapted to the individual, which was considered difficult as it requires more mandate, support and resources. Conclusions: A health-promoting leadership was about creating a balance between the individual and the organization, as well as about working methods that were not formalized or prioritized within the municipalities. More mandate, knowledge and support were requested to develop a more health-promoting leadership. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund: I Sverige är fallolyckor den vanligaste skadeorsaken. Förutom lidande för den drabbade utgör fallolyckorna också en betydande kostnad för samhället. Svenska kommuner ansvarar både för socialtjänst och till viss del hälso- och sjukvård. Syfte: Var att utforska folkhälsoarbete på kommunal nivå avseende fallprevention för målgruppen äldre. Metod: För att besvara syftet utformades en begäran om offentliga handlingar i form av politiska beslut/tjänsteutlåtanden som låg till grund för beslut som berörde kommunala åtgärder i fallpreventivt syfte för tidsperioden 2010-2020. I studien är dokument från fyra svenska kommuner representerade. Dokumenten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunernas åtgärder var främst riktade mot äldre som redan var föremål för olika typer av kommunala insatser, exempelvis personer som bodde på vård- och omsorgsboende. Flera kommuner har arbetat i team med olika professioner representerande, däribland arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor. Arbetet har varit inriktat på flera olika faktorer som kan påverka förekomsten av fallolyckor. De åtgärder som gjorts har delvis varit tillfälliga utifrån exempelvis statlig finansiering med stimulansmedel, en den åtgärder fortsätter efter avslutat projekt medan andra avslutats. Slutsats: Flera kommuner i studien lyfte betydelsen av att arbeta systematiskt och tillvarata kompetenser från flera olika professioner. Studien har också visat att det i vissa fall varit svårt att implementera nya arbetssätt. Det är betydelsefullt med uppföljningar av arbetssätt och att säkerställa att rutiner efterlevs. __________________________________________________________________ / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Bakgrund Övervikt och fetma i tidig ålder är riskfaktorer för att drabbas av ett flertal sjukdomar senare i livet. Skolsköterskor har goda möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syfte Att belysa skolsköterskors erfarenheter i arbetet med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos grundskoleelever. Metod En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex skolsköterskor på grundskolor i region Stockholm, samtliga kvinnor, med varierande erfarenhet. Skolorna hade varierande elevantal och representerade olika socioekonomiska områden. Intervjuerna genomfördes via Teams och varade mellan 30 – 50 minuter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Skolsköterskor upplevde flera utmaningar med att främja en hälsosam vikt samt förebygga övervikt och fetma hos sina elever. Ett optimalt arbete förutsätter tvärsektoriell samverkan som involverar annan personal (internt och externt) samt föräldrar. Övervikt och fetma kan uppfattas som känsliga områden vilket kan försvåra möjligheten att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan skolsköterska, elev och föräldrar. Ett optimalt preventionsarbete kräver tidiga och situationsanpassade insatser redan i förskoleklass, vilket även bör involvera föräldrar då arv och miljö har betydelse för barnets viktutveckling. Ett sådant arbete kräver struktur i form av styrdokument och resurser, inte minst på samhällsnivå där skolsköterskorna är en viktig aktör bland många andra. Slutsats Skolsköterskan är en viktig aktör när det kommer till förebyggande och hälsofrämjande arbete kopplat till övervikt och fetma hos barn och ungdomar, men ansvaret är komplext och delas av många. För att kunna fokusera på det förebyggande arbetet krävs mer samverkan och utökade resurser / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Föräldraskapsstöd är ett viktigt perspektiv i arbetet med folkhälsa och hållbar utveckling. Sveriges regering har därför antagit en nationell strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och kommuner är viktiga i arbetet med att förverkliga strategin. Det har visat sig att det skiljer sig i förutsättningarna för kommuner att tillgängliggöra föräldraskapsstöd. Syftet med den här studien var att undersöka Östhammars kommuns förutsättningar för att arbeta med föräldraskapsstöd i relation till aktuell kunskap inom området. Metod: Studien utgick från en deduktiv kvantitativ ansats. För att ta reda på nuläget genomfördes en tvärsnittsstudie bland yrkesverksamma i kommunen. Data samlades in via en webbenkät som skickades ut till 75 personer varav 32 valde att delta vilket gav en svarsfrekvens på 43%. Insamlade data analyserades med SPSS som beskrivande statistik. Resultatet visade att kommunen hade förutsättningar att bedriva föräldraskapsstöd. Kommunens styrkor var de organisatoriska förutsättningarna: samverkan, en samordnande funktion, styrande dokument och en enkom budget för arbetet. Kommunen kan med fördel förstärka dessa befintliga strukturer eftersom studien visade att få kände till att dessa förutsättningar fanns. Utvecklingsområden för kommunen fanns i det kunskapsbaserade arbetet, specifikt framkom behov av att stärka upp det målgruppsanpassade stödet och arbetet med utvärdering. Slutsats: Uppdrag och ansvarsfördelning påverkade hur föräldraskapsstöd bedrivs inom kommunen. Det förebyggande och det behandlande stödet var etablerat men det hälsofrämjande stödet saknades. Östhammars kommun bör se över hur det hälsofrämjande universella föräldraskapsstödet kan integreras i kommunens organisation, förslagsvis som en del av det sociala hållbarhetsarbetet.

Föreningsidrotten har en viktig roll i samhället, både för det hälsofrämjande och trygghetsskapande arbetet. Politiken ser värdet i idrottsföreningar och har utifrån det ökat de ekonomiska medlen till idrottsföreningar för att de i större utsträckning ska ha möjligheten att arbeta trygghetsskapande och för ökad integration. Studiens syfte är att beskriva olika aktörers perspektiv på föreningsidrottens trygghetsskapande funktion i samhället. Studiens urval utgjordes av sex personer, tre kvinnor och tre män. Fyra av informanterna var tjänstepersoner inom olika verksamheter i kommunen och resterande två informanter var förtroendevalda inom samma kommun. Studien genomfördes med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som analyserades med manifest innehållsanalys. Resultatet kategoriserades i två kategorier Att skapa en levande stad och Idrottens egenvärde. Resultatets mest framträdande fynd var att föreningsidrottens främsta bidrag till det trygghetsskapande arbetet är närvaro, förtroendeskapande och att tillgängliggöra positiva sammanhang. Genom att applicera begreppen Känsla av sammanhang och Generella motståndsresurser till resultatet, tydliggörs hur föreningsidrotten kan bidra till ökad känsla av sammanhang och starkare generella motståndsresurser för individen vilket vidare skapar trygghet för individen och således även kan förbättra den upplevda tryggheten. Studiens slutsats är att föreningsidrotten är en aktör för det trygghetsskapande arbetet i en kommun genom att deras verksamhet skapar positiv aktivitet i staden och ger fler människor möjlighet att vara del av sunda sammanhang. Utöver att det bidrar till tryggheten i kommunen kan det också vara ett led i arbetet att minska ojämlikheten i hälsa i och med att idrottsföreningars verksamhet i grunden är hälsofrämjande. / Sport associations play a vital role in society, both for health promotion and safety-creating work. The political governing sees the value in sport associations and based on that, they have increased the financial resources for sport associations that they, to a greater extent, have the opportunity to enhance safety and increase integration.  The aim of this study is to describe different actors’ perspectives on the safety-creating function of association sports in society. The study sample consisted of six individuals, three women and three men. Four of the informants were officials in various activities in the municipality and the remaining two informants were elected politicians in the same municipality. The study was conducted with qualitative, semi-structured interviews that were analyzed with manifest content analysis. The finding was categorised in two main categories, Creating a living city and Intrinsic value of sports associations.  The most prominent finding was that the main contribution of sports association to safety-creating work is presence, confidence-building and making positive contexts available. By applying the concepts Sense of coherence and General resistance resources to the result, it is clarified how sports association can contribute to increased Sense of coherence and stronger general resistance resources for the individual, which further creates security for the individual and thus can also improve the perceived security.  The study's conclusion is that sports association are an actor for the safety-creating work in a municipality in that their activities create positive activity in the city and give more people the opportunity to be part of healthy contexts. In addition to contributing to the safety of the municipality, it can also be part of the work to reduce health inequalities as the activities of sports clubs are fundamentally health-promoting.

Syftet med den här studien var att undersöka olika elevhälsoteams upplevelser och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot narkotika på grundskolor i mellersta Sverige. Metod: I Studien användes en induktiv kvalitativ design med ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade i fem kategorier; Mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete, riktade insatser, varierande kunskap bland skolpersonalen, bristfällig systematik och evidens, extern och intern samverkan ser olika ut. Resultatet visade att det var mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete som bedrevs inom skolorna, att majoriteten av elevhälsoteamen i dagsläget inte har ett systematiskt förebyggande arbete mot narkotika, men att de genomfört insatser bland annat genom Drogfri-skola. Slutligen visade resultatet att skolpersonalens kunskaper om narkotika var varierande och att den interna och externa samverkan såg olika ut på skolorna. Slutsatsen för studien var att det fanns olika typer av utmaningar och utvecklingsmöjligheter kring det förebyggande arbetet mot narkotika. För att bromsa utvecklingen av narkotikabruk bland unga behövs ett systematiskt förebyggande arbete och en kompetent skolpersonal med hjälp av externa och interna samverkansstyrkor.